Dubbel blåsning sänkte lön till 33 kronor
Från juli till december 2004 arbetade Gints Kaplers åt Bygg-Lett i Örebro. Han hade lockats dit, tillsammans med ett 20-tal andra lettiska byggnadsarbetare, med ett kontrakt som lovade 80 kronor per timme i lön.
– Men vi fick bara 60 kronor per timme. När vi frågade varför så sade Janis Fugalas, som skötte företaget, att de betalade resten i skatt i Sverige, berättar Gints.
Totalt tjänade Gints drygt 79 000 kronor under de där månaderna. Han arbetade runt 56 timmar i veckan.
I juli 2006 kom chocken. Skatteverket i Örebro anser att han ska betala 34 000 i skatt och sociala avgifter för jobbet under 2004. Trots att han redan avstått över 27 000 kronor av kontraktssumman till Bygg-Lett för att de skulle betala skatt. Och trots att han själv och hans arbetskamrater vände sig till skatteverket när de misstänkte att företaget fuskade med redovisningen.
– Vi straffas för att vi försökt göra rätt. Samtidigt har Fugalas och hans kompanjon Malisha Låsberg nya företag. De har inte straffats. Var är rättvisan? frågar sig Gints uppgivet.
Gints och några av hans arbetskamrater vände sig till Byggnads i Örebro och till skattemyndigheten under våren 2005. Då var de tillbaka på jobb i Örebro men nu fick de beskedet av Bygg-Lett att de själva skulle stå för skatten.
– Då skulle det bli meningslöst att jobba i Sverige. Om vi skulle betala skatt på 60 kronor skulle det bli så lite kvar att vi hade tjänat bättre i Lettland, förklarar han.
Vid ett möte med skatteverket fick de lettiska arbetarna beskedet att det var Bygg-Lett som undanhållit skattepengarna. Skatteverket gjorde därefter en skatterevision hos företaget.
Resultatet av revisionen blev alltså att skatteverket ändrade sig och riktade skattekrav mot 16 av de anställda i Bygg-Lett på totalt 459 000 kronor. Man valde alltså att rikta kravet mot de anställda i första hand trots att de enligt samstämmiga uppgifter redan fått skatteavdrag gjorda.
Det kan bero på att Bygg-Lett gått i konkurs med ett konkursbo som innehåller 25 000 kronor i tillgångar. Därifrån finns det alltså inte mycket skattepengar att hämta.
I stället får Gints och hans arbetskamrater betala. Och för de flesta blir det både inkomstskatt och sociala avgifter eftersom de undertecknade ansökningar om f-skattsedel. Bygg-Lett fyllde sedan i alla uppgifter och fick ansökningarna godkända av skattemyndigheten. Ingen av byggnadsarbetarna anade att Bygg-Lett tänkte använda blanketten för att skyffla över de sociala avgifterna på de anställda.
– Vi visste inte vad det var. Fugalas sade att det var nödvändigt för att få jobba i Sverige, berättar Gints.
På skatteverket i Örebro säger man att utredningen om företagets agerande ännu inte är klar. Men enligt Svante Egerlid, informatör på verket, är lagen sådan att skatten i första hand ska betalas av inkomsttagaren.
Gints tycker att regler som kan tillämpas så som de gjorts i det här fallet är direkt diskriminerande.
– Svenska skurkar som luras och bedrar går fria medan vi straffas.
När han skrev på kontraktet trodde han att han skulle få 80 kronor i nettolön. Det är nettolön man brukar komma överens om i Lettland. I slutändan, när först Bygg-Lett gjort skatteavdrag och nu skatteverket tagit sitt, återstår 33 kronor i timmen i nettolön.
Han tycker att budskapet är tydligt.
– Den som är orolig för att han blir lurad vid jobb i Sverige ska akta sig noga för att vända sig till skatteverket.