Följ avtalsmatchen – period för period
En avtalsrörelse har ett tydligt slutmål – att få fram nya kollektivavtal. Men vägen dit är lång och ofta snirklig. Bli inte förvånad om det dyker upp ord som medlare, varsel och nattmangling på vägen. Läs här om hur en avtalsrörelse går till!
1. Som en hockeymatch
Grovt går det att dela in en avtalsrörelse i tre perioder. I den första ägnas mycket energi åt att fånga upp synpunkter från medlemmar. Alltså ta reda på vilka frågor de tycker att förbundet ska lyfta fram i avtalsrörelsen. Nu skrivs även alla avtalsmotioner.
I period två sammanställs alla motioner och via regionala avtalsrådskonferenser börjar arbetet med att mejsla fram vilka frågor som ska drivas hårdast.
Och slutligen det alla har väntat på — period nummer tre. Den börjar med att parterna växlar krav och sedan följer några veckor av förhandlingar. Det är nu innehållet i ditt nya avtal ska avgöras.
2. Lagkänsla och vinna opinionen
Samtidigt som alla förberedelser rullar på under de två första perioderna pågår ett lågintensivt käbbel mellan parterna. Förvänta dig att få höra ”löneökningstakten måste växla ner” från arbetsgivarna och uttryck som ”ordning och reda” från facket.
Ofta sker detta i samband med att någon av parterna släpper en rapport som ger stöd åt just deras uppfattning i en fråga. Förklaringen till detta är enkel, de vill vinna opinionen och stärka lagkänslan.
3. Ju fler vi är tillsammans …
Byggnads måste förutom medlemmarnas åsikter även kika lite på hur andra fackförbund tänker. Det är nämligen så att facken inom LO brukar samordna kraven. Det innebär att de kommer överens om ett antal krav som de gemensamt ställer sig bakom. En fråga som blivit allt svårare att enas om är hur hög lönehöjningen ska vara.
Sedan mitten av 1990-talet har industrin gått före och satt det så kallade märket, en löneökningsnivå som alla andra sedan varit tvingade att följa efter. Men det har börjat gnissla i leden då andra fack tyckt att lönepåslagen varit för låga.
Även den här gången blir det en LO-samordning men samarbetet haltar betänkligt. Två förbund, Kommunal och Pappers, vill inte vara med.
För Kommunals del handlar det om att de inte är nöjda med låglönesatsningen. Och när det gäller märket tyder mycket på att allt blir som vanligt – industrin bestämmer nivån.
4. Byter krav i februari
Under andra veckan i februari växlar Byggnads och byggarbetsgivarna krav. Det är också startskottet på själva förhandlingarna vilket kommer att märkas direkt. Det tidigare käbblet kan i det här läget övergå i rent trash talk.
Detta som en reaktion på de krav som motparten lämnat över. Räkna med rubriker som ”Det är omöjligt” och ”Skamligt”. Ganska snabbt lägger sig dock denna reaktion. Slipsarna åker på och förhandlingarna drar igång.
5. Övertid eller?
Om allt går som det ska kommer parterna överens om nya byggavtal i tid innan den tredje perioden är över. Men det finns risk för övertid. Om förhandlingarna går trögt kallas medlare in för att hjälpa till. För att ytterligare sätta press på motparten finns det i det här läget möjlighet att varsla om stridsåtgärder.
Det kan leda till en konflikt och att kanske just du får strejka. Men för det mesta brukar parterna komma överens efter en nattmangling, en sista förhandling som pågår långt in på natten. De kan då skaka hand fram på morgonkvisten och konstatera att avtalsförhandlingarna är över för denna gång.