Farligt på Ostlänken – arbetare klängde på armeringen
Jättebygget Ostlänken har fått en dålig start. Vid en bro har man inte haft ställning utan låtit arbetare klänga på armeringen. "Det har sett jättekonstigt ut", säger Kjell Strömlind på Byggnads.
Ostlänken är ett gigantiskt infrastrukturprojekt, en dubbelspårig höghastighetsjärnväg på 16 mil mellan Järna och Linköping. Järnvägen, som ska vara färdigbyggd år 2034, kommer bland annat bestå av hela 200 broar och ge cirka 10 000 byggjobb.
Först ut i projektet är Kardonbanan, den godsjärnväg som ska skapa utrymme för Ostlänken genom Norrköping. Det spanska företaget Rover Alcisa samordnar bygget, som startade i år.
Men det har redan uppstått problem. Kjell Strömlind, arbetsmiljöombudsman på Byggnads Öst, har tillsammans med ett regionalt skyddsombud från Seko, deltagit i en skyddsrond på Kardonbanans brobyggen. Och han är minst sagt kritisk.
– Man har inte använt ställningar när man armerat utan har istället har klängt på armeringen. De som jobbar har klättrat emellan armeringsjärnen och använt någon typ av fallskyddssele som man har förankrat i ett par armeringsjärn. Det har sett jättekonstigt ut, berättar Kjell Strömlind.
Det låter farligt.
– Ja, verkligen. Dessutom har vi sett felaktiga avspärrningar och att arbetarna inte haft några bodar i närheten av broarna. Man kan få betongstänk eller formolja i ögonen. Då kan man inte sätta sig i en bil och åka iväg till den centrala anläggning som företaget hänvisar till.
Det verkar ha varit en dålig start på projektet?
– Jag skulle vilja påstå att det är en stor underdrift.
Är du orolig för fortsättningen av Ostlänken?
– Här hänger det på Trafikverket, vad man gör för upphandlingar. Att kunskapen och kompetensen finns hos byggherren och att man beaktar arbetsmiljön och inte bara lägsta anbud.
Vad är du orolig för?
– Det sämsta scenariot är att det blir liknande brister som på Förbifart Stockholm.
Byggnadsarbetaren utsåg Förbifart Stockholms projekt Lovön till Årets sämsta bygge 2018. Det handlade bland annat om en brand som kunde ha fått förödande följder, farliga krossar och en arbetsmiljöinspektör som skadades av en tryckvåg från sprängning.
Verkar Trafikverket ha lärt sig någonting av problemen på Förbifart Stockholm?
– Nej. Från Trafikverkets högsta ledning handlar det nog bara om pengar. Sedan kan det vara enskilda personer som projektleder och planerar som kan ha ett bra tänk för arbetsmiljö. Men om de inte får klara och tydliga direktiv från ledningen så kommer 2019 se precis ut som 2018 och 2017. Man har inte förflyttat fram positionerna någonting, man har inte beaktat arbetsmiljön för fem öre.
Håkan Gunnar är produktionschef för Ostlänken på Trafikverket.
Hur kommenterar du att man inte använt ställningar, att man förankrat fallskydd i armeringsjärn, att felaktiga avspärrningar funnits att och bodar saknats vid broarna?
– Jag kan bara säga att det stämmer. Man hade haft en ställning, men den rev man innan alla arbeten var klara. Det är ingen godtagbar förklaring, men det var därför det här hände.
Kan du lova att problemen inte kommer att upprepas?
– Det kan jag inte lova, men vi jobbar kontinuerligt med detta. Så skulle det upprepas så kommer vi att fånga in det. Det är inget som vi på något sätt accepterar. Vi jobbar väldigt mycket med förbättringsförslag.
Hur ska ni undvika att det fortsätter så här under bygget av Ostlänken?
– Vi måste ställa krav på entreprenörerna. Men det som är viktigast är att vi är aktiva i uppföljningen och deltar i arbetsmiljöarbetet. Det krävs att vi som beställare är väldigt mycket mer delaktiga.