Den verkliga pensionsåldern

Kenneth Gustafsson, 62 år och snickare, har värk i vänster höft och i ländryggen. Nu ligger han på mage på Anna Österbergs massagebänk i en trång bod på ett Skanskabygge i Göteborg. Han får en halvtimmes massage före fikarasten då pensionsdiskussionerna ska dra i gång.

Glansig av olja

Kenneth är helt avslappnad. Han är glansig av olja på ryggen. Över benen ligger mossgröna frotté-
handdukar. En doft av massageolja sprider sig mellan skåp och duschkabin.
Anna trycker på en punkt på baksidan av vänster höft.
Hur känns det här? frågar hon.
– Ömt, mumlar Kenneth.

Inte ensam

Han är inte ensam om att ha ont i kroppen.
När Byggnadsarbetaren granskade siffror från Byggnads medlemsregister för att komma fram till hur många av 61–65-åringarna som fortfarande jobbade, visade det sig att hälften av alla byggjobbare försvunnit från bygget – före 65 års ålder. Redan vid 62 är en fjärdedel borta. De som lämnat arbetet var i de allra flesta fall sjuka, eller arbetslösa.

Utredare vill ha höjd pensionsålder

Samtidigt har information läckt ut, som visar att statens pensionsutredare vill att vi ska kunna arbeta till 69. Statsminister Fredrik Reinfeldt gick i ett uttalande förra året ännu längre och sa att svenskarna bör kunna tänka sig en pensionsålder på 75 år.

Rosig om kinderna

Kenneth Gustafssons massage har avslutats. Han sitter nu, rosig om kinderna, vid fikabordet och dricker kaffe med sina arbetskamrater. Att jobba till 75, det är en orealistisk tanke, menar Kenneth.
– Man kan inte ”rita om en mental karta” om inte kroppen håller. Idéerna saknar helt verklighets-
förankring. Det är ett slag i ansiktet på dem som inte ens orkar jobba tills de är 55 år.

”Asfaltera uppfarten till bygget”

Att tänka sig byggnadsarbetare över 70 år på bygget är nästan komiskt.
– Då behöver man nog asfaltera uppfarten till bygget så att man kommer fram med rullator, säger snickaren Roger Gidlund.
Det visar sig att nästan alla i gruppen har olika förslitningsskador. Roger Gidlund, 58, har värk i axlar och nacke. Han har sökt specialistvård för sina besvär och tvingas äta värktabletter när smärtan är som värst.

Ny knäskål

Ingemar Andersson, betongarbetare, 62 år, ska inom ett par veckor få besked om operation av ena knäet, det blir förmodligen en ny knäskål. Mycket arbete på knä och tunga lyft.
Leif Gustafsson, 60 år, brister plötsligt ut i skratt.
– Vilket gäng vi är!

Höft av titanplast

Leif Gustafsson, som är snickare, har fått vänster höft utbytt mot titanplast. Och höger axelmuskel har gått av, han behandlas hos sjukgymnast och får bland annat akupunktur.
– Det är jättemånga byggnadsarbetare som får problem med höger axel på grund av ensidig belastning av höger arm, och som en följd av den belastningen så påverkas även höften, säger han.

Yrkesarbetare belastas hårdare

Skrämmande nog är denna grupp arbetare inte unik. Siffror från SCB visar att 75 procent, det vill säga tre av fyra yrkesarbetare, mellan 25–64 år, har minst två ergonomiska belastningar på sin kropp, till exempel vridna arbetsställningar, tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser, skakningar eller vibrationer. Endast fem procent av de högre tjänstemännen har sådan fysisk belastning på kroppen i sitt arbete.

Försökte komma bort från bygget

Leif berättar att han försökte komma bort från 
bygget på grund av sina skador när han var 45–50 år.
– Jag sökte 25–30 jobb men fick inte napp någonstans.
Alla runt fikabordet har gått tvåårigt yrkesgymnasium. Att byta till ett nytt yrke mitt i livet, att sitta i skolbänken igen, är ingen realistisk lösning som de tror på.
– Hur attraktiv är man på arbetsmarknaden, som nyutbildad 50-åring, och utsliten i kroppen? frågar sig Leif.

Svårt byta yrke mitt i livet

Kenneth gör en beskrivning av yrkeslivet, som alla runt bordet känner igen sig i:
– Har man jobbat som byggnadsarbetare fram tills man är 40–45 år, då börjar man känna av kroppen, samtidigt som man är mitt uppe i livet med familj och barn och man är beroende av en bra lön. Man har fullt upp. Då sätter man sig inte i skolbänken för att kunna byta jobb.

”Naturligt åldrande”

Massören Anna Österberg åker runt mellan Skanskas byggen och har en ganska tydlig bild av vilka kroppsliga problem byggjobbare drabbas av i sitt yrke. Att byggnadsarbetare skulle jobba till 75, tror hon är en omöjlighet.
– Dels har kroppen ett naturligt åldrande, vi blir stelare med åren. Dessutom har byggjobbare ett tungt arbete kombinerat med krävande arbetsställningar, säger hon.

FAKTA:

Ojämlikt hälso-Sverige

• Nästan dubbelt så många pensionerade arbetare upplever sin hälsa som sämre än ”bra”, jämfört med pensionerade tjänstemän. (Folkhälsorapport 2009)
• Högutbildade lever i snitt fem år längre än lågutbildade. (Folkhälsorapport 2009)
• Mer än dubbelt så många yrkesarbetare 
har svår värk i skuldror, nacke, axlar, ländrygg i jämförelse med tjänstemän. (Folkhälsorapport 2009)
• Bara 3 procent av byggnadsarbetarna jobbar efter 65. Motsvarande siffra för högutbildade män är 27 procent. (SCB, Byggnads)

Så drabbas du av pensionssystemet:

• Dagens pensionssystem gynnar dem som börjar sitt yrkesliv senare och i stället 
arbetar efter 65.
• Ett extra yrkesår i slutet av karriären, är i pensionshänseende värt tre gånger mer jämfört med ett extra år i början av yrkes-
livet. Kritiker menar att högutbildade 
gynnas framför arbetare.
• De som blir långtidssjuka eller arbetslösa får en kraftig försämring när det gäller pensionspoäng, på grund av låga ersättningar från a-kassa och försäkringskassa.
• LO:s ekonomer menar att den bakomliggande inkomsten borde ligga till grund för pensionsberäkning för att den som 
blir sjuk eller arbetslös inte ska miss
gynnas. (Källa: LO:s pensionsrapport)

Därför sinar vår 
pensionskassa:

• Medellivslängden ökar i Sverige, det 
vill säga en större mängd pengar måste 
betalas in för att pensionsutbetalningarna 
i framtiden ska räcka längre.
• Befolkningspyramiden har förändrats, fler äldre i jämförelse med antalet yngre 
i befolkningen.
• Det finns tre förslag till lösningar som ger den enskilda högre pension:

• Högre avkastning på premie-
 pensionen.

• Högre pensionsavgifter.

• Högre pensionsålder.

• Statens pensionsutredning presenteras den 1 april. Redan nu är känt att man 
väntas föreslå 63 år som nedre gräns för statlig ålderspension. Man vill också 
öppna för möjligheten att jobba till 69.