De vill överbrygga språkbarriären

Arbetare från hela världen jobbar på svenska byggen. Vår kartläggning visar att bristande säkerhetsinstruktioner på rätt språk kan leda till svåra olyckor. På ett bygge i Lund tar man frågan om språk och säkerhet på allvar. Vi reste dit.

Rumänska, lettiska, polska, engelska, ryska och svenska talas på bostadsbygget vid Arenaparken i Lund. Det finns inget utrymme för missförstånd. Därför är det gemensamma arbetsspråket engelska.
På Skanskas bygge Arenaparken i Lund är språk och kommunikation centrala för säkerheten. Kranföraren Robert Bucholc skyndar bort mot kranen för att lyfta delar till stommontaget som lettiska byggnadsarbetare ansvarar för. Robert kommer från Polen men talar engelska på bygget, ett krav för att få uppdraget. Både för att jobbet måste funka och för att tunga lyft är ett av byggets största faror.
– När jag lyfter måste de som kopplar och tar emot lasten kunna engelska. Vi kan behöva ha kontakt via komradio, till exempel när man ska föra en vägg på plats och finjustera. Då måste vi tala samma språk, säger han.

På bygget arbetar ett 50-tal personer, lettiska arbetare kör stommontaget, rumänska jobbar med fasaden och de svenska kollegorna ansvarar för bland annat snickeriarbeten, vvs och ventilation.

Läs mer:
Föll 6,5 meter – språket säkerhetsrisk på bygget
”Fattade inget”. Kranförare fick tolkhjälp per telefon”

”Utmaning förmedla vad som ska göras”

Det är torsdag, stommontage och skyddsrond. Dagen har börjat med morgonmöten på engelska och svenska för alla utanför bodarna. På agendan står en genomgång av dagens jobb inklusive riskbedömning. Rutinen är densamma varje dag.
– Utmaningen är att förmedla hur och vad som ska göras. Arbetet ska vara lika säkert oavsett om det utförs av svenska eller utländska arbetare, säger platschefen Jörgen Möller.
Det svåra är att nå ut med instruktioner och säkerhetstänk också till dem som inte förstår engelska. Kunskapsnivån varierar hos de anställda oavsett nationalitet. Alla arbetsberedningar, om arbetsmetoder och risker, ska därför hållas på respektive språk och sedan förmedlas till övriga. Det måste alltid finnas någon engelskspråkig i varje arbetslag och arbetsledaren ska förvissa sig om att budskapet gått fram.

Läs mer: Forskaren: Olycksrisk om man inte förstår språket

”Måste kunna den viktigaste engelskan”

På just den här arbetsplatsen är byggnadsarbetarna från olika företag rätt skilda åt. Stommontaget gör sitt klart och lämnar sedan över till nästa etapp. Det är mest vid kompletteringar och överlämningar som byggnadsarbetare av olika nationalitet kommunicerar med varandra.
Och så vid skyddsronden som hålls på en blandning av svenska och engelska.
Mats Jönsson är snickare och skyddsombud.
– Vi går ju inte i varandras jobb och bygget är välplanerat. Det fungerar bra. Men alla pratar inte bra engelska och inte heller vi svenskar. Jag har själv har lärt mig med tiden. När vi vill ha saker gjorda av till exempel stomgänget, pratar jag med deras arbetsledare. Fast egentligen tycker jag att alla på ett bygge som det här, åtminstone på sikt, måste kunna den viktigaste engelskan.

Internationell skyddsrond. Skyddsombudet Mats Jönsson betonar att det behövs både styrning och ett öppet klimat så alla vågar säga ifrån. Foto: André De Loisted

”Beror främst på människorna”

Daniel Tomescu var plåtslagare i Rumänien. Nu ska han sätta upp fasadskivor och får sina ord tolkade från rumänska.
– Det går bra fast jag inte kan engelska eller svenska. Själva arbetet är inte svårt. Jag kommer hit och gör mitt jobb, säger han.
En bit bort jobbar Janis Dzalbe från Lettland med monteringen. Han kan de tecken och engelska ord som behövs för att jobba med kranföraren. Med hjälp av tolk utvecklar han sin syn på säkerheten och språket.
– Det beror främst på människorna om arbetet blir säkert eller inte. Det är inte så mycket språket som hur förnuftig man är vid varje arbetsmoment, säger han.

”Kan ta tid att lära sig”

Lettiske arbetsledaren Oleg Ruseckis säger att flera anställda lär sig svenska och gärna vill ha mer kontakt med andra grupper. Enligt honom är det stor skillnad på säkerhetskultur, jämfört med i Lettland.
– Här ser man på riskerna på ett annat sätt. Det kan ta tid att förstå och lära sig, säger han.

Detta säger reglerna:

• Grundprincipen i föreskrifterna är att arbetstagare ska få arbets- och säkerhetsinstruktioner på ett språk eller ett sätt de förstår.
• Detta kan ske via text, bilder, filmer eller muntligen.
• Farliga jobb ska riskbedömas också då det gäller språk och kommunikation.

Källa: Arbetsmiljöverket