EU:s svar om byggbranschens ödesfråga: ”Det beror på”
Färre UE-led är ett bra sätt att motverka arbetslivskriminalitet. Det skriver EU-kommissionen i en rapport. Samtidigt riskerar länder som reglerar kedjorna att dras inför domstol. ”Det råder en oacceptabel förvirring kring det här”, säger Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S).
Arbetslivskriminaliteten i Sverige beskrivs som systemhotande. Byggbranschen är särskilt utsatt. Facket har länge pekat på att brottsligheten ofta gömmer sig långt ned i kedjan av underentreprenörer, där insynen är minimal och fusket utbrett.
Nu gör EU-kommissionen samma analys. I en rapport konstaterar kommissionen att utländska arbetstagare ofta utnyttjas. Därför ger kommissionen förslag på hur medlemsstaterna kan komma åt problemet.
”När det gäller underentreprenad skulle en begränsning av antalet nivåer i kedjorna av underentreprenörer och/eller en utvidgning av ansvaret för underentreprenörer till att omfatta hela kedjan kunna hjälpa”, skriver kommissionen.
LÄS MER: Han kräver att EU ska ”trycka tillbaka skitföretagen”
Johan Danielsson: EU ger dubbla budskap
Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) har länge jobbat för att unionen ska införa gemensamma regler mot långa entreprenadkedjor. Han är positiv till innehållet i rapporten, men tycker samtidigt att kommissionen ger dubbla budskap.
– Kommissionen är ju tydlig med att ett effektivt sätt att minska det här utnyttjandet av människor är att begränsa de långa kedjorna av underentreprenörer. Då är det pinsamt att vi samtidigt befinner oss i en situation där nästan alla länder som genomför den här typen av begränsningar hamnar i domstol för att man hävdar att de bryter mot EU-rätten, säger han.
Bland andra Tyskland och Italien har dragits inför rätta. Under sin tid som bostadsminister tillsatte Johan Danielsson själv en utredning om att begränsa antalet UE-led vid offentlig upphandling.
– När vi försökte i Sverige kom utredningen fram till att vi kan inte på grund av EU-rätten, säger han.
– I alla länder, med varierande utslag, leder det till en juridisk process som skapar osäkerhet.
Vi uttalar oss inte om slutsatser i utredningar från medlemsstaternas regeringar.
Snårig kontakt med EU-kommissionen
Så vad gäller egentligen? Byggnadsarbetaren tar kontakt med EU-kommissionen för att reda ut frågan. Det visar sig vara lättare sagt än gjort.
Att få svar tar sammanlagt nästan två månader. Först går frågan till Veerle Nuyts, kommissionens talesperson i arbetsmarknadsfrågor.
Hon bekräftar att ”begränsningar av antalet led i underentreprenadkedjor […] är möjligt enligt befintliga regler för utstationering av arbetstagare”.
Betyder det att den svenska utredningen, som sa att UE-led inte får begränsas vid offentlig upphandling, hade fel? Det vill Veerle Nuyts inte svara på.
”Vi uttalar oss inte om slutsatser i utredningar från medlemsstaternas regeringar, det ligger inte inom kommissionens behörighet”, skriver hon i sitt uttalande till Byggnadsarbetaren, och fortsätter:
”Med det sagt noterar vi att begränsningarna av underentreprenader som nämns i kommissionens rapport […] inte handlar om tillämpningen av direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling, utan om situationer som regleras av utstationeringsdirektivet.”
LÄS MER: Krav på färre UE? Så tycker byggnadsarbetarna
Möjligt att begränsa i offentlig upphandling, eller?
Okej, entreprenadkedjor i offentlig upphandling och entreprenadkedjor i privat byggverksamhet faller alltså under olika regelverk. Men vad gäller gäller då vid offentlig upphandling? Frågan går vidare till Johanna Bernsel, talesperson i upphandlingsfrågor.
I ett uttalande skriver hon: ”Sådan underentreprenad kan i princip inte begränsas på grundval av bestämmelserna om offentlig upphandling. Det utesluter dock inte möjligheten att göra en sådan begränsning på någon annan tillämplig rättslig grund, om det är befogat.”
EU:s besked: Finns inget ja eller nej-svar
Byggnadsarbetaren ber om ett förtydligande. Är det tillåtet att begränsa UE-led vid offentlig upphandling – ja eller nej?
”Det finns inget ja eller nej-svar”, skriver Johanna Bernsel.
”Det riktigt korta svaret är ’det beror på’.”
Det väcker nästa fråga: Vad beror det i så fall på? Där tar det stopp. Efter drygt 30 mejl och en lång rad samtal är nu EU-kommissionen märkbart trött på Byggnadsarbetarens reporter.
Vill man reda ut det här får man beställa en privat rättsutredning. Vi har redan gjort mycket mer än vad vi brukar göra på en mediefråga, suckas det i telefonluren.
Summan av de svar du har fått visar på den oacceptabla förvirring som råder kring det här.
”Oacceptabel förvirring” kring EU-regler
Byggnadsarbetaren återger kommissionens svar för EU-parlamentarikern Johan Danielsson. Han är inte imponerad.
– Summan av de svar du har fått visar på den oacceptabla förvirring som råder kring det här. Det är djupt olyckligt och leder ju till att det här missbruket och utnyttjandet av arbetstagare kan fortsätta, säger han.
– Det vore bra för alla om det blev klart och tydligt att medlemsländerna kan göra det här. Och att det ska göras. För det är ju ett europeiskt problem.