Facket om utländsk arbetskraft: ”Vi har duckat för länge”
Byggnads har inte arbetat tillräckligt med att organisera utländska arbetare, menar Tomas Emanuelsson, ordförande Byggnads Väst, som är glad för varje person som skriver på.
Tomas Emanuelsson, ordförande Byggnads Väst, om vilka utmaningar den utländska arbetskraften innebär för facket.
Vad innebär den höga andelen byggnadsarbetare från andra länder för det fackliga arbetet?
– Vi måste knyta kontakter på ett annorlunda sätt och det tar mer tid. Vi behöver förklara mer om hur vi jobbar i Sverige och bygga relationer. En del tycker att den svenska modellen, som bygger på ett avtal mellan två parter, är konstig.
Vilken är den största utmaningen?
– Kulturella skillnader. De allra flesta kommer från länder där de inte har inflytande över löner och villkor. De är vana vid att arbetsgivaren bestämmer.
– Många har blivit blåsta förut och har inget förtroende. Nu har vi valt att anställa Pablo Vergara för att jobba med det här.
Hur kommer det sig att ni valt att fokusera på de turkiska byggnadsarbetarna på Göteborgs centralstation?
– Vi har valt de stora infrastrukturprojekten – det har bara blivit så. Där är många människor samlade på liten yta, så vi når många. Men det är också stor debatt bland privatpersoner om de här projekten. Det inverkar på arbetsklimatet.
– Turkarna jobbar också under andra villkor än EU-medborgare. De lyder inte under utstationeringsavtalet och behöver inte åka hem emellan för att slippa betala skatt.
Hur har arbetet gått hittills?
– Ett hinder är språkförbistring. Det gäller att ha modet att prata även om man inte förstår till hundra procent. Här vill vi också vara mer tålmodiga. Vi kanske inte får det stora genomslaget på antal medlemmar, men vi blir en naturlig kontakt om det blir problem på arbetsplatsen.
Vad kommer den ökande andelen utländska medarbetare på svenska byggen att innebära för det fackliga arbetet i framtiden?
– Jag hoppas på hög organisationsgrad, men jag har inte så höga förväntningar. Vi är glada för varje person som skriver på. Men om vi inte klarar av att hålla upp organisationsgraden så är det ett hot mot den svenska modellen på lång sikt.
Hur kommer det sig att inte facket arbetat mer med att organisera utländska arbetare?
– Jag tror att vi varit osäkra på hur vi ska göra och har duckat, men nu kan vi inte ducka längre. På många projekt är det övervägande utländsk arbetskraft.
Varför tror du att de stora, svenska huvudentreprenörerna väljer utländsk arbetskraft?
– Kanske finns det en brist på arbetskraft, men jag tror att det är ett sätt att tjäna mer pengar.