Fort, fängelser och försvar för miljarder – men hur mycket mer jobb blir det för byggnadsarbetarna?

– Oja, det märks stor skillnad jämfört med när jag började för sju år sedan. I dag ses skyddsrum som en tillgång i stället för som förr, en belastning, säger André Jigered, vars officiella titel är skyddsrumssakkunnig, en certifiering som ges av MSB.

När Byggnadsarbetaren fick tag i André Jigered första gången befann han sig nere i ett skyddsrum i Oxelösund. Där skulle han kolla luftflöden och hur han skulle göra genomföring till en antenn.

Läs också Byggjobbare arbetslösa men "fler måste utbildas": Hur går det ihop?

I sju år har han jobbat med montagearbeten i skyddsrum och han tror framtiden ser ljus ut för hans företag, Bergsäkra AB. Bolaget ligger i Linköping och levererar material, projekterar och kontrollerar skyddsrum.

– Vi ser positivt på framtiden. Vi tror att det kommer att vara en bra marknad för skyddsrum, säger André Jigered.

”Fort och fängelser”

Mycket talar för att han har rätt. Det försämrade säkerhetsläget efter Rysslands attack på Ukraina har lett till kraftig upprustning. Förra årets försvarsbeslut innebär att det militära försvaret ska få ett tillskott på 170 miljarder extra och det civila försvaret 37,5 miljarder kronor, för åren 2025 till 2030. En stor del av detta kommer att gå till att bygga skyddsrum, vägar och annan infrastruktur.

Det lär med andra ord byggas en hel del ”fort och fängelser” som Tanja Rasmusson, Byggföretagens näringspolitiska chef, uttrycker det. För arbetslösa byggarbetare kan det först låta som goda tider, men det är oklart hur stor påverkan blir.

Tanja Rasmusson säger att det är långt fler som är sysselsatta med att bygga bostäder och där ser det fortfarande motigt ut. Enligt henne har de stora satsningarna som planeras en ganska liten effekt på den totala arbetsmarknaden. Däremot kan det få stora effekter i vissa regioner, som till exempel Karlskoga och Gotland.

Läs också Hårdare kontroll av arbetslösa – inga särskilda insatser för byggarbetare

Arbetslösheten kan ha mildrats

Roger Johansson, enhetschef på Byggnads avtalsenhet, säger att de stora militära satsningarna troligen påverkat jobben.

– Med tanke på det nästan helt avstannade bostadsbyggandet så har det sannolikt mildrat arbetslösheten något för Byggnads medlemmar.

Innan byggkrisen var, enligt honom, i princip samtliga Byggnads yrkesgrupper klassade som bristyrken hos Arbetsförmedlingen.

– Med tanke på allt som måste byggas framöver, både försvarsanläggningar, bostäder och infrastruktur, så lär det råda stor brist på skickliga yrkesarbetare när konjunkturen vänder, säger Roger Johansson.

Stora försvarssatsningar

Än så länge är det för tidigt att säga hur satsningarna kan påverka arbetslösheten bland fackförbundet Byggnads medlemmar, som i februari uppgick till 10,7 procent.

Arbetsförmedlingens bedömning är att det blir fortsatt tufft det kommande året för byggsektorn som drabbats hårt av lågkonjunkturen.

Flera av de satsningar som förväntas göras inom anläggningssidan kan också påverka arbetslösheten i närstående fackförbund som Seko och Elektrikerna.

Det ser dock ljusare ut för byggherrarna.

”Vi bygger, renoverar, utvecklar och underhåller som aldrig förr” står det i Fortifikationsverkets senaste årsredovisning. I år ska myndigheten – som äger och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter – investera nio miljarder kronor och nästa år ökar de till 11,8 miljarder.

– Tillväxten sker i och i nära anslutning till Försvarsmaktens garnisonsorter och på de fyra nya garnisonsområdena i Östersund, Sollefteå, Falun och Kristinehamn, säger Elisabeth Bitterlich, som är kommunikationsstrateg på myndigheten.

Läs också Jobbslakten: Här är de 100 största byggkonkurserna

Skanska räknar med stor påverkan

Även privata byggföretag, som Skanska Sverige, räknar med att de nya investeringarna kommer att få stor effekt.

– Det kommer definitivt att få stor påverkan. Genom smarta upphandlingar och långsiktiga investeringar kan byggsektorn stabiliseras för en längre tid framöver. Försvarssatsningar innebär ofta mer omfattande projekt, till exempel nya försvarsbyggnader och olika typer av fortifikationer samt infrastruktur, kommenterar företagets vd Magnus Persson.

Vid sidan av de militära satsningarna ska Sverige också göra stora civila satsningar på infrastruktur. Underhållet på vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser har varit eftersatt.

Den ekonomiska ramen för transportinfrastruktur föreslås uppgå till 1 171 miljarder kronor mellan 2026–2037. Det motsvarar en ökning med 21 procent, jämfört med den tidigare planeringsperioden 2022-2033.