Forskare om vibrationer: ”Maskinerna kan göras säkra”
Vibrerande byggmaskiner förstör händer och armar, byggnadsarbetare slås ut. ”De skadas i onödan, maskinerna kan göras säkra”, säger forskaren Hans Lindell. Nu höjs kraven på tillverkarna.
Han drar igång maskinen med ett öronbedövande dån. Riktar maskinen uppåt och trycker borret mot taket. Maskinen skakar medan betongrester haglar ner. Detta är ett av de tuffaste jobben på ett bygge.
– Det är tungt att jobba med armarna uppåt och maskinen som vibrerar. Det känns i axlarna, säger rivningsarbetaren och håltagaren Jonas Skuggstrand. Han står i ett garage under mark i Malmö och bilar för att kontrollera om takets armering håller.
Bland män, däribland byggnadsarbetare, är vibrationer den vanligaste orsaken till arbetsskador. De som skadas blir allt fler och många är unga.
– Detta måste få ett slut. Maskinerna är så avgörande. Tillverkarna måste minska maskinernas vibrationer, säger Catarina Nordander, forskare och överläkare vid Arbets- och miljömedicin Syd. Hon ser i sitt arbete hur byggnadsarbetare slås ut och är bara en av flera röster som kräver bättre maskiner med mindre vibrationer.
En annan är forskaren Hans Lindell som arbetar för att visa att det går att bygga maskiner som inte är farliga.
– Arbetare skadas helt i onödan. Om man verkligen vill går det att bygga maskiner som sänker vibrationerna till oskadliga nivåer. Det är den enda lösningen. Ta problemet vid roten, vid maskinen, säger han.
Den som arbetar med vibrerande verktyg riskerar att förstöra kärl, nerver, muskler, leder och skelett. Vanliga symtom är vita fingrar, domningar och att det sticker i fingrarna. Det kan också leda till att känseln försvinner i händerna och att det värker när det är kallt ute. Vissa drabbas så illa att de inte längre kan jobba och får stora begränsningar i livet.
På grund av riskerna finns stränga regler för vibrationer. Vissa bilningsmaskiner, till exempel, får bara användas i en kvart per dag. Men i verkligheten följs reglerna ofta inte, vilket också det stora antalet skadade är ett bevis på. Ytterst är arbetsgivaren ansvarig för anställdas hälsa.
– Men efterlevnaden är dålig och en byggnadsarbetare använder kanske flera olika maskiner under en dag. Det är komplext att följa reglerna och veta när man är säker, därför är det enda säkra att göra maskinerna ofarliga, säger Hans Lindell.
Tycker du att tillverkarna har varit dåliga på att produktutveckla sina maskiner?
– Ja, det tycker jag verkligen, särskilt om man tittar tillbaka historiskt. Några tillverkare har börjat skärpa sig men jag tycker att det kunde ha gått mycket fortare, säger han.
På Rise forskningslaboratorium i Mölndal bygger Hans och kollegorna om maskiner inom ramen för forskningsprojektet ”Noll Vibrations-skador”. Hittills har de bland annat lyckats sänka vibrationerna i en mejselhammare så mycket att den tillåtna arbetstiden ökat från en kvart till en hel arbetsdag. Samtidigt har vikten minskats. Samma teknik kan användas för byggbranschens bilningshammare, anser Hans Lindell. Totalt byggs tio olika typer av verktyg om, ett av dem är en tigersåg, en känd vibrationsvärsting i byggbranschen. För att lösa problemen används flera olika tekniker som forskats fram, beroende på vilket verktyg det är.
Men blir det dyrare?
– Det är klart att man har en utvecklingskostnad. Men kommer bara maskinen ut i större serier rör det sig om småpengar extra. En mejselhammare skulle kanske kosta någon hundralapp extra. Maskinanvändarna måste också vara beredda att betala, säger Hans Lindell.
Många maskiner på byggena är hyrda. Också Swedish Rental, som företräder maskinuthyrare, är på offensiven mot vibrationer.
– Självklart finns ett krav från oss på att få fram maskiner som vibrerar mindre. Det verkar inte svårt och inte kostsamt, så varför görs det inte? säger Helen Högberg Kessy, kommunikatör på Swedish Rental, som organiserar 75 procent av maskinuthyrarna. Organisationen har startat ett långsiktigt arbete för att minska vibrationsskador och startat en ny Youtubekanal där de ska visa sex informationsfilmer om vibrationer och skador och hur de kan hindras.
I garaget i Malmö fortsätter Jonas Skuggstrand, 35 år, med sitt uppdrag åt arbetsgivaren Miljörivarna.
– Jag har svårt att tänka mig att det går att få bort vibrationerna helt men det borde gå att få ner dem mycket mer så att man inte har begränsningar på att till exempel bara bila i en kvart. Det är inte realistiskt, säger han.
Jonas använder en lättare bilningshammare på grund av att han ska bila över huvudet. Maskinerna är bättre i dag än när han började i yrket. Denna har ett avvibrerat handtag men det blir jobbigt ändå.
– Jag har problem med handlederna när det är kallt och det tror jag kommer från vibrationer och rivningsjobbet, säger han.
På arbetsplatsen finns också byggnadsarbetaren Jan Nilsson, 60 år, som jobbar åt Malmö Byggcenter sedan 1,5 år. Nu vill han inte jobba med vibrerande maskiner mer för han är rädd att få bestående
skador i händer och armar.
– För ett tag sedan skulle jag bila fram avloppsstammar under en dag men jag blev helt bedövad i underarmarna, fick kramp. Det tog ett par dagar innan det släppte, säger han.
Med stigande frustration har forskaren Catarina Nordander sett hur vibrationsskadorna
ökar och allt fler av de skadade är unga. Cirka 100 personer kommer varje år på nybesök för vibrationsskador till kliniken vid Arbets- och miljömedicin Syd, som också nyligen publicerat en rapport om att var tredje snickare har tecken på nervskador på grund av vibrationer.
– Det här borde inte få ske. Och jag tycker myndigheterna borde begränsa hur mycket en maskin får vibrera. Vibrerar den för mycket borde den stoppas, säger hon.