Claes vägrar att golvas

Golvläggaren Claes Pettersson och lärlingen Martin Söderberg är i färd att välta en 270 kilo tung mattrulle. Trots att de sakta och försiktigt för rullen mot golvet, och släpper när det bara är ett par decimeter kvar, känns vibrationerna i fötterna då den ihoprullade linoleummattan smäller i cementgolvet. När Claes arbetar ensam måste han be någon annan byggnadsarbetare i huset om hjälp för att få ner rullarna i liggande läge.

NCC huvudentreprenör

Den 15 februari 2010 slogs Sveriges 23 länsrätter ihop till tolv förvaltningsrätter. En av de tolv ligger i Linköping. NCC har fått jobbet att bygga ut Förvaltningsrätten som ligger i garnisonsområdet i utkanten av stan.
Totalt arbetar ett trettiotal byggnadsarbetare med utbyggnaden. En av byggnadsarbetarna är golvläggaren Claes Pettersson, på Firmabygge Golv AB. Även om han får förstärkning ibland, är det han som lägger merparten av de 4 000 kvadratmeterna golv inne i domstolsbyggnaden.

”Måste de göra rullarna så förbannat tunga?”

När tidningen Byggnadsarbetaren träffar honom, en kristallklar vinterdag, har han hjälp av lärlingen Martin Söderberg, som går andra året på Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping.
– Måste de göra rullarna så förbannat tunga? Det hade räckt med 15 meter i stället för 32, säger Claes på tydlig östgötska.
Martin och Claes lägger sedan upp rullen på en ”vagga” försedd med hjul så att man enkelt kan rulla ut så mycket matta man behöver. På golvet ligger redan tre mattlängder kant i kant och väntar på att bli fastlimmade.

Trivs med att arbeta ensam

Mattan är en fyra millimeter tjock linoleummatta, som består av kork och linolja. Korken ger en ljudisolerande effekt och läggs ofta i korridorer för att dämpa klampet från fotsteg. Under tunnare mattor måste man lägga ut ett pappunderlag för att få den ljuddämpande effekten.
Claes Pettersson arbetar oftast ensam, även om det händer att firman ibland skickar en eller till och med två golvläggare till undsättning.
– Jag trivs att arbeta ensam. Man får sköta sig själv. Jag känner ändå många på firman eftersom jag ofta är där för att hämta och lämna utrustning, berättar han.

Limmar med tandad skrapa

När det är dags att limma viker Claes och Martin upp halva mattan så att golvet under blottläggs. Claes tar fram en stor hink med ett spackelliknande lim och häller upp en stor klick direkt på golvet. Därefter hämtar han sin limspridare, en tandad skrapa med ett långt träskaft. Skaftet gör att Claes kan stå upp när han smetar limmet över golvet. Vissa golv behöver ett tjockare lager lim, då använder man en limspridare med grövre tänder.

Försöker jobba stående

– Jag försöker göra så många moment som möjligt stående, för att spara på knäna, säger han.
Trots att Claes Pettersson varit i branschen sedan 1987, och på Firmabygge Golv AB sen 1989, har han ännu inte fått några problem med knäna. En åkomma som annars är väldigt vanlig bland golvläggare. Men han medger samtidigt att:
– När jag lägger våtrum och det är mycket krypande kan det kännas i knäna efter en arbetsdag.

Lärling hjälper till

Martin Söderberg, som fortfarande går på gymnasiet, säger att det inte är så mycket prat om knäskador i skolan. Han berättar att det bara är fem elever i klassen som utbildar sig till golvläggare. De flesta vill bli snickare.
– Jag valde golvläggning för att jag tycker att det verkar vara intressant. Sen är det ganska enkelt, säger han.
Claes Pettersson har strukit klart ena halvan av golvet och börjar med nästa. Det är viktigt att limlagret inte blir för tjockt, då kan det synas genom mattan. Det tar en halvtimme för limmet att torka. Innan det gjort det går det att flytta på mattan om man märker att den ligger snett.

Gillar stora byggen

På de större byggena, som Förvaltningsrätten, arbetar Claes Pettersson på ackord. Bygget är inte mätt ännu, men ackordet brukar landa på runt 200 kronor. När krisen pågick som värst räddades golvbranschen av rotavdraget. De större byggarbetsplatserna byttes ut mot privatpersoners hem.
– Jag föredrar att arbeta på större byggen. Man måste vara så försiktig när man arbetar hemma hos folk. Man kan ju inte bara släppa ner en sån där, säger han och nickar åt 270-kilosrullen.

Ekgolvet byggs bräda för bräda

Claes visar oss en rättssal som ligger en våning ner, där han har lagt ett golv av massiv ek. Till skillnad från linoleummattan, som enkelt rullas ut, läggs ekgolvet bräda för bräda. Även ekgolvet limmas fast.
– Det är ett pilligare jobb, men som omväxling från mattorna är det kul, säger Claes.
I ett annat rum, längst ned i byggnaden, har Claes Pettersson lagt ett vanligt lamellgolv, som är 14 millimeter tjockt, och där enbart översta lagret är av ek. Resten är vanligt spillträ. Lamellen kostar bara hälften så mycket som ekgolvet.

Underlagsfoam dämpar stegljud

Till skillnad från de andra golven, limmar man inte fast lamellen. Innan Claes lägger ut lamellskivorna täcker han golvet med en plastfilm, som fungerar som fuktspärr. Därefter lägger han på en underlagsfoam, som dämpar stegljudet, liksom korken gör i linoleumgolvet.
– Sen är det bara att lägga ut lamellplattorna. Det är ett vanligt klickgolv. Men man måste tänka på att ha en glipa på några centimeter längs med väggarna, säger Claes.

”Kul att se hur det växer fram”

Anledningen är att flytande golv, som det kallas när man inte limmar, rör på sig med åren och kan förstöras om det trycks mot väggarna.
En fördel med jobbet, menar Claes Pettersson, är när det flyter på och man snabbt ser resultat.
– Det här rummet tog kanske en halv dag att lägga. Det är kul när man ser hur det bara växer fram, berättar Claes Pettersson och gör en svepande gest över det 40 kvadratmeter stora golvet.