Byggkvinnor går samman – kräver acceptans på bygget
De jobbar på samma byggen. Nu ska byggkvinnorna starta samarbete över fackliga gränser.
De kräver jämställdhet och acceptans på byggena.
Närmare 100 kvinnor i byggyrken är just nu samlade på kursgården Rönneberga, utanför Stockholm. Ett av målen är att utöka samarbetet mellan Byggnads-, Elektrikernas- och Målarnas nätverk för kvinnor.
– Vi är ju alla kollegor, vi har allt att vinna på att samarbeta, säger Ninni Blom, sammankallande för ElQvinnorna.
Tanken är att starta samarbete mellan nätverken både centralt och regionalt.
– Vi är på samma arbetsplatser och behöver hjälpa och stötta varandra, säger snickaren Anna Glas, ny i styrgruppen för Näta, Byggnads kvinnliga nätverk.
Under tre dagar är nätverken samlade. De har dels separata möten och dels en gemensam del. En viktig fråga blir att uppmuntra starten av nätverk över fackliga gränser i regionerna. Det handlar om att driva gemensamma frågor och om att kvinnliga byggnadsarbetare ska kunna ha kontaktpersoner att vända sig till om de får problem.
Det finns redan föregångare.
– I Skåne har både målarnas nätverk, Mira och ElQvinnorna varit väldigt drivande. Så där har det bildats en grupp, Hantverkstjejer Syd, där vi samarbetar. Där har alla fackförbunden varit väldigt samarbetsvilliga så man har hjälpts åt att betala, fixa och rådda. Det gör arbetet mycket lättare, berättar Anna Glas.
De olika facken har en del att lära av varandra. Till exempel har Målarna varit framgångsrika med att driva frågor för gravida arbetare. Sedan har man kommit olika långt med att bygga upp verksamheten ute i landet.
Men vilka är de viktigaste frågorna ni ska tackla?
– Trakasserier och acceptans. De ifrågasätter ju vad fan vi gör där på arbetsplatserna, säger Ninni Blom.
Hon konstaterar att det alla egentligen vill är något så enkelt som att få smälta in och känna sig accepterade på sin arbetsplats, utan att ständigt ifrågasättas.
Emmelie Renlund, i grunden snickare, har lång erfarenhet av arbete i Näta och startade också det uppmärksammade #metoo-uppropet i byggbranschen, #sistaspikenikistan. Det spreds som en lavin i byggbranschen och fick på några dagar 12 000 medlemmar i Facebookgruppen, 4 627 underskrifter och cirka 200 vittnesmål.
– Allt som handlar om jämställdhet och organisering är viktigt. Frågan om organisering, hindras ju när vi har sexism och rasism och homofobi på våra arbetsplatser. Det gör att vi blir splittrade och att vi inte kan organisera oss. Så jämställdhet och organisering hör ihop, säger hon.
Vad har hänt efter #metoo?
– Det har satts en slags standard, folk aktar sig mer för att bete sig illa. Den där lilla gruppen med dom värsta, har blivit tystare och den stora gruppen som var tysta tidigare, de har börjat säga ifrån numera. Man lyfter diskussionen på ett annat sätt, säger hon.
Elektrikernas Ninni Blom tycker också att samtalsklimatet påverkats.
– En del nonchalerar det, en del förlöjligar det och en del tycker det är jättebra. Det är blandat. Men jag har en känsla av att man talar mer om jämställdhetsfrågor idag, säger hon.
På företaget där Anna Glas arbetar har #metoo fått konkreta resultat:
– På vårt företag och våra arbetsplatser har vi en strategi för hur man bemöter sexism och man har rätt att skicka hem folk som inte beter sig bra. Alla hantverkare har mandat att göra det. Vi som kvinnliga hantverkare har skickat en åtgärdslista till vd´n om saker som vi vill att de ska göra för att uppnå en mer jämställd byggbransch. Skyddsombuden har också börjat ta det som sin fråga, säger hon.