Bygginbrotten skenar: "Handlar om miljarder"

Det är under hösten som det sker flest inbrott. I skydd av mörkret kan tjuvarna agera ostört. Mest åtråvärda är prylarna i verktygscontainrarna, som vibrationsplattor, skruvdragare och tigersågar. Men även vitvaror, dörrar, byggställningar och hela entreprenadmaskiner försvinner från våra arbetsplatser.
”Värdet på stöldgodset rör sig uppskattningsvis om mer än två miljarder kronor per år”, konstaterade Catharina Elmsäter–Svärd, vd på Sveriges Byggindustrier i våras. Då hade branschorganisationen för länge sedan tröttnat på de problem som omger det växande antalet registrerade inbrott med stölder.

”Våra medlemmar drabbas av stölder som både försenar och fördyrar byggprocesserna avsevärt. Det handlar om förfärligt stora pengar”, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm

2018 anmäldes sammanlagt 5 584 stölder. Det är en ökning med över 2 000 brott eller 60 procent, från 3 488 år 2013. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Flest antal stölder sker i Stockholmsregionen. Men sedan polisens omorganisation 2015 sker den största procentuella ökningen av byggstölder utanför storstadsregionerna.

– Våra medlemmar drabbas av stölder som både försenar och fördyrar byggprocesserna avsevärt. Det handlar om förfärligt stora pengar, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Byggbolagen har mött kriminaliteten med åtgärder i form av bland annat smarta övervakningskameror, rörelsedetektorer, larm, säkrare lås, självlåsande grindar, vaktbolag, stöldskyddsmärkning av verktyg och särskilda system för anmälan av brott till polis och försäkringsbolag.

Förutom förluster av verktyg och maskiner och ersättning av uppbrutna förvaringsutrymmen har bolagen numera även stora merkostnader för insatserna mot brott. Hur stora är det ingen av byggjättarna som vågar uttala sig om.

– Precis som för alla byggentreprenörer är det viktigt att vi håller de tidsplaner som finns överenskomna med våra kunder. Stölder av till exempel arbetsredskap och maskiner kan påverka kontinuiteten i arbetet, och medför stora kostnader även utöver värdet på stulen utrustning, säger Fredrik Nordholm, säkerhetschef på NCC.

Tanja Rasmusson vill uppmärksamma politikerna på problemen och kräver mer resurser till tullen och en utökning av tullens befogenheter att beslagta stöldgods:

– I dag har tullen varken lagligt stöd eller personella resurser för det. Men för varje gång vi kan återföra stöldgodset till sina rätta ägare minskar incitamenten att stjäla. I dag lär sig tjuvarna att det är i princip riskfritt.

Hon resonerar också om de mera långsiktiga effekterna för dem som arbetar i en bransch som är så drabbad av inbrott och stölder.

– När man ser att det begås ett stort antal brott utan att någon beivras raseras förtroendet för samhället.

Johan Sundqvist är poliskommissarie och verksamhetsexpert på nationella operativa avdelningen, Noa, på Utvecklingscentrum Syd. Han förklarar att en orsak till att brotten ökar är att det funnits många byggarbetsplatser under de senaste årens byggboom – och därmed många möjligheter för dem som är kriminella.

– Dessutom har byggföretagen blivit bättre på att anmäla den här typen av brott. De har velat få ner mörkertalen och öka medvetenheten om vad som pågår, säger han.

Johan Sundqvist sticker inte under stol med att lagens långa arm inte nått ända fram till brottsligheten på byggena.

– Visst hittar vi en del stulna grejer, som kan vara försedda med spårningsutrustning och gps. Då kan de komma tillbaka till sina ägare, men annars är det inte mycket som tullen tar och ganska få ärenden går vidare till åklagare.

Tack vare ett utökat internationellt polisarbete har det kommit fram att en del av brottsligheten kommer från utlandet. När det gäller villainbrott står organiserade utländska brottslingar för ungefär hälften, enligt polisen, men siffrorna för byggstölder är mera oklara.

Jacob Birkeland, presschef på Skanska, ser också att det ofta handlar om organiserade brott.

– Flertalet av stölderna från våra byggprojekt utförs av kriminella grupperingar och det är inte helt ovanligt med internationella kopplingar. Dessa grupper arbetar mer systematiskt i sitt genomförande av stölder, säger han.

Att utländska ligor opererar i Sverige säger sig Johan Sundqvist vara ytterst medveten om.

– När det är stora anläggningsmaskiner som stjäls är det uppenbart att det handlar om beställningsjobb. Ligorna arbetar i ekonomiskt syfte och de är mera förberedda.

Han konstaterar också att polis och tull inte lyckats bevaka våra nationsgränser tillräckligt bra.

En förklaring till att de misslyckats med att hindra kriminella personer från utlandet att stjäla maskiner och verktyg för stora summor pengar är att resurserna inte räcker till. Det är brist på både förebyggande arbete och utredande insatser. Men poliskåren hoppas att framtiden ser ljusare ut.

– Vi kommer att bli 10 000 fler medarbetare fram till 2024 så vi kommer att bli bättre. Det krävs också att vi samarbetar med branschen. När det gäller större entreprenader längs exempelvis E6:an sker redan en samverkan.

När det är stora anläggningsmaskiner som stjäls är det uppenbart att det handlar om beställningsjobb.

Inbrotten är ett särskilt stort problem för små och medelstora företag med sämre ekonomiska muskler. Det har fått bland andra riksdagsledamoten Lars Beckman (M) att reagera. I slutet av maj i år lämnade han in en skriftlig fråga till inrikesminister Mikael Damberg (S) om vilka åtgärder han kommer att vidta för att ”vända den negativa utvecklingen i fråga om stölder på byggarbetsplatser”.

Damberg svarade att regeringen redan i fjol presenterade ett omfattande åtgärdspaket för att komma till rätta med stölderna. Regeringen har också gett Polismyndigheten i uppdrag att öka förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av utländska brottsnätverk.

”Inom ramen för uppdraget ska också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för utländska stöldligor att begå brott i Sverige”, skrev Damberg i sitt svar den 29 maj.