Fel efter fel på lyxbygge – sen glömdes turordningen bort

På norra Djurgården i Stockholm växer en ny stadsdel fram.

”Här förenas den moderna storstadsmänniskans behov och förväntningar med nytänkande innovationer inom miljöteknik. Allt från bostäder och arbetsplatser till infrastruktur byggs med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i fokus”, skriver byggherren Riksbyggen på sin sajt om bostadsrättsföreningen Djurgårdsvyn.

Riksbyggen är en av landets största fastighetsförvaltare och ägs av nästan alla LO-förbunden tillsammans. Störst andelar har Byggnads och Kommunal, men även Målarna och Elektrikerna, Folksam och KF är stora ägare. Byggnads har fattat ett kongressbeslut om att Riksbyggen ska vara ett föredöme i byggbranschen.

Riksbyggens blivande 49 bostadsrätter i Djurgårdsvyn är miljöklassade enligt standarden Miljöbyggnad Guld och ritade av stjärnarkitekten Thomas Sandell.

Inflyttningen har redan skjutits upp flera gånger. Från början var fastigheten tänkt att vara klar i slutet av 2018. Det har inneburit många miljoner kronor i vite för huvudentreprenören JM Entreprenad och kostnaderna har stigit för varje dag.

I december 2019 skulle alla de påkostade bostäderna vara definitivt klara. Då skulle även Pysslingens förskola på 600 kvadratmeter vara färdig, liksom ett parkeringsgarage under huset.

Enligt uppgifter till Byggnadsarbetaren har det gjorts fatala misstag i arbetet med den gjutna stommen, som konstruerades av en utländsk underentreprenör.

Det handlar om stålbalkar som inte står i lod över varandra och armeringar som saknas i de yttre hörnen av fastigheten. Dessutom ska enligt uppgift balkonger ha tippat upp till 8 centimeter och på många håll har vatten blivit stående och orsakat fuktskador. Enligt Riksbyggen handlar det inte om att balkongerna tippat utan ”monterats felaktigt med en nedböjning som inte är inom godkänd tolerans. Balkongerna har sedan åtgärdats med gott resultat”.

– När vi började inreda och sätta upp gipsplattor såg vi att saker och ting inte stämde. Av de tre trapphusen är det bara ett som det går att bygga i ännu. I de två andra håller de fortfarande på att riva väggar och rätta till, säger en erfaren JM-snickare från bygget som vill vara anonym.

Rädslan för att ställa upp och berätta öppet om vad som hänt är stor hos dem som varit med. Flera personer har slutat att svara i telefon under Byggnadsarbetarens jobb med den här artikeln.

Carl-Henrik Appel, Riksbyggens regionchef i Stockholm/Uppland, bekräftar att det ”uppstod en del felaktigheter vid stomleveransen”.

– Beräkningarna har behövt göras om och vi valde att undersöka saken grundligt. Två konstruktörslag har sett över hela stommen, men nu är bygget igång igen och kommer att bli klart i oktober. Sedan ska det besiktigas, säger han.

Frågan är hur felen kunde bli så omfattande att inflyttningen blivit två år försenad.

Riksbyggens Stefan Högman, marknadsområdeschef i Norrort, lägger skulden på en underentreprenör och kan inte se att de själva kunnat göra något annorlunda.

– Vi skrev avtal med en väletablerad entreprenör och alla förutsättningar fanns för ett normalt genomförande av projektet. Det vi kan konstatera är att en underleverantör till JM Entreprenad inte hållit måttet vilket gjort att projektet försenats, säger han.

– Alla åtgärder som krävs för att vi ska leverera ett felfritt hus har vidtagits och arbetet med att färdigställa projektet rullar på för fullt sedan lång tid tillbaka. Alla åtgärder kommer att finnas dokumenterade om någon i efterhand skulle ha frågor om husets beskaffenhet.

Under vårvintern 2019 stod det klart att byggjätten JM behövde lägga ned avdelningen Hus inom dotterbolaget JM Entreprenad. I april varslades 35 anställda hantverkare om uppsägning på grund av nedläggning och övertalighet. Redan hösten 2018 hade JM Entreprenad börjat vidta åtgärder för att täcka stora förluster.

– Först försökte de med att skära ned på tjänstemannasidan och trodde att det skulle räcka, men sedan såg de att de måste lägga ned hela verksamheten, säger Thomas Nilsson, huvudskyddsombud och förtroendevald representant för Byggnads i JM Entreprenads styrelse.

Enligt årsredovisningen var omsättningen 2,1 miljarder kronor och förlusten nästan 260 miljoner kronor under 2018.

Under våren 2019 hade Byggnads mb-representanter förhandlat med JM:s personalchefer om möjligheten för de övertaliga arbetarna att gå över till moderbolaget.

Resultatet blev att elva av 35 fick fortsatta anställningar i JM AB. Några av dem var lärlingar. Samtliga handplockades av arbetsgivaren och mb-gruppen glömde, enligt egen uppgift, att hävda turordningsreglerna.

– Det är ju inte vardagsmat att lägga ned en verksamhet – så att hävda turordningslistan var inget vi tänkte på. Att kräva att de skulle anställa folk när de inte vet hur det ska gå för dem själva var inget vi kände att vi kunde göra, säger Thomas Nilsson.

När Byggnadsarbetaren frågar om det inte är något av grundbulten i en förhandling om övertalighet svarar han att han ville ”rädda så många som möjligt”, och tycker att det var bättre att några fick anställning än ingen alls.

Det fanns också en oro för att marknaden var på väg neråt.

– Då hade vi kunnat komma i ett läge då vi behövt säga upp ännu fler och då hade det kunnat bli ett himla bråk mellan dem som kommit från JM Entreprenad och hade längre anställningstid än dem som redan jobbade på JM AB och hade kortare anställningstid.

En annan person i mb-gruppen förklarar att de hade mycket begränsade erfarenheter av uppsägningsförhandlingar.

– Vi som var med var ganska oerfarna. Det var inget som blev fel, men vi skulle fått mer på papper. En del sas bara muntligt, säger han.

Vad som egentligen gällde för att få gå över till JM AB var ganska oklart. Men alla skulle få gå på en anställningsintervju.

– Egentligen kunde vi inte få några löften från JM AB. De kunde inte lova oss anställningar allihop – och det förstår jag eftersom det inte går jättebra för dem heller, säger mb-personen.

Ganska snart kom det dock fram att några av de uppsagda kunde gå direkt upp till huvudkontoret och skriva på anställningskontrakt. Det var långt innan alla hade haft sina jobbsamtal.

Ordföranden i Byggnads Stockholm-Gotland, Tomas Kullbergs, första kommentar om händelserna är att ”mb-representanterna skött sitt jobb och följt turordningslistan”. Han betonade också att JM AB inte hade någon skyldighet att ta över några hantverkare.

När Byggnadsarbetaren några dagar senare konfronterar honom med namnen på både turordningslistan
och namnen på vilka som fått nytt jobb på JM AB ändrar han ståndpunkt och tycker att allt ”skötts fruktansvärt dåligt”.

– Mb-gruppen skulle varit mycket tuffare i förhandlingarna och de var inte riktigt ärliga mot personalen. I stället såg de om sitt eget hus och förhandlade i egen sak, säger Tomas Kullberg.

Alla byggnadsarbetare tidningen Byggnadsarbetaren talat med har uttryckt missnöje kring hur förhandlingarna hanterades. En av de uppsagda tycker att facket slår sig för bröstet och säger att de slåss för arbetarna men att de sedan ändå går helt och hållet på företagens linje.

– Då jag började i den här branschen höll man ihop gänget. Då ställde man sig bakom varandra och tog striden. I dag är varje man för sig. Det är en tystnadskultur som blir en korruptionskultur, säger han.

Enligt Hans Tamm, regionchef för enheten Hus på JM Entreprenad, hanterades personalen på ett korrekt sätt vid nedläggningen.

– Min uppfattning är att allt har skötts ordentligt och enligt gängse rutiner. Det är tråkigt att det är några som upplever att det inte är så, säger han.

Byggnadsarbetaren publicerade tidigare fel namn under bilden på Carl-Henrik Appel, Riksbyggens regionchef i Stockholm/Uppland, vilket vi beklagar.