Mängder av fel – men bygghissen fortsatte gå varm: "Är det säkert den här gången då?"

Trots den dödliga hissolyckan i Ursvik för ett år sedan ser Emil Gustafsson, arbetsmiljöinspektör i region Mitt, fortsatta brister på hissar och förankringar. Det gäller hissar av tillverkaren Geda som förankrats i byggställningar, något Byggnadsarbetaren skrivit om flera gånger under året. 

LÄS ÄVEN: Bygghissarna som kan bli dödsfällor: Inspektörer vågar inte åka

– Då det gäller dessa hissar och ställningar ser vi inga resultat av att det hänt en dödlig olycka med en hiss för bara ett år sedan. Vi har sett allvarliga brister i beräkningar och montagefel då närmare ett tiotal Gedahissar förankrats i ställningar, säger han.

Vad säger du om att det ser ut så här?
– Det är skrämmande. Det kan hända dödsolyckor igen.

En av de hissar och ställningar där myndigheten stoppat arbete har byggts vid Valbo kyrka utanför Gävle. När Arbetsmiljöverket kom till arbetsplatsen i september konstaterades att ställningen saknade specifika dimensioneringshandlingar, samt att det brustit i kontroll.

”Vid inspektionen kunde ni inte uppvisa särskilda dimensioneringshandlingar för den aktuella ställningen. Ni uppvisade en handling som beskrev att ställningen var max 24 meter hög men i verkligheten var den 32 meter. Underlaget saknade helt information om att bygghissen förankrats in i ställningen och att ni även hade ett inlastningstorn byggt och att de övre ca 9 meter av ställningen saknade förankringar” skrev Arbetsmiljöverket till ställningsbyggaren ABAB. 

Inspektörerna reagerade också över andra brister som ”att alla v-förankringar saknas i hela konstruktionen utan ett enda beräkningsunderlag som stödjer montaget”. Dessutom påpekade Arbetsmiljöverket att ställningen var underpallad med underlägg i standardstorlek, trots ställningens höga höjd och att den stod på gräs. 

Också vid senare tillfälle fortsatte problem. Arbetsmiljöverket tvingades kräva om korrekta beräkningsunderlag. 

Varken hissen eller inlastningsbryggan ingick i beräkningen.
– Man slår in olika förutsättningar och programmet räknar in om det är en trygg konstruktion eller inte. Problemet är att du måste mata in rätt parametrar och det hade de inte gjort, säger Emil Gustafsson.

Trots att man krävt bättring om konstruktionen skulle fortsätta användas kvarstod fel när myndigheten kom tillbaka.

– Hela tiden har det varit en osäkerhet om hissen och ställningen. Ingen har vetat vilken hållfasthet konstruktionen har. Det kan i värsta fall inträffa en svår olycka, säger Emil Gustafsson.

Nytt besök – nya fel

Nytt besök följde i november. På plats stod Emil Gustavsson återigen med oklara handlingar och ringde upp projektingenjören. Svaret förvånar honom. Projektingenjören har inte varit på plats och hans beräkningar gällde att säkerställa hiss och ställning inför rivning, inte användning.

Samtidigt var ställningen i full drift ute på bygget. 

– De jobbade på ställningen och åkte i bygghissen, berättar Emil Gustafsson.

ABAB förbjöds att upplåta ställningen. Under arbete belastas både hissen och ställningen med användare och material. Vid en rivning river proffs som har skyddsutrustning och när hissen inte används.

En annan fråga Emil Gustafsson ser allvarligt på är att fel höjd angavs till en början. Det står att ställningshöjden var 24 meter hög när den i själva verket var drygt 8 meter högre.

– Först den 4 december fick vi in handlingar som visar hur den faktiska konstruktionen ser ut. Nu har de fäst hissen i väggen istället, ställningen är nio meter lägre än innan. I handlingarna framgår att det krävts större åtgärder i ställningen för att öka säkerheten

”Kliver inte upp”

Det var Franzens Plåt som fått i uppdrag av Svenska kyrkan att göra åtgärder på kyrkans torn och de som beställt ställning av ABAB. Vd Jan-Åke Franzén är idag besviken och byggjobben är rejält försenade.

– Vi har ingen verksamhet där vid kyrkan för tillfället – i sista svängen har vi inte kunnat jobba på sex veckor. I första svängen var det ett stopp i fyra, fem veckor. Nu har jag sagt åt ABAB att jag inte kliver upp där förrän jag får värme och intäckning. Jag kan inte jobba när det är så här. Så då ska de konstruera om ytterligare en gång, nu för intäckning, säger Jan-Åke Franzén.

Blev ni förvånade då Arbetsmiljöverket konstaterade att fanns risker?
– Både jag och killarna har åkt där och inte märkt några konstigheter. Men vad jag förstår har de (Arbetsmiljöverket) blivit jättehårda om man har fäst hiss i ställningen, säger Jan-Åke Franzén.

– Efter besöket har vi pratat om det, jag och killarna. Man tar väl för givet att det ska fungera. Jag kan känna så här att hur ska jag få killarna att åka upp nästa gång? Man kan ju fråga sig: är det säkert den här gången då? Men det blir en dialog, vi får prata vidare om det.

Som huvudentreprenör och beställare ska Jan-Åke och hans företag ta emot ställningen och göra kontroller av säkerheten.
– Jag ska ha kollat över vissa punkter men konstruktionsmässigt har man ju inte den kunskapen. Det finns inte på kartan att jag kan klara det. Det är därför jag tagit proffshjälp.

Hissen har vid flera tillfällen besiktigats och godkänts. Emil Gustafsson är kritisk till besiktningsorganets ställningstagande. Att de inte granskar helheten. Det innebär att yrkesarbetare invaggas i falsk säkerhet, menar han.
– Det är högst anmärkningsvärt att en hiss är godkänd medan vi fortfarande hittar brister. Handlingarna speglar ju dessutom inte ställningen på plats. Man kan väl åtminstone begära att besiktningsorganet hade kastat ett öga uppåt, för då hade de sett att ställningen först var väsentligt högre än 24 meter, att den var 32 meter. Dessutom har besiktningsföretaget vid ett senare tillfälle återigen godkänt konstruktionen på samma grunder.

Hur gick det till?

En bygghiss och ställning som gång efter annan får nedslag. Där byggjobbare fortsätter åka. Byggjobb som står och trampar. Hur kunde det bli så här?

Andreas Marstrand är sälj- och marknadschef på Kiwa, ”expertpartner inom besiktning”. Han säger att de först gör en montagebesiktning enligt tillverkarens instruktioner. Därefter gör de  en återkommande besiktning där de kontrollerar att hissen har samma egenskaper som vid montagebesiktningen.

Vad bedömer ni när ni granskar en bygghiss?

– Detta är något som ska ske enligt tillverkarens instruktioner. Det vi besiktat är ifrån fundamentet (hissen) fram till där staget är infäst i den fasta konstruktionen eller ställning. När det kommer till ställningen och ställningens infästning så tar vi som besiktningsorgan av hissar in uppgifter från berörda parter som validerar att det är gjort enligt gällande regler.

Så ni besiktigar hissen och infästningen, men besiktigar inte att ställningen som den är fäst i är säker? Där inhämtar ni uppgifter från andra?
– Ja.

Hur kom ni fram till att hissen vid Valbo kyrka hade betryggande säkerhet?

– Vi besiktade utifrån de dokument som vi hade tillgång till där och då. Det har på senare tid framkommit ytterligare uppdaterade dokument.

”Nu sitter den i fasaden”

Vi ringer upp ABAB, den aktör som Franzens Plåt vänt sig till i sin jakt på proffshjälp.

ABAB:s Christoffer Norell är regionchef för Mellersta Sverige. Han berättar att de just besökt Arbetsmiljöverket.

– Då det gäller den senaste dimensioneringsrapporten är de helt med på noterna. Nu sitter hissen i fasaden. Då vi gör dimensioneringsunderlag gör vi det för ställningen, men då hissen sitter i ställningen måste vi ta med hissen. Nu när de satt in hissen i fasaden oberoende av ställningen tycker Arbetsmiljöverket att den ser bra ut.

Han säger att de anlitat ett annat bolag för hissinstallationen.
– Vi monterar inga hissar. Det gör ett annat bolag. Och hissfirman har lejt in en besiktningsman.

Hur det kom sig att hissen fästes i ställningen kan han inte svara på idag men han säger att de hädanefter inte kommer tillåta det.

– Vi dimensionerar ställningen och om hissen monteras i ställningen får vi ta ansvaret fast det inte är vi som har monterat hissen.

Han säger att de gjort flera förstärkningar av ställningen, bland annat inför vintern.

Bröt mot undersökningsplikt

Men det finns en ytterligare del i historien. Byggnads ombudsman Per-Anders Eklöf, själv plåtslagare, gjorde ett spontanbesök på bygget vid Valbo kyrka då ställningen byggdes. Han upptäckte att ABAB anlitat en underentreprenör som saknade kollektivavtal.

– Jag såg att det var 3-4 ställningsbyggare som jobbade. Det visade sig att de var anställda av ett slovakiskt företag som saknade avtal. Jag kontaktade Byggföretagen och vi hade senare en förhandling med dem och ABAB som brustit i sin undersökningsplikt. Överenskommelsen var att de skulle avbryta samarbetet med denna underentreprenör.  Då var ställningen redan byggd. Jag är inte förvånad att det sedan blev problem, säger han.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.