”En månadslön extra”
‒ Förra året var bra, då byggde jag tunnel i Ropsten och var ledig varannan vecka så jag kunde åka hem. Jag har familj du vet, säger snickaren Krzysztof Podgorni.
Just nu arbetar han på ombyggnationen av Galleriakvarteret i Stockholm City och resorna till hustrun och de tre barnen, strax utanför Krakow, är inte fullt lika frekventa.
‒ Men jag åker hem var femte eller sjätte vecka.
LÄS MER:
Yrkesbeviset het fråga för parterna
”Klart att det blir en påverkan”
Få full lön via erkännandeintyg
Krzysztof Podgorni började arbeta i Sverige 2013 efter att ha fått anställning av ett bemanningsföretag. Men trots mångårig erfarenhet tjänade han mindre än de svenska kollegerna. Lönenivån låg på 88 procent av nivån för anställda med svenskt yrkesbevis.
2014 tog han istället jobb på bemanningsföretaget Expandera Mera som både uppmanar sina anställda att söka erkännandeintyg och bistår med praktisk hjälp.
‒ Jag visade papper på min utbildning och att jag arbetat i Tyskland, Norge och Tjeckien. En advokat samlade allt och lät översätta det, säger Krzysztof Podgorni.
En rättvisefråga
De 2 500 kronor som erkännandeintyget kostar betalade han ur egen ficka.
‒ Men nu tjänar jag 12 procent mer. Det är en bra affär. På ett år tjänar jag minst 30 000 mer, det är en extra månadslön om året.
Samtidigt, säger Krzysztof Podgorni, är erkännandeintyget mer än bara en plånboksfråga. Det är också en rättvisefråga.
‒ Jag arbetar bredvid folk från Sverige, nu har jag samma lön också.
Låg lön en konkurrensfördel
Sedan systemet inrättades 2010 har bara 392 erkännandeintyg utfärdats, trots att tiotusentals utländska byggarbetare arbetat i Sverige under samma tid. Krzysztof Podgorni anser att fler borde ansöka men ser samtidigt hinder. Det finns arbetsgivare som ser den reducerade kostnaden för utländsk arbetskraft som en konkurrensfördel, säger han.
‒ Ibland vill inte bemanningsföretag att de anställda ska skaffa erkännandeintyg för det blir dyrare för den som hyr in då.