”Det är bra att båda sidor är starka”
Sveriges Byggindustriers nya vd Catharina Elmsäter-Svärd är uppvuxen i Enhörna utanför Södertälje. I det lilla samhället kretsade det sociala livet kring idrottsföreningen Enhörna IF. Catharina Elmsäter-Svärd säger att hon ”alltid har gillat att människor gör saker tillsammans”.
Yrkeskarriären skvallrar om att hon är mer av en lagbyggare än lagspelare. Om hon ingick i ett ackordslag skulle hon sannolikt tagit lagbasrollen.
Steget in i byggbranschen innebär att hon för första gången blir chef i ett större sammanhang där parterna är arbetsgivare och fack. Men hon är inte helt grön när det gäller arbetsmarknadsfrågor och byggsektorn. Som moderat politiker har hon en lång erfarenhet av samhällsbyggande positioner. Och dessutom känner hon Snygg-Erik,en byggnadsarbetare i Enhörna.
Vilken var din första tanke när du fick erbjudandet om att bli en av de tunga pjäserna i byggbranschen?
– Jag kände direkt att det där är lite jag. Jag tänkte att det skulle vara roligt att fortsätta att vara samhällsbyggare.
Sveriges Byggindustrier, BI, och Byggnads är svagare än på länge. Bara var tredje byggbolag omfattas av ett kollektivavtal och nära 40 procent är inte med i facket. Vilken strategi ska du använda för att vända trenden för BI?
– Vi ser över varför byggbolagen ska vara med – både för egen skull och för vad man är med och bidrar till. Vi tycker ju att det är bra om fler är med, dels kopplat till att kollektiv-avtalen kan bli mer normerande, dels att de åtaganden och kvalitetskrav som vi sätter på bolagen som vill vara medlemmar leder till att vi får en sund bransch.
Hur påverkar ett svagare Byggnads och BI byggsektorn?
– Jag tror att i grund och botten är det bra att båda sidor är starka. I en situation där organisationerna blir svagare riskerar vi att gå ifrån en arbetsmarknadsmodell till någon annan. Och det är oklart hur den eventuellt skulle se ut.
Så ni sitter alltså lite i samma båt – ni och Byggnads. Öppnar det upp för gemensamma drag som stärker båda parter?
– Det tror jag. Vi har båda frågor där vi kanske vill skilja oss åt så att man behåller udden av att ha en motpart, men där vi ser att vi tillsammans kan göra någonting bättre är det möjligt att jobba gemensamt.
Vad skulle det kunna vara?
– En sak är att öka kompetensen hos nyanlända. De behövs i branschen. En annan fråga är attityder. Hur attraktivt är det att hålla ett barns dröm om ett byggjobb vid liv? Hur ser det ut på arbetsplatserna?
På tal om attityder på bygget – -tycker du att det är viktigt med en jämn könsfördelning på en arbetsplats?
– Jag tycker att den ska vara så jämn som den kan vara. Min egen erfarenhet är att när du har en blandning av människor så får du en mycket bättre dynamik och en ökad trivsel. Alla som har en dröm om att arbeta på ett bygge ska kunna göra det.
Hur ska branschen få fler tjejer på byggena?
– Det finns en del praktiska frågor som omklädningsrum, men mycket handlar om hur vi är med och mot varandra. Av tradition kan det finnas en viss grabbighet på bygget, som kan vara ganska macho. Och det kan även finnas grabbar som inte trivs eller vågar vara sig själva i den miljön. Det är allas ansvar att detta blir bättre: i vardagen, hemma vid köksbordet, och genom vad man säger och gör med sina egna barn. Byggnads har ju ett arbete som rör den här frågan och det är ett jättebra initiativ.
Du har ju alltid engagerat dig i det lokala föreningslivet i Enhörna och ditt hjärta brinner för hockey. Du är ordförande för Södertälje SK. Var kommer intresset ifrån?
– Redan som liten var jag med på hockey. Min pappa var engagerad i SSK.
Var har du för egna sportsliga framgångar i livet?
– Jag spelade basket i många år när jag var yngre. Spelade center och det var nog för att jag var längst. Bland annat var jag med om att komma på andra plats i skol-SM 1979. Jag gillar framför allt lagsport.
Byggnads och BI har genom åren haft en del tuffa avtals-förhandlingar som slutat med stridsåtgärder. Du beskriver dig själv som en duktigt förhandlare. Vilka styrkor har du?
– Jag har förmågan att se alla runt ett bord och vad de har för nytta av ett förhandlingsresultat. Det är i detta sammanhang viktigt att se och förstå hur människor fungerar och vara medveten om att förhandlingar handlar mycket om att bygga relationer och förtroende.
Catharina Elmsäter-Svärd menar att det inte alltid behöver vara lönen som är det viktiga. Här med Byggnadsarbetarens reporter Cenneth Niklasson. Foto: Anders G Warne
Den absolut största tvistefrågan mellan BI och Byggnads de senaste tio åren har varit vilken löneform – prestationslön eller en mer fast lön – som ska gälla på bygget. Vad tycker du personligen om ackordsarbete?
– Jag är inte så jättehemma i just de här lönediskussionerna ännu, men jag kan ha en förståelse för att man på bygget, där man ofta håller ihop som ett lag, kan finna en drivkraft i ackordet. Men även arbetsgivaren ska få säga sitt och det finns även andra löneformer. Månads-lön är ett exempel som innebär en del trygghet.
Byggnads menar ju att lagarbetet med prestationslön ger engagerade byggnadsarbetare. Och de som jobbar på ackord är i större utsträckning med i facket. Du vill ju se ett starkt Byggnads, är det då inte bra med lagackord?
– Frågan är om man bara får ett starkt engagemang genom ackordet? Pratar man med unga människor i dag oavsett vad de jobbar i för bransch, kanske det inte alltid är lönen som är det viktiga, utan det kan finnas andra saker som arbetstider, vilka utbildningar som erbjuds, karriärvägar eller annat som känns viktigt.
Hur mycket tycker du att byggnadsarbetare ska tjäna?
– Det ska vara en lönenivå som man kommer fram till mellan parterna.
Du vill inte säga någon summa?
– Nej, det är jättesvårt.
Om du själv arbetade som byggnadsarbetare, vilket yrke skulle du då välja?
– Det skulle vara roligt att vara takläggare så man får lite utsikt, men samtidigt är det inte så kul att vara utomhus året runt. Skulle nog välja snickare som sätter kök och lister.
Byggbranschen är hårt olycksdrabbad. Hur tänker du jobba för att minska riskerna?
– Här finns det ett tydligt ansvar kopplat till arbetsgivaren. Säkerheten måste komma både som nummer ett, två och tre. Det gäller att arbeta vidare med utbildningar och försöka få in insikten att tänka efter före och inte hamna i situationen ”jag skulle bara”. Det gäller att genomföra till exempel kampanjer som fokuserar på just säkerhet.
Byggbranschen har dåligt rykte. Det handlar om allt från ekonomisk brottslighet till risig arbetsmiljö. Hur ska du tvätta bort stämpeln?
– Jag tror att hela branschen tillsammans måste jobba med kvalitet. Vi på BI måste inom vår organisation borga för att det finns ett mervärde att arbeta för företag som är med i BI. Att själva medlemskapet är en kvalitetsstämpel. Om fler går med och lever upp till medlemskapet kommer det att förbättra branschen på sikt.
Elmsäter-Svärd om andra ”pjäser” i branschen
Johan Lindholm, Byggnads ordförande
Som ordförande i Byggnads kommer Johan Lindholm att ha mycket att göra med Catharina Elmsäter-Svärd. Personkemin är viktig i dessa sammanhang och helt klart har de i alla fall en sak gemensamt.
– Vi har träffats och vi har fikat. Och det finns något väldigt gott i honom – han kommer från Södertälje och han har spelat i SSK. Det är absolut ett plus i kanten.
Mats Åkerlind, förhandlingschef, Sveriges Byggindustrier
BI:s tillfälliga vd, Mats Åkerlind, har hoppat tillbaka till den tidigare arbetsuppgiften som förhandlingschef..
– Jag tror vi kommer att samarbeta bra. Vi har haft lite kontakt nu i uppstarten. Han är ju gammal i gården och kan det här med förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det känns tryggt för mig.
Byggnadsarbetarna
Ni på bygget är den stora massan i byggsektorn. Det är ni som gör jobbet och Chatarina Elmsäter-Svärds agerande – kommer framöver att påverka er vardag.
– En yrkesgrupp med yrkesstolthet som man ibland behöver hjälp av hemma. Spontant tänker jag tyvärr på en schysst kille, men det är ju ofta killar. Vi har en i Enhörna som vi kallar Snygg-Erik, en kille man gärna ringer till. Han är vältränad och ser väldigt bra ut.
ByggjättarnaI byggbranschen finns det ett fåtal stora byggbolag som tillsammans dominerar sektorn totalt.
– De är viktiga då de är stora bolag. De är medlemmar i BI och syns mycket utåt, men det måste finnas en schysst balans mellan alla medlemsföretag. Det är inte så att de stora byggbolagen kan bestämma fullt ut, utan det finns begränsningar även för dem.
Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare, Byggnads
Som förhandlingsgeneral på Byggnads kommer Torbjörn Hagelin i framtiden stöta på en före detta minister med lång erfarenhet av att förhandla.
– Honom känner jag inte till. Vi har inte träffats men jag har hört talas om någon Torbjörn. Men vi ska nog träffas inom kort tror jag.
De små och medelstora byggbolagen
De senaste åren har många mindre byggbolag, i takt med att konjunkturen blivit starkare, växt till sig rejält.
– En stor grupp som är viktigt för BI. Vi måste jobba hårt för att attrahera fler företag och få dem att känna att de har nytta av att vara med i arbetsgivarorganisationen. Det gäller även utländska bolag. Ser fram emot att få lära känna fler av dem.