Föll 6,5 meter - språket säkerhetsrisk på bygget
Det var lördag i Husum den 17 oktober 2015. Platsen var ombyggnaden av Metsä Board. En rörig arbetsplats, med jobb dygnet runt, som mest 1 800 personer på bygget och minst 14 språk. Den 32-årige montören hade kommit från Bulgarien till Sverige för att jobba. De hade rivit ventilation men det var kväll och dags att avsluta, först skulle han bara hämta sina verktyg i saxliften.
Fabrikens golv var fullt av hål efter rör som demonterats. Den 32-årige montören närmade sig ett av hålen som täckts av en spånskiva av de som rivit rören. Det såg säkert ut men när han klev på skivan föll han 6,5 meter ner i betonggolvet.
Brister i kommunikationen
Ombyggnaden av Metsä Board från pappers-till kartongtillverkning var ett farligt jobb. Brottsutredningen av olyckan pågår fortfarande men både polisen och Arbetsmiljöverket anser att det fanns allvarliga brister då det gällde språk och kommunikation på arbetsplatsen, vilket de tror kan ha bidragit till olyckan.
– Eftersom det var så tidspressat och så mycket folk krävdes att man var extra noga med att säkerhetstänkandet nådde ut till alla men det gjorde det inte, säger Agneta Axelsson, från Arbetsmiljöverket som utredde olyckan. Hon besökte arbetsplatsen vid flera tillfällen och ställde bland annat krav på förbättrade säkerhetsinstruktioner som alla kunde förstå.
Läs mer:
De vill överbrygga språkbarriären
Forskaren: Olycksrisk om man inte förstår språket
”Oklart hur mycket som nådde ut”
– Språket som talades var engelska, men många arbetare förstod inte det. Tanken var då att teamledarna skulle föra ut instruktioner till arbetarna, men det var oklart hur mycket som i verkligheten nådde ut, säger hon.
Montören klarade sitt liv, en teori är att hans kropp hejdats på väg ner i fallet. Men han fick allvarliga skador, frakturer på bäcken och sårskador. Han vårdades på sjukhus och återvände till sitt hemland. Vid olyckan arbetade han åt en österrikisk koncern.
”Kan råka illa ut”
– Han var van att resa i sitt arbete och att jobba utomlands. Men om det inte fungerar med informationsspridningen på en arbetsplats spelar det ingen roll. Då kan man råka illa ut ändå, säger polisutredaren Johan Dahlberg, som höll förhör med mannen, kort efter olyckan.
Byggnadsarbetaren har sökt montören för att höra hur han mår idag och hur han ser på olyckan. Via sitt svenska juridiska ombud har han dock vänligt avböjt från att medverka.
Läs mer:”Fattade inget”. Kranförare fick tolkhjälp per telefon”
Stort ansvar för säkerheten
Metsä Board var beställare till jobbet och Agneta Axelsson tycker att den som gör upphandlingen och har samordningsansvar har ett stort ansvar när man tar in entreprenörer från många länder
– Det handlar om olika språk och olika säkerhetskulturer som möts. Då måste beställaren planera, se till att alla förstår och att arbetet blir säkert, säger hon.
Företaget om kritiken
Malin Nordin är personalchef och ansvarig för arbetsmiljöavdelningen på Metsä Board i Husum.
Varför hände olyckan?
– Jag vill inte kommentera olyckan för närvarande eftersom den fortfarande utreds.
Vilket ansvar tog ni som beställare för informationen till arbetarna om säkerheten?
– Kommunikationen var en av de största svårigheter vi hade, då det var många språk. Vi hade en säkerhetsorganisation som jobbade bara med byggprojektet. Vi krävde att alla måste ha gått en säkerhetsutbildning för att få jobba här. Efter olyckan förtydligade vi grundläggande säkerhetsinformation som entreprenörerna själva fick översätta och delge sina anställda.Sedan skickade vi hem folk om de inte skötte sig och följde reglerna.Vi hade många samordningsmöten. I de fall arbetarna inte kunde engelska tog vi det via entreprenörerna.
Dog på byggen – instruktion på rätt språk saknades
I samband med flera dödsolyckor och allvarliga olyckor har Arbetsmiljöverket riktat kritik mot slarv med instruktioner som alla förstår.
Marek Ruszel dog efter att ha fallit nio meter på en arbetsplats i Umeå. Byggnadsarbetaren träffade hans familj i Polen efter olyckan.
”Arbetsmiljöplanen och riskbedömningen som uppvisats är inte på det lands språk som den förolyckade kommer från vilket kan innebära att full förståelse för regler inte uppmärksammas”.Ur Arbetsmiljöverkets utredning om olyckan där den 46-årige polske licenssvetsaren Marek Ruszel dog i Umeå 2008 efter ett fall på nio meter från en ställning.
” Vid de samtal som Arbetsmiljöverket haft med arbetstagare som arbetade vid tidpunkten för olyckan så framgick det att man inte visste vad vissa ord hade för betydelse. Instruktionerna ska vara skrivna så att de är begripliga för arbetstagarna.”
Ur Arbetsmiljöverkets rapport efter att en 31-årig svensk montör dött efter ett fall på elva meter vid ett vindkraftverk i Hammerdal Jämtland 2011.
”Ni ska se till att er skriftliga dokumentation också är på ett språk som säkerställer att arbetstagarna utan problem kan förstå instruktioner, säkerhet och de regler som gäller för arbetet”.
Krav riktade från Arbetsmiljöverket till arbetsgivaren efter en dödsolycka i Stockholm 2012 där en 25-åring miste livet.
”På arbetsstället vid olyckan fanns en bruksanvisning på tyska och italienska och den förolyckade var polsk medborgare”.Från Arbetsmiljöverkets utredning där en 47-årig polsk arbetare dog i en olycka efter att ha klämts fast av en miniborrigg i Stockholm 2011.
”Den information som givits mr Jakovlev har inte varit skriftlig på det språk som han behärskar som sitt modersmål.”
Ur ett brev från Arbetsmiljöverket till en litauisk myndighet efter en olycka där en 36- årig man från litauen kvävts av argongas vet svetsningsarbeten i Stenugnsund 2009.
