Förhandlingar om het stridsfråga

Byggnads sa upp kollektivavtalet med Sveriges Byggindustrier i förra veckan.
Då hade en arbetsgrupp med fack och arbetsgivare under ett års tid utrett olika frågor under benämningen ordning och reda på bygget. Men när arbetsgruppen var klar fanns inget förslag om huvudentreprenörsansvar. Den fråga som för facket är den viktigaste just nu och som gjorde att man var snubblande nära att gå ut i en konflikt i byggbranschen förra året. Fackets mål är att huvudentreprenören på ett bygge ska ha det yttersta ansvaret för att anställda hos underentreprenörerna får ut sina löner. Detta kallas även solidaransvar, eftersom arbetsgivarna blir solidariskt ansvariga för lönerna.
När resultatet från arbetsgruppens arbete var klart beslöt facket att säga upp kollektivavtalet. På fredag träffas parterna för första gången efter att avtalet sas upp.

Vill inte vänta

– Vi förväntar oss konstruktiva förhandlingar, där vi hittar en lösning som är bra för hela branschen. Vi kan inte avvakta att politikerna reglerar den här frågan, vi har rätt att göra det i kollektivavtal. Nu senast har ju EU gett grönt ljus för varje land att lösa det utifrån sina förutsättningar, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.
Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustriers förhandlingschef, är avvaktande inför förhandlingarna.
– Vi befinner oss i en väldigt konstig situation där vi är i en konflikt eftersom Byggnads sagt upp avtalet. Vi har hela tiden motsatt oss solidaransvar och har ännu inte sett något förslag som är förenligt med EU-rätten eller svensk lagstiftning, säger han.

Vill inte ha

Sveriges Byggindustrier menar att arbetsgruppen gjort tillräckligt för att förbättra villkoren på arbetsmarknaden. Bland annat genom att komma överens om skärpta regler om att huvudentreprenörerna ska samla information om alla underentreprenörer och genom en utveckling av ID-06-systemet.
Arbetsgivarna anser att Byggnads krav om skärpning av huvudentreprenörernas ansvar i kollektivavtalet, är i strid med EU-rätt och konkurrenslagstiftning. De är heller inte för att solidaransvar införs lagvägen, men anser att om det ändå sker, är det bättre än att göra det via kollektivavtal. Man hoppas då på en annan avvägning mellan fri rörlighet och anställdas villkor, enligt Mats Åkerlind.