Byggnadsarbetarna kommer tio år för sent: "Tappar maskinerna"
Många byggnadsarbetare går för länge med vibrationsskador innan de söker hjälp.
– I värsta fall först när de börjat tappa sina maskiner. Då finns det ofta inget vi kan göra, säger Jakob Riddar, på arbets- och miljömedicin i Syd.
Skadorna av vibrerande maskiner är ett stort problem bland många byggjobbare. Det skulle inte behöva vara så.
– Om byggnadsarbetare bara söker hjälp i tid finns det möjlighet att stoppa försämringen genom att till exempel ändra arbetssätt, säger Jakob Riddar, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin i Syd.
Han utreder vilken exponering byggnadsarbetare haft då de kommer som patienter till mottagningen.
Genomsnittsåldern för de skadade som kommer till arbetsmedicin är 47 år men då har många redan haft problem i tio års tid.
– Under de år man fortsätter jobba trots domningar och känselbortfall kan det bli stora försämringar. Vissa är så skadade att de tappar maskinerna, säger Jakob Riddar.
Stickningar och domningar som inte går över kan vara ett tecken på skador, liksom känslobortfall, att man blir fumlig eller inte känner av temperatur. Vita fingrar är ett annat vanligt fenomen.
Det finns ingen medicin mot vibrationsskador. Det närmaste man kan komma är operationer mot karpaltunnelsyndrom, då en nerv kommit i kläm.
Jag får till exempel inte bli kall om fingrarna och inte jobba mer än en halvtimma om dagen med vissa maskiner.
Den som misstänker skador ska i första hand vända sig till sin företagshälsa. En som gjort det är Simon Sjöberg, snickare och skyddsombud på JM. Han jobbade med ”värstingar” som tigersågar, mutterknackare och slagborrmaskiner när problemen började.
Många drar sig för att söka hjälp för man vill inte veta hur illa det är, tror han.
– Det är svårt att ta steget. Jag gick till företagshälsan efter att ha fått vita fingrar och domningar. Vi har nu haft ett tvåårigt arbete där jag gjort olika saker för att kunna stanna kvar i branschen. Jag får till exempel inte bli kall om fingrarna och inte jobba mer än en halvtimma om dagen med vissa maskiner som vibrerar och slår.
Parallellt började han träna crossfit och klättring och ökade greppstyrkan i händerna.
– Nu känner jag att det är hållbart, att jag har bättre koll. Och jag testas vart tredje år.
Vi ses på en temadag om vibrationer i Arlöv, som nyligen anordnades av bland annat Byggnads och Byggföretagen. Medan Simon Sjöberg går runt bland tillverkarna och deras maskiner under en rast konstaterar han att det viktiga är att få ner vibrationerna maximalt och att kunskapen om nyheter verkligen når ut till byggnadsarbetarna.
Målet med dagen var just att ge skyddsombud och andra fackliga företrädare koll på hur man ska jobba för att minska vibrationsskador.
En nyhet som fick mycket uppmärksamhet är märkningen av vibrerande maskiner som företaget JSB Construction tagit intiativ till och som Byggnadsarbetaren skrivit om tidigare.
Idag märker leverantörerna deras maskiner med en poäng som ska användas för att räkna på hur länge man får jobba med maskinen.
– Det borde finnas på alla maskiner. Det är klart att det måste kombineras med kunskap om hur man ska räkna, men bara att siffran finns gör ju att man kan börja jämföra maskinerna och välja bort de värsta, säger Simon Sjöberg.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.