Efter broraset – fritt fram för räknefel på bygget
Det är klarlagt att en beräkning av konstruktionen orsakade rasolyckan i Ludvika. Trots det blir det inget åtal.
Kammaråklagaren Charlotta Tanner fattade förra veckan beslut om att lägga ner förundersökningen om ett eventuellt arbetsmiljöbrott begicks i samband med broraset i Ludvika. Därmed är det inte aktuellt att väcka något åtal.
En starkt bidragande orsak till åklagarens beslut var att Arbetsmiljöverket tidigare bestämt sig för att inte göra någon åtalsanmälan.
– Arbetsmiljöverkets utredning är ofta viktigt i en förundersökning när det gäller arbetsmiljöbrott. Det är en expertmyndighet som har en speciell kompetens, sa Charlotta Tanner, till tidningen i förra veckan.
På Arbetsmiljöverket är det arbetsmiljöinspektör Jens Skantz som hållit i utredningen av rasolyckan. Han säger att ”alla vet att något gått fel” eftersom bron rasat, men att lagstiftningen inte räcker till för att täcka felet som är gjort.
– I min värld är det bevisat att raset beror på en felräkning. Någon del i konstruktionen har brustit, säger Jens Skantz.
Det finns två huvudspår där en felräkning kan ha orsakat raset. Det handlar dels om träkonstruktionen – själva formen – där Skanska stod för konstruktionen, dels stålställningen under träkonstruktionen där ansvaret ligger på Britek.
– Konstruktören av träet pekar på stålet och konstruktören av stålet pekar på träet som orsak till raset, säger Jens Skantz.
Ytterligare en orsak som kan haft inverkan på händelseförloppet är gjutmetoden.
– Tittar man strikt på arbetsmiljölagens uppbyggnad så riktar den sig till 99 procent mot arbetsgivare. Men de parter som var inblandade i den här händelsen är inte arbetsgivare vid själva olyckstillfället utan där var de projektörer/konstruktörer, säger Jens Skantz.
I arbetsmiljölagen finns det väldigt få paragrafer där det ställs krav på projektörer/konstruktörer. Det finns en text som omfattar projektörer som säger att de inom ramen för sitt uppdrag ska beakta arbetsmiljön. Stycket visar att projektören måste ta hänsyn till om den metod konstruktören väljer fungerar rent belastningsergonomiskt.
– Men det står ingenstans något om att räkna rätt eller fel. Jag kan inte gå ut och ställa ett krav på att det måste räknas rätt, det är underförstått att det måste räknas rätt. Det finns inget lagkrav som säger att projektören måste räkna rätt eller att du som konstruktör måste dubbelkolla siffrorna med oberoende part. Det går inte heller att ställa krav på att det ska utföras en oberoende beräkning.
Innebär det här att det idag är fritt fram att räkna fel på konstruktioner utan att riskera straff?
– Ja, att hitta något stöd i arbetsmiljölagen är svårt.
Hur känns det att lägga ner fallet när du vet vad som är orsaken till raset?
– Det blir en del funderingar kring vad som är syftet med arbetsmiljölagen och om den räcker till. Möjligen är det någonting som måste förändras. Idag är konstruktörens ansvar i arbetsmiljölagen väldigt litet.