Fackets krav – så mycket ska VVS-lönen höjas
Höjd beredskapsersättning, mer pengar till pensionen och tätare hälsoundersökningar. Och så ett lönepåslag med 3 procent. Det är några av Byggnads krav i årets avtalsrörelse.
I dag på förmiddagen har parterna på Teknikinstallationsavtalet växlat avtalskrav. Avtalet gäller för rörmokare och kyltekniker.
Att parterna i vvs-branschen nu bytt yrkanden innebär att avtalsrörelsen dragit igång på allvar i byggbranschen. Den här veckan ska det även växlas avtalskrav på de fyra andra avtalen i byggsektorn.
De krav som Byggnads nu lämnat över till Installatörsföretagen skvallrar om hur det kommer se ut på de andra byggavtalen. Historiskt brukar de hamna på samma nivå när det gäller lönekrav och ofta drivs samma frågor i de olika förhandlingarna.
Här följer i korthet ett urval av de krav som facket lämnat över till arbetsgivarna:
- När det gäller lönen kräver Byggnads ett lönelyft med 3,0 procent för landets rörmokare och kyltekniker. Den lägsta möjliga löneökningen ska vara 783 kronor/månad. När det gäller utgående löner och andra lönenivåer i avtalet ska de höjas med 3,0 procent.
- Ett annat lönekrav gäller lärlingar. I dag har många lärlingar som arbetar på företag med tidlön lägre lön än lärlingar som arbetar i ackordslag. Facket tycker det är orättvist och vill att lärlingslönen kopplas till ackordet/fördelningstalet även för de som har timlön.
- Ersättningen för beredskap ska höjas. Det står inget i den långa listan av yrkanden om med hur mycket men Byggnads menar att beredskapsjobb innebär ett stort ingrepp i montörernas vardag och att ersättningen därför måste höjas.
- Facket vill lyfta pensionerna i årets avtalsrörelse och vill se ytterligare satsningar. Under avtalsrörelsen 2017 infördes ett system där arbetsgivarna gör extra avsättningar till pensionen. Nu vill Byggnads att den extra avsättningen ska växa utan att ange några detaljer med hur mycket. De vill även införa en premiebefrielse även för de här extra avsättningarna. I dag finns det en premiebefrielse i avtalet som innebär att pension betalas även då anställda till exempel är sjukskrivna eller föräldralediga. Den skrivningen gäller inte den extra pensionsavsättningen. Det vill nu facket ändra på.
- En annan ersättningsfråga är antalet semesterdagar. Här vill facket se en utökning, utan att gå in på hur mycket. De vill även att ett friskvårdsbidrag införs i avtalet.
- När det gäller ordning och reda på arbetsplatserna finns det flera olika krav. Bland annat vill man strama upp möjligheten för företagen att låna ut personal till varandra. I dag är det möjligt att göra det i 30 dagar utan förhandling. Byggnad anser att avtalet missbrukas på den här punkten och vill nu att tiden för kortvarig in- och utlåning ska minskas.
- En fråga som gäller huvudentreprenadavtalet är att facket vill införa ett upplägg som finns i Danmark. I dag tar det för lång tid innan överläggningar kommer till stånd mellan facket och huvudentreprenörer. För att det ska bli effektivare vill man införa regeln i det danska kollektivavtalet – att parterna ska mötas inom 48 timmar från det att Byggnads påkallat en överläggning.
- På arbetsmiljöfronten lyfter facket bland annat att det ska förtydligas vad som ingår i ett företagshälsovårdsavtal och i en hälsoundersökning. Anställda ska även erbjudas hälsoundersökning oftare. Ett annat krav är att arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och arbetspassning ska förtydligas. Byggnads vill även att arbetsplatserna ska vara för alla och vill därför att överenskommelsen om personalutrymmen justeras så att det framgår tydligt att kvinnor och män ska ha tillgång till avskilda utrymmen för ombyte.
Cenneth Niklasson, cn@byggarb.se