Efter kranraset i Malmö – nu är första utredningen klar

Det var i slutet av januari som stormen Malik drog in över södra Sverige. En tornkran av märket Potain MDT 178 som stod uppställd på ett bygge i Västra hamnen, Malmö, klarade inte av vindarna.

Förödelsen efteråt var stor. Kranen föll över några byggbodar och ut på en näraliggande väg. Olyckan inträffade sent en lördagskväll och inga byggnadsarbetare var på plats.

En rapport om haveriet har nu lämnats in till Arbetsmiljöverket. Den är gjord av totalentreprenören Nimab och kranleverantören Lambertssons Kran. De har tagit hjälp av olika konsulter och samarbetspartners.

Enligt företagens granskning så är stormen huvudorsaken till att kranen föll. Vindarna översteg den vindstyrka som kranen dimensionerats för:

• Vid tiden för kranraset blåste det omkring 30 sekundmeter vid Sjöfartsverkets mätstation på hamnpiren, 1,7 kilometer bort. Den mätningen gjordes på 10 meters höjd.
• Hur mycket det blåste vid olycksplatsen finns det inga säkra uppgifter på.
• Än mindre hur hårda vindarna var vid toppen av kranen som mätte 49,6 meter. En vindanalys visar att husen runt omkring förstärkte vinden ytterligare. Så pass mycket att kranen rasade, menar man i utredningen.

Något annat som kan ha påverkat är snabbt växlande vindriktningar. Det finns fotografier från tidigare på kvällen där den aktuella kranen är med på samma bild som flera andra byggkranar. Kranarmarna pekar då åt samma håll vilket talar för att även olyckskranen var vindfriställd, alltså att kranarmen följer vindriktningen. Det har dock inte gått att bevisa det till hundra procent.

Men även om den var vindfriställd kan den ombytliga vindriktningen påverka. Då det tar en viss tid innan kranen ställer sig i linje med vinden vilket kan öka vindlasten tillfälligt.

Rapporten visar också att kranen var högre än vad som är tillåtet. Enligt företaget Manitowoc, som bland annat tillverkar Pontainkranar, handlar det om 3,4 meter. Orsaken är att kranen var uppställd med kranförarhiss. Högsta tillåtna höjd då är 46,1 meter. Med hiss blir kranen mer vindkänslig, men det har inte gått att fastställa att hissen och den då ökade vindlasten påverkade raset.

I utredningen slås även fast att samtliga skador på kranen bedöms uppstått i samband med raset. De har alltså inte hittat några defekter som kan orsakat olyckan.

Kranar som är byggda före 2010 omfattas av ett maskindirektiv som heter FEM 1001. Den aktuella kranen är byggd 2004. FEM 1001 ersattes 2010 av ett nytt maskindirektiv – ”EN 14439”. Det har högre säkerhetskrav och gäller för samtliga kranar som är byggda från 2010 och framåt.

Olyckskranen sattes upp enligt FEM 1001. Manitowoc skriver i sin analys av olyckan att de skulle rekommenderat att man använt det nya maskindirektivet i stället för det gamla. En likadan kran tillverkad 2010 och senare får enligt det direktivet endast vara 42,5 meter hög och det utan kranhiss.

Entreprenören Nimab konstaterar i sitt svar till Arbetsmiljöverket att ”kranen skulle ha varit mer stabil om den varit dimensionerad enligt den nya normen”. För att undvika liknande allvarliga tillbud kommer bolaget framöver att dimensionera enligt det nya maskindirektivet även om kranen är tillverkad före 2010.

Henrik Skoglöf är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket. Han säger att arbetet med olyckan ännu är i ett tidigt skede och att de än så länge bara fått in rapporten från Nimab, Lambertssons och deras samarbetspartners.

Vad drar du för slutsatser?

– Att det var hårda vindar, att kranen var för hög och att det kanske påverkar motvikt och ballast. Det kan vara så men vi är inte klara med vår egen utredning ännu om dimensioner av motvikterna. Jag väntar in svar från vår regelavdelning, säger Henrik Skoglöf.

Vad säger du om att kranen var för hög?

– Det är inte bra. Ingen person skadades, men kranen föll ut över en väg och hade någon träffats där så hade den personen troligtvis omkommit. Vi har lite tankar på att gå vidare.

Vad menar du med att gå vidare?

– Att vi lämnar in en åtalsanmälan för framkallande av fara för annan. Det är i alla fall inget som vi kan utesluta.

Nimab har bestämt att de ska använda det nya maskindirektivet för alla kranar, även de som är tillverkade före 2010. Är det något som kan bli aktuellt för alla i branschen?

– Jag är inte rätt person att svara på det. Det handlar i så fall om en förändring av föreskrifterna och det är inget hafsjobb. Det tar tid men jag har lyft frågan internt och jag vet att de som ansvarar för kranfrågor tittar på det. Mig veterligen har det inte gått ut någon rekommendation i väntan på det arbetet, säger Henrik Skoglöf.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.