Byggnads om sitt strejkvarsel: ”Det handlar inte om löner”

– Det handlar inte om löner. Vi ställer oss bakom märket inom industrin och respekterar den överenskommelsen. Det vi vänder oss mot nu, är att vi inte får gehör för våra förslag gällande hur vi ska arbeta för att få bort oseriösa byggföretag från branschen, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande.

Under förhandlingarna har samförstånd rått mellan Byggnads och Byggföretagen i en mängd olika frågor, påpekar Lindholm.

– Vi har en samsyn, alla ska ha samma rättigheter enligt avtalet oavsett vilket land man kommer ifrån. Vi vill båda hitta lösningar för att täppa till kryphål som gör att vissa företag fuskar med löner, arbetsvillkor och arbetsmiljön. Men istället för att gå från ord till handling, så kräver Byggföretagen att Byggnads medlemmar betalar för dessa självklarheter, säger Johan Lindholm.

Hur då betalar för självklarheter?

– För att förhandla om åtgärder mot osund konkurrens i byggbranschen, vill de förändra hur vi förhandlar om löner. Byggindustrin vill förhandla om löner direkt med arbetslagen utan att blanda in ombudsmän. Men den organisation vi har, det vill säga att ombudsmän förhandlar eller är ett stöd för förtroendevalda ute på arbetsplatserna i löneförhandlingar, är en grundbult i vår organisation eftersom det finns så många rörliga, tillfälliga arbetsplatser i byggbranschen.

Varför är detta så viktigt för Byggnads?

– Det är en rätt jobbig situation att sitta och förhandla ensam på ett bygge och då behövs stödet från en ombudsman, det är något medlemmarna vill ha. Problemet är att arbetsgivarna låser förhandlingarna gällande hur vi ska få bort kriminaliteten i branschen – om vi inte går med på dessa försämringar.

Vilka är era förslag för att få ordning och reda?

– När vi får signaler om att det råder osund konkurrens och lönedumpning vill vi ha en liknande regel som de har i Danmark, som innebär att Byggnads ska kunna påkalla överläggning inom 48 timmar. Detta är en modell vi inte behöver kopiera rakt av, men vi kan komma överens om en svensk modell. Vi vill helt enkelt komma igång snabbare för att få ett stopp på bovarna. Det ska vara avtalsbrott, att inte sätta sig ner och gemensamt reda ut om det förekommer fusk med löner och andra oegentlighter, på en arbetsplats.

Ni vill att det ska bli lättare att granska skumma företag, hur då?

– Vi vill ha ett tillägg i Byggavtalet där det står vilka handlingar som Byggnads ska få ta del av vid en granskning av ett skumt företag. Kravet har sin bakgrund i att ombudsmännen tycker att företagen allt oftare nekar att lämna ut relevanta handlingar, som är viktiga för att få en bild av hur seriöst företaget är. Vi är ju i stort sett överens med Byggföretagen om dessa frågor när vi möts i olika sammanhang och pratar om osund konkurrens.

Det finns ju redan ett huvudentreprenörsavtal, räcker inte det?

– Vi måste speeda upp det här arbetet och vi behöver bättre verktyg. Det handlar om människor som utnyttjas grovt, som får låga löner, som utnyttjas och jobbar i dålig arbetsmiljö. Det handlar om osund konkurrens. Om vi ska verka i en bransch i förfall eller en väl fungerande bransch.

Ni vill också ha tydligare regler kring traktamenten för arbetare från andra länder?

– Ja, det hänger ihop med de övriga frågorna. Det kostar i snitt en företagare 10 000 kronor i månaden per anställd för de bolag som följer avtalsreglerna kring traktamenten. De företag som struntar i att följa avtalet tjänar grova pengar. Frågan är: ska seriösa företag kunna konkurrera då?

Läs mer: Hela listan på arbetsplatser som kan tas ut i strejk 

Läs mer: Arbetsgivarna: ”Djupt oansvarigt”