Byggslarv för miljarder

Det finns många förklaringar till varför byggen blir dyrare: Okända markförhållanden, oprövad teknik och nya beställarkrav på konstruktion. Men Bengt Hansson, professor i byggproduktion på Lunds tekniska högskola, och Gunnar Falkemark, docent i statsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att det finns andra bakomliggande problem.

– Det lönar sig för politiker och entreprenörer att underskatta kostnaden för infrastrukturprojekt. Då är det ju lättare att klubba igenom besluten, säger Gunnar Falkemark till Ny teknik.
Han är upprörd över den dåliga uppföljningen och att ingen ställs till svar eftersom det är skattebetalarnas pengar som slarvas bort.
Bengt Hansson har många års erfarenhet av byggprojekt.
– När det gäller de stora anläggningarna handlar det konsekvent om bristfälliga kalkyler och i många fall om undermålig projektledning, säger han.

Slarviga kalkyler i samband med husbyggen är inte lika känt som infrastrukturprojekt. Men Turning Torso i Malmö, som blev 60 procent dyrare att bygga, är ett känt exempel.
– Turning Torso var ingen felkalkylering. Vi fick nya krav hela tiden och ändringar kostar, säger Ulf Thorne, presschef på NCC.
Problemen med skenande kostnader är inte något typiskt svenskt problem. Den danske trafikforskaren Bengt Flyvbjerg har studerat många byggprojekt över hela världen och kommit fram till att nio av tio projekt i snitt blir 30 procent dyrare än vad först beräknats.

Ett riktigt skräckexempel är Hallandsåstunneln som i nuläget kostat 900 procent mer än vad som först kalkylerades. Citytunneln i Malmö har överskridit budgeten med 100 procent och Södra Länken i Stockholm har i nuläget kostat 25 procent mer än vad som beräknats, skriver tidningen Ny Teknik.
Gunnar Falkemark tycker det är konstigt att ingen lär sig av misstagen. Han har dock själv ett förslag om hur man ska komma till rätta med problemen.
– Tillsätt en ekonomisk haverikommission för de stora projekten, utkräv ansvar och låt huvuden rulla.