Faror och kaos hos Riksbyggen – bakläxa för fackets föredöme
Riksbyggen ägs av flera LO-förbund och projekten ska vara ett föredöme för branschen. Men på flera arbetsplatser säljs jobben ut, skyddsorganisationen brister och arbetsmiljön är både farlig och kaotisk. Byggnadsarbetaren har granskat Riksbyggen – där Byggnads är största ägare.
Det är en mulen dag med återkommande skurar. Väggelementet lyfts från lastbilen över Riksbyggens vajande flaggor vid Guldheden i Göteborg. Här pågår spjutspetsprojektet Brf Viva, där 132 bostadsrätter byggs. Det är en föregångare miljömässigt, men arbetsmiljön har väckt kritik, bland annat på grund av fallrisker och folk som befunnit sig under tunga kranlyft.
– Arbetsmiljön har under lång tid varit både kaotisk och farlig, det har sett för djävligt ut. Byggnadsarbetare har återkommande gått under betongelement som lyfts över bygget, säger Byggnads regionala skyddsombud Anders Karlsson, som varit på arbetsplatsen ett stort antal gånger.
– Man tycker att på Riksbyggens byggen borde skyddet och skyddsorganisationen vara exemplariska. Så har det ju inte varit här. Det var så allvarligt att jag fick varsla om skyddsstopp till platsledningen. Om folk inte respekterade avspärrningarna skulle jag bli tvungen att plocka ner kranförarna, säger Anders Karlsson.
Arbetsmiljön har under lång tid varit både kaotisk och farlig.
Från hytten vid Guldheden har kranföraren Ulf Englund försökt värna om säkerheten. Men han har upplevt ett obehag när han kört och inte vetat om folk skulle dyka upp under hans last, som haft vikter på upp till 19 ton.
– Det finns en okunnighet och nonchalans och dessutom använder många inte skyddskläder, vilket gör att det är svårt att se var folk befinner sig. Det har varit många faror, det är ett under att ingen allvarlig olycka skett, säger han.
Byggnads är största ägare i Riksbyggen, som är byggherre på arbetsplatsen. Bland ägarna finns också andra LO-förbund. För Byggnads innebär ägandet en möjlighet att påverka byggandet, ha föredömliga arbetsplatser och få utdelning på sin ägarandel. Men i dag finns flera exempel på byggen inom Riksbyggen, där det gått snett och man inte levt upp till de krav som Byggnads ställer på andra.
Problemen togs upp under Byggnads kongress, som röstade för att facket ska verka för att Riksbyggen ska vara ett föredöme vid upphandling, hindra långa entreprenadkedjor och för att skyddet ska skötas enligt alla regler.
I Göteborg har Riksbyggen anlitat ett byggledningsföretag, K21 Entreprenad, till att leda bygget och gör upphandlingar. K21 har inga egna yrkesarbetare och därmed ingen skyddsorganisation på plats. Det är ett trettiotal företag med över 100 anställda på arbetsplatsen. Egna, fackligt utsedda skyddsombud saknas i de flesta av företagen.
Vid Byggnads kongress i somras röstade en majoritet igenom en motion om
- att Byggnads ska verka för att Riksbyggen ska vara ett föredöme i hanteringen av underentreprenörer och inte sälja ut sina byggen i olika svårkontrollerade kedjor.
- att Byggnads verkar för att Riksbyggen som byggherre ska efterleva att skyddsarbeten på sina arbetsplatser sker föredömligt.
Regionala skyddsombudet Anders Karlsson har ägnat mycket tid åt att försöka värna om skyddet. Han anser att själva entreprenadformen försvårar skyddsarbetet.
– Jag har varit på arbetsplatsen och agerat skyddsombud i de företag där vi har medlemmar. Men min tid är begränsad. Uppdraget som sådant är ogörligt. Det är omöjligt för en person som inte är placerad där att ha en överblick och för ett tjänstemannaföretag som K21 är det omöjligt att hinna granska arbetsmiljön, säger han.
När Riksbyggen lokalt skulle välja arbetssätt valde man ”generalentreprenad i samverkan”, för att bland annat kunna detaljstyra projektet och göra olika ändringar i ett sent skede. I praktiken innebär upplägget projektledning, då ett tjänstemannaföretag på byggherrens uppdrag sköter verksamheten. Senare insåg man att valet uteslöt en vanlig skyddsorganisation.
På Guldheden har ett allvarligt tillbud inträffat, där en arbetare fick ett fönsterparti över sig eftersom det inte var förankrat när det lossats från kranen. Det har också varit problem med samordningen, ställningar, en väldig oreda och svårt att komma fram.
– Man har ändå skärpt till sig och nu har de flyttat in mer med jobben i husen. Mycket av det synbart farliga är klart. Det är mer som på andra byggen, säger Anders Karlsson.
Magnus Fhager från K21 är samordningsansvarig för säkerheten. Han säger att det är ett stort och svårt projekt i knepig terräng, att man går skyddsronder varje vecka och att varje entreprenör får åtgärda sina fel. Det har varit problem med vissa ställningar.
– Vi har tagit in en egen ställningsfirma som skött sig väldigt bra, men en av våra underentreprenörer har tagit in en annan ställningsfirma som slarvat en del med fallskydd och tillträdesleder. De har fått i uppgift att åtgärda det men det har varit ett ständigt tjatande.
Anser du att det varit problem vid tunga lyft, att personer vistats på fel ställe?
– Ja, det kan man säga. Det går lite i vågor också. Börjar någon slarva med det, är det lätt att andra hänger på. Men vi har informerat alla och vi tar det på ue-möten, lagbasmöten och på plats.
Men det är inte bara i Göteborg som det varit problem på Riksbyggens byggen. I Höganäs har regionala skyddsombudet Robert Nilsson fått rycka in för att stoppa livsfarliga jobb vid byggandet av bostadsrätter i kvarteret Keramikern.
– Jag var ute på arbetsplatsen rätt många gånger. Eftersom Byggnads äger en stor del i Riksbyggen tycker jag att vi skulle föregå med gott exempel och att arbetsmiljön alltid ska vara på topp och att det byggs på rätt sätt. Men arbetsmiljön var fruktansvärd många gånger på den arbetsplatsen, säger han.
Jag tycker vi skulle föregå med gott exempel men arbetsmiljön var fruktansvärd många gånger.
Det var fara för liv vid ett flertal arbetsmoment. Några exempel: byggnadsarbetare stod sex våningar upp på balkonger med stora hålrum till ställningen, de hoppade mellan bomlag och planken på flera ställningar var lösa. Men det var trögt att få igenom förändringar.
– Jag fick hota många gånger med stopp för att det skulle åtgärdas, så att ställningsbyggarna gjorde om ställningarna och skydd sattes upp vid balkongerna, säger Robert Nilsson.
På arbetsplatsen var Veidekke entreprenör men har drivit bygget utan egna yrkesarbetare. Enligt företaget var orsaken personalbrist.
Motionen om att Riksbyggen ska vara ett föredöme kom från Byggnads Småland-Blekinge, som bland annat haft problem med Riksbyggens bostadsprojekt i Munksjöstaden, Jönköping.
– Entreprenören som togs in, Gärahovs Bygg, sålde ut jobben så de till största delen bara ledde bygget utan egen personal. Generellt sett; säljer man ut jobbet, säljer man ju till ett lägre pris, för att inte gå back. Då finns en risk för lönedumpning och sämre villkor. Det kom många arbetare som vi hade svårt att få kontakt med, säger Christoffer Rydell, avtalsansvarig för Byggnads Småland-Blekinge.
Han tycker att företaget försvårat deras kontroll av underentreprenörer.
– Det har varit svårt att få ut underentreprenörslistor i tid, vi har heller inte fått kopior av eller fått fota av listorna.
Vid ett tillfälle stoppades Byggnads ombudsmän från att komma ut och röra sig fritt på arbetsplatsen. I mejl till Byggnadsarbetaren uppger Gärahovs Bygg att man tagit in personal utifrån eftersom man fått flera entreprenader samtidigt. Företaget hävdar att man följer kollektivavtalet, också med ue-listorna.
Riksbyggen, vars byggen är en del av ett större bostadsprojekt, uppger att man försökt medverka till att lösa problemen.
Riksbyggen är en hjärtefråga för Byggnads. Därför blir det extra laddat när det inte fungerar i praktiken hos den egna byggherren. Inte minst eftersom Byggnads kritiserar andra byggherrar och entreprenörer för att driva projekt med långa entreprenadkedjor och dålig arbetsmiljö.
Byggnads representanter har uppdrag på olika nivåer i arbetet. Byggnads ordförande Johan Lindholm är också ordförande i Riksbyggens styrelse.
Det har varit en dålig arbetsmiljö på flera av Riksbyggens byggen. Kommentar?
–Det är oacceptabelt. Det går inte att ha arbetsplatser där byggnadsarbetarna inte är säkra på om de kommer hem.
Vi agerar direkt när vi får kännedom om företag som inte sköter sig.
Men vad gör ni när företagen inte sköter sig med arbetsmiljö och ordning och reda?
– Vi agerar direkt när vi får kännedom om företag som inte sköter sig. När det hänt har vi sagt till Riksbyggen som sedan agerat. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som tittat på ordning och reda-frågan generellt, alltifrån kollektivavtal, säkerhet och hälsa till hur man ska kunna ställa krav på det. Förslagen innebär bland annat en begränsning till två underentreprenörsled.
Hur ser du på att Riksbyggen använder sig av projektledningsföretag, som ni annars är mot?
– Det är inget vi förordar. Vi vill ha stora och medelstora företag som anställer egen personal, har ordning och reda och arbetsmiljödelen med.
På Brf Viva fortsätter arbetet. Nu i höst skickade Riksbyggen ut ett pressmeddelande efter att projektet nominerats till Årets Miljöpris av tidskriften Betong. Problemet är bara att pressmeddelandet illustreras med en bild från 2017 där ett stort betongelement till synes lyfts över byggnadsarbetare.
Skyddsombudet Anders Karlsson suckar lite när han ser bilden:
– Klantigt bildval med tanke på riskerna, säger han och fortsätter dyka ner i högarna med skyddsrondsprotokoll från bygget.