info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Få statliga bolag ställer krav på sjysta arbetsvillkor

Bara vart tredje statligt ägt bolag ställer krav på arbetsvillkoren för de anställda hos alla leverantörer, enligt en utredning från regeringskansliet. Men nya regler ska göra det lättare.

Snart kommer många fler statliga uppdragsgivare ställa krav på att alla leverantörer och underleverantörer har kollektivavtal. Foto: Mostphotos

De statliga bolagen är bland annat Vattenfall, SJ och LKAB. För några år sedan väckte statligt ägda Postnord uppmärksamhet genom att anlita svenska åkerier utan kollektivavtal eller liknande arbetsvillkor.

Kraven varierar mycket mellan de statliga bolagen.

Det finns de som kräver att leverantörer har kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande anställningsvillkor och lön enligt nivån i respektive bransch. Men sådana krav förekommer bara ”i en mindre del av de uppförandekoder eller motsvarande” som utredningen från näringsdepartementet har tagit del av.

Det finns också statliga bolag som ställer krav på att arbetstagares löner ska motsvara den nationellt lagstadgade minimilönen. Eftersom det inte finns i Sverige antas det handla om internationella minimilöner som är mycket lägre än svenska.

Bedömningarna i utredningen bygger på en enkät som skickats till 64 statliga bolag. Av de 53 bolag som svarade uppgav 35 att de ställer krav på leverantörernas arbetsvillkor. 19 bolag svarade att samma krav gäller för alla bolagets leverantörer och 20 bolag uppgav att kraven ställs på leverantörer i samtliga led av leverantörskedjan.

Utredarna konstaterar att ”många uppförandekoder är tämligen övergripande och oprecisa såvitt gäller arbetsrättsliga villkor.” Vissa uppförandekoder ställer inga krav alls kring arbetsvillkor, utan handlar om affärsetik eller om att följa lagar och regler.

Därför beslutade regeringen den 27 februari i år om en ny ägarpolicy och ändrade regler för de bolag som ägs till mer än hälften av staten. Det handlar om 44 bolag, vissa lärosäten och affärsverk.

Den nya policyn innebär att kraven ”ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester när de köper varor och tjänster.”

– Det är en helt ny del i ägarpolicyn som inte funnits tidigare. Som leverantör måste man nu antingen ha kollektivavtal eller miniminivån enligt ett kollektivavtal i sin bransch, säger Maurice Forslund, jurist på avdelningen för bolag med statligt ägande på näringsdepartementet. Han har också varit sekreterare i utredningen.

I den gamla policyn stod det bara att de statliga bolagen ska ”arbeta för en sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter samt goda och anständiga arbetsvillkor”, men ingenting om kollektivavtal.

Vissa statliga bolag omfattas i dag av upphandlingslagstiftningen. De måste följa regler om ”särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt”.

– För de statliga bolag som gör upphandlingar så gäller upphandlingslagstiftningen även i fortsättningen. Den innehåller krav på lönenivåer, arbetstider och semester, men det innebär dock inte krav på kollektivavtal och reglerna för dem ersätts alltså inte av ägarpolicyn, säger Maurice Forslund.

De statliga bolag som omfattas av den nya ägarpolicyn med krav på kollektivavtal behöver dock inte följa de reglerna förrän de handlar för mer än 1,4 miljoner kronor.

– Utredningen valde att koppla inköpen till en beloppsgräns. Det vore orimligt att ställa kraven från första kronan. Syftet var också att skapa en enhetlig reglering, som är lätt att tillämpa för bolagen, säger Maurice Forslund.

Genom att ställa krav på arbetsrättsliga villkor hos leverantörer och underleverantörer ska bolagen med statligt ägande säkerställa ordning och reda i leverantörsledet, hävdar regeringen.

– Som förvaltare av en av Sveriges största bolagsportföljer ska vi agera med gott exempel. Därför inför vi nu krav på schyssta villkor för de statliga bolagens leverantörer. Självklart ska även huvudleverantören ställa kraven vidare på eventuella underleverantörer, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).

De nya reglerna kommer att bli bindande från och med april månad. Då förväntas bolagen föra in dem i sina styrdokument i samband med sina bolagsstämmor under våren.

Bolagen måste sedan redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att skapa skäliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Näringsdepartementet kommer att granska årsredovisningarna och berätta om resultatet för riksdagen.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Få statliga bolag ställer krav på sjysta arbetsvillkor

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig