Därför döms Byggnads till skadestånd – elva år efter blockaden
2006 försatte Byggnads Linköpingsföretaget HGS i blockad. Kravet var att bolaget tecknade kollektivavtal för dess tre anställda. Det blev början på en konflikt som skulle få stor uppmärksamhet och som fortfarande tröskas genom rättvisans långsamt malande kvarnar.
HGS ägare Henrik Gustavsson vägrade teckna avtal av principiella skäl. Det handlade om att de dåvarande granskningsavgifterna – 1,5 procent av de anställdas bruttolön – kunde komma att användas till Byggnads politiska verksamhet.
– Jag kan inte tvingas att betala för det. Jag har rätt att stå utanför en förening. Det gäller för övrigt även Sveriges Byggindustrier där jag inte heller är med på grund av deras åsikter när det gäller lönedumpningen från den utländska arbetskraften, sa Henrik Gustavsson till Byggnadsarbetaren 2006.
LÄS MER: Byggföretag stämmer Byggnads i AD
HGS besvarade blockaden med att stämma Byggnads i Arbetsdomstolen. Domstolen avslog kravet att stridsåtgärderna omedelbart skulle avbrytas, men någon fullständig prövning av blockaden blev det aldrig. Innan Arbetsdomstolen hann ta upp målet slog nämligen Europadomstolen år 2007, i det så kallade Evaldssonmålet, fast att Byggnads inte hade rätt att ta ut granskningsavgifter för anställda som inte var med i facket.
LÄS MER: Granskningsavgifterna fälldes
Europadomstolens utslag ledde till att Byggavtalet skrevs om och sommaren 2007 tecknade HGS avtal – utan granskningsavgifter och mätningsarvoden. Men kort därefter gick företaget i konkurs. Enligt ägaren Henrik Gustavsson en direkt följd av blockaden.
– Jag har noll anställda, noll omsättning och stora skulder, sa han till Byggnadsarbetaren då.
LÄS MER: Blockerat företag tecknade avtal
Frågan om blockaden mot HGS fick nytt liv när Centrum för Rättvisa åtog sig att driva den för Henrik Gustavssons räkning. 2011 riktade byggföretagaren med stöd av den ideella organisationen ett miljonkrav mot Byggnads, men kort innan tingsrättsprövningen enades parterna om att först reda ut de juridiska förutsättningarna.
LÄS MER: Rättslig prövning av blockaden skjuts upp
När ärendet slutligen nådde tingsrätten 2012 var frågan alltså inte om Byggnads stridsåtgärder var skadeståndsgrundande, utan om en fackförening i Sverige alls kunde bli skadeståndsskyldig för en kränkning av Europakonventionen.
I juli 2012 slog tingsrätten fast att så inte var fallet. Ett år senare kom hovrätten fram till samma slutsats. Därifrån gick frågan vidare till landets tyngsta juridiska instans, Högsta domstolen, som hösten 2015 gjorde en annan bedömning. Byggnads kunde bli skadeståndsskyldiga om stridsåtgärderna bedömdes som ”kvalificerat otillbörliga”.
LÄS MER: HD prövar Byggnads skadeståndsansvar
Efter att Högsta domstolen öppnat för att Byggnads kunde bli skadeståndsskyldiga låg fältet öppet för en ny prövning av själva skadeståndskravet. Och i fredags gick alltså Stockholms tingsrätt på Henrik Gustavssons linje. Byggnads döms att ersätta byggföretagaren med 140 000 kronor av de 765 000 kronor han totalt krävt.
Fredrik Bergman, tillförordnad chef på Centrum för Rättvisa, menar att tingsrättens dom är principiellt viktigt.
– Den slår ju fast att den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder är stark men att den inte får användas på ett sådant sätt att den går över vissa gränser som slås fast i Europakonventionen. Det är bra att det tydliggörs i den här domen. Det är viktigt dels för Henrik, att han får upprättelse efter att ha drivit det här i över tio års tid, dels för den allmänna markeringen från domstolen att sådana här stridsåtgärder under vissa förutsättningar kan vara olagliga, säger han.
LÄS MER: Färre gräsrötter efter granskningsavgifterna
Byggnads ställer sig däremot frågande till utslaget. Dels för att Europadomstolens ännu inte hade sagt sitt om granskningsavgifterna när blockaden inleddes, dels för att förbundet tolkade Arbetsdomstolens interimistiska avgörande från 2006 som ett godkännande av stridsåtgärden.
– Att det skulle vara kvalificerat otillbörligt av förbundet att följa en dom från Arbetsdomstolen är en mycket märklig slutsats. Vi behöver nu analysera domen innan vi fattar något beslut om eventuell överklagan, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin i ett pressmeddelande.