De gräver i historien

De underjordiska gångar som sedan några månader är betonghåltagaren Niclas Larssons arbetsplats har aldrig varit öppna för allmänheten. Bygglampor lyser upp det medeltida mörkret, det doftar krossad sten och gammal jord. Förutom vid tidigare underhållsarbeten har ytterst få människor alls besökt Örebro slotts katakomber de senaste århundradena.
Uttrycket ”om dessa väggar kunde tala” används ofta om platser där historiens vingslag fläktar extra tydligt. Men under Örebro slott är det i stället stengrunden som talar. Niclas Larsson gräver bokstavligen fram historia.
– Jag har hittat järnbitar, ben, glasskärvor, en flaskbotten. Och ostronskal, så någon har ju lyxat till det, säger han.
Matresterna är värdefulla pusselbitar i att rekonstruera slottets förflutna. Och eftersom slottet är klassat som ett riksintresse för kulturmiljövården så är arkeologer från länsstyrelsen med i varje steg. Eller snarare, varje spadtag.
– De är med hela tiden. Vi gräver ett schakt, sedan kollar de och säger om vi får gräva vidare eller om man ska kolla närmare på något, säger Niclas Larsson.

Hade dyra matvanor

Örebro slott ligger på en udde mitt i stan. I dag är det en turistattraktion där det ordnas spökvandringar och guidade visningar. En del av byggnaden hyrs ut till företag, i en annan har landshövdingen sitt residens.
Men genom seklerna har fästningen spelat en mer dramatisk roll än så. 1434 erövrades ”Svartåns lås” av upprorsmannen Engelbrekt i kampen mot Kalmar-unionen. Knappt hundra år senare intogs det, efter nio månaders belägring, av Gustav Vasa under revolten mot den danske kungen Kristian Tyrann.
Första gången slottet omnämns i skrift är år 1368, men sannolikt är det äldre än så. Och nu ger renoveringen av värmecentralen en unik möjlighet att tidsbestämma dess födelse.
– Det här rummet är det mest intressanta för det är det äldsta. Här har vi även suttit och silat jorden, säger Niclas Larsson när han visar in i ett valv med tegelväggar.
En gång i tiden har källarutrymmet varit ett kollager, vilket en lucka upp till borggården visar. Matresterna som hittats under markarbetena tyder på att det tidigare också fungerat som kök. Eller möjligtvis soprum. Alla benpipor som hittats kommer från ungdjur. Och bara från djurens finaste delar. De tidigare ägarna hade dyra matvanor.

Rörmontörerna Peter Larsson och Kent Edlund håller på med ett gjutjärnsavlopp. ”Det är väldigt omfattande. Allt ska ned i golven i kulvertar”, säger Peter Larsson. Foto: Alexander von Sydow

La ner en chokladpeng

Men för arkeologerna står ett sädeskorn högst upp på önskelistan.
– De är mest sugna på att sätta datum på när slottet är byggt och sädeskorn kan man datera. De tyckte att det var kul med ett par kanonkulor som vi hittade också, säger Niclas Larsson.
Ibland diskuterar han och arbetskamraterna vad de ska gömma för att förvirra de framtida kollegor som ska ta hand om nästa upprustning. Arkeologerna som är med denna gång har redan utsatts för arbetslagets skämtlynne.
– En av oss la ju faktiskt ned en chokladpeng till dem. Det var roligt, säger Niclas Larsson och ler.
Arkeologen som hittade godisbiten med det gyllene omslaget sken upp för en sekund. Sedan hann verkligheten ikapp.
I fråga om arbetsinsats är schaktjobbet den största delen av entreprenaden. Det handlar om att göra nya delar av slottet tillgängliga. Men också om att bereda marken för nästa yrkesgrupp.
– Vi har grävt upp schaktet i den gamla fängelsehålan så att rörisarna ska kunna jobba, säger Niclas Larsson.

Ny värmecentral i fängelsehåla

Fjärrvärmecentralen i Örebro slott byggdes på 1960-talet och är utsliten. Den ska både bytas och flyttas, och i anslutning till det byts även ett snart hundraårigt gjutjärnsavlopp.
– Vi håller på med avloppet nu och drar om det i etapper. Det är väldigt omfattande. Allt ska ned i golven i kulvertar. Det är först dräneringen, sen avloppet, sen värme och vatten ovanför det. Och sen ska vi installera en helt ny värmecentral i Lasse-Majas fängelsehåla, säger rörmontören Peter Larsson.
Den mytomspunne 1800-talsförbrytaren Lasse-Maja är kanske den mest kände, men definitivt inte den enda, fånge som försmäktat i slottets innandöme. Från medeltiden och framåt har både källaren och vinden tjänstgjort som fängelse och tortyrkammare.
– Man känner historien här, säger Peter Larsson. Men det är mer uppe på vindarna faktiskt. Där känns det faktiskt som att det skulle kunna spöka, om man nu tror på sånt.

”Är skitfränt”

En arbetsplats som också är ett riksintresse innebär speciella krav både på det som ska bort och det som ska till. De befintliga handstyrda shuntarna ska sparas och bli en del av slottets utställningar. Samtidigt är uppdraget att alla nya installationer ska se tidsenliga ut.
– Så gott det går i alla fall. Det blir till att gänga blårör, säger Peter Larsson.
Under 20 år i yrket har det hunnit bli en del riktigt omfattande uppdrag. Men Örebro slott sticker ut.
– Jag har definitivt inte varit på något liknande ställe förut, säger Peter Larsson. Det är skitfränt. Klart man känner en viss press på sig att det ska bli bra, men det är bara roligt.
Även håltagarna har en del utmaningar att tampas med. Många moment som på ett vanligt bygge utförs av maskiner måste i slottsmiljön istället utföras med handkraft.
– Vi brukar komma hit ett helt gäng från firman när vi ska bära ut sten. Vi får inte köra någon tung lastbil över bron till slottet så vi kör fram en liten lastare med skopa, fyller den och kör till parken 100 meter bort. Vi har byggt en liten släde för att få upp det för trappan till borggården, säger Niclas Larsson.
Örebro slott ruvar fortfarande på hemligheter. Byggarbetarna har fram tills hösten på sig att avslöja dem, sedan måste värmesystemet vara igång.
När Niclas Larsson ombeds beskriva vad som skiljer detta från ett mer vardagligt uppdrag svarar han med ett ord.
– Tålamod.

Var?
Örebro slott, beläget på en udde i Svartån.
Vad byggs?
Ny värmecentral med nya huvudledningar.
Vem bygger?
Radiator VVS ansvarar för ledningarna, BHT Bygghåltagning i Örebro för schaktningsarbeten.
Vem beställer?
Statens fastighetsverk.
Vad kostar bygget?
13 miljoner kronor.
Hur många byggjobbare?
Tre, fyra betonghåltagare, två rörmontörer. Dessutom elektriker och personal som jobbar med industrisug.