Flera orsaker bakom sprängolyckor

Under vintern och våren inträffad över 30 olyckor i samband med sprängarbeten på Botniabanan. Flera av dem var allvarliga med personskador. Olyckorna har inträffat när odetonerad dynamit – som blivit kvar efter sprängningar – exploderat i samband med krossning och lastning av berg.
Arbetsmiljöverket har granskat olyckorna och nu kommit med en rapport.
Sannolikt så har flera tillbud inträffat på grund av så kallade ryckare – en förskjutning i berget vid sprängtillfället – som innebär att en del av laddningen inte detonerar.
– De har använt en tändare längst ner i borrhålen. Om det då blir en förskjutning längre upp i hålet så detonerar inte det sprängmedlet, säger Stig Adolfsson,byrådirektör på Arbetsmiljöverket.
Bristande respekt är en annan orsak till olyckorna. Enlig Stig Adolfsson finns det idag en allmän uppfattning hos sprängarbetare att det inte är farligt att gräva i stenmassor trots att det finns kvar rester av sprängmedel.
– Vi vet att det förekommer att grävmaskinister börjar flytta sprängmassor trots att man vet att det finns sprängmedel kvar. Det tyder på dålig respekt för explosiva varor.
Det finns även en bristande kunskap hos sprängarbetarna. Ett exempel på det är att de använt en ny typ av sprängkapslar som måste centreras i sprängmedlet för att ge full tändeffekt.
– Det här är något som tillverkarna till viss del får ta på sig. De måste informera om vad som gäller.
En annan orsak kan vara att tändtrådar går av eller skadas när de täcks med sprängmattor.
– Grävmaskinisterna vet om att de måste vara försiktiga, men när det blir många trådar kan det hända att de skadas.
Bergssprängarna som arbetar på Botniabanan har tidigare berättat för tidningen att tillbuden beror på tidspressen. De hinner helt enkelt inte med att göra den efterkontroll som behövs efter sprängningen.