Expert om dåliga bergbultarna: "Yttersta risken ras"
Bergbultarna i tunnlarna på Lovön var fel gjutna, hävdar Trafikverket. Att ett berg förstärkts fel kan innebära risk för instabilitet och lokala ras, säger en expert.
I tisdags släppte Trafikverket nyheten att hela Förbifart Stockholm försenas fyra år. En av orsakerna var det brutna kontraktet med tunnelbyggaren på Lovön. Trafikverket hävdar att arbetet där var drygt ett år försenat och att ett av problemen var att arbetet med bergbultarna var fel utfört.
När upptäckte ni att det var fel på arbetet med bergbultarna?
– I samband med att vi har gjort statusbesiktningar efter att ha hävt kontraktet har vi fått bekräftat brister i kvalitén på bergförstärkningen. Då handlar det om bergbulten, säger projektchef Johan Brantmark vid Förbifart Stockholm.
Vad var felet?
– Vid bergförstärkning använder man armeringsjärn, kamjärn, och kvalitetskontroller som vi gjort visar att en del av armeringsjärnen inte blivit fullständigt och ordentligt ingjutna. Det var rätt bult men det var inte tillräckligt hållfast gjutet mot berget för att säkerställa långsiktig stabilitet.
Men varför hade detta inte upptäckts tidigare? Gör Trafikverket inte kvalitetskontroller under arbetets gång?
–Jag kan inte gå in på detta i detalj då det pågår en rättsprocess, men vi följer löpande upp att rätt kvalitetssäkring görs, säger Johan Brantmark.
Enligt uppgifter till Ekot har 4 000 nya bergbultar fått sättas in. Johan Brantmark vill inte säga om det stämmer eller inte. Bara att det är ett större antal och att man vidtagit åtgärder.
– Vi sätter nya bultar vid sidan av de gamla. Syftet med bulten är att bygga en tunnel som är stabil över 120 år.
Men hur allvarligt är det om bergbultarna är fel? Bergförstärkning med bultar är ett sätt att stabilisera berget och hindra ras. Det fungerar som en slags armering där hål borras för ofta 3-6 metet långa armeringsjärn, som gjuts fast i berget. Sprutbetongen och stålet bildar en helhet som stabiliserar tunneln.
Johan Berglund är berggrundsgeolog på SGI, Statens geotekniska institut. Han har själv både kartlagt berg inför förstärkningsarbeten i tunnlar och utfört kontroller av bergbultar. Han har jobbat med bergrum vid till exempel Götatunneln och vid förvar för kärnavfall.
Om man slarvar med att sätta fast bultarna, vad är den stora risken?
– Ytterst är det risk för instabilitet och lokala ras. Det handlar ju om att det ska hålla på lång sikt, säger han.
Hur vanligt är det att man upptäcker problem med bergbultarna?
– Jag tror det är ovanligt. Jag har själv jobbat med apparaturen som mäter bultarnas infästning och i de tunnlar jag jobbat i så har det sällan varit många bultar som det varit fel på, säger Johan Berglund.
Det finns två risker om man gjuter bergbultar fel. Den ena risken är att det kan bli instabilt för att bultarna fästs för dåligt, men den vanligaste risken är att hålrummet mellan berget och armeringen inte är helt tätt. Då kan det läcka in vatten som på sikt gör att armeringen rostar.
– Utan att veta, tror jag i det här fallet att det kan vara problemen på lång sikt man varit oroad för. Men då har jag utgått ifrån att de skött arbetet med arbetsmiljön och säkrat berget för tunnelarbetarna under byggtiden, säger Johan Berglund.
Bultar är en del i den systemförstärkning som man har i de flesta trafiktunnlar. Vanligtvis har man bestämt i bygghandlingarna hur många bultar det ska sitta i väggar och tak, baserat på bergets kvalitet.
Han berättar att det finns en viss metodik då man kontrollerar kvalitén på bultars ingjutning med stickprover och då ofta tillåter en felmarginal på några få procent. Upptäcks många felsatta bultar kan det ställas krav på att man ersätter alla bultar i det aktuella området.
Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.