Byggbikten: Här är våra värsta misstag
Vi uppmanade er att lätta på hjärtat och berätta om klantigheter ni gjort er skyldiga till. Ni har hörsammat oss. Det har varit kö till Byggarbetarens biktbås. För att ni ska få rodna ifred är alla namn i artikeln utbytta.
Någon har dragit radiatorvatten till en kaffemaskin. En annan har råkat koppla varmvatten till en toalett: ”tur nog så satte jag mig på stolen av en slump och upptäckte rätt snart att jag hade behaglig ryggvärme”. När svaren ramlar in på vår uppmaning till bikt ser man att det begås en hel del misstag inom byggyrken – precis som inom alla jobb förstås. Här kommer några av byggnadsarbetarnas egna berättelser:
Johan och sågbladet
Det gäller inte bara att hålla reda på var man sätter fötterna, utan också veta var man har verktygen. Det fick rörmokaren Johan erfara när han skulle såga av ett rör i väggen nära gipset. Johan märkte inte att sågbladet gick igenom väggen. Det slutade med att rummet på andra sidan fick tapetseras om. Men Johan hade tur i oturen: ”Hade jag gått djupare hade jag sågat i skinnsoffan.”
Kjell och hustaket
Ibland kan faktiskt ett misstag vara chefens fel. Kjell berättar hur chefen pekade ut ett hus och sa att taket skulle rivas och bytas. Kjell satte igång. Efter en veckas slit tillsammans med lärlingen var det klart: ”Stolt presenterade vi slutresultatet för arbetsledaren som kom tillbaka efter semestern”. Då visade det sig att chefen pekat ut fel tak
Tomas och Säpo
Tomas berättar om när han sågat upp ett spår i betongtaket på säkerhetstunneln från Rosenbad: ”Blev smått förvånad när det lös ficklampor upp på mig när jag kikade ner i hålet. Följderna efteråt var inte de roligaste med Säpo …”
> Fler missar? Gå med i Facebookgruppen Byggmissar – klantigast i Byggsverige.
Mats och bombväskan
Mats fick sitt första svetsarjobb på en oljeplattform. Han kom till heliporten vid Bergens flygplats med sina tillhörigheter i en svart träningsväska. Innan det var dags för avfärd fick Mats nya väskor av företaget som han flyttade över sina grejer till. Mats lämnade sin egen, tomma väska i ett rum vid heliporten med en liten lapp med namn och adress.
Samma natt vid tretiden ute på plattformen frågade en projektansvarig Mats och hans kollega om någon av dem ägde en svart väska. Projektledaren log när Mats berättade vad han gjort. Om du bara visste, sa han.
Det visade sig att Bergens flygplats hade utrymts på grund av väskan och att polisens bombteam var inkallat. Mats fick behålla jobbet, men drog på sig ett öknamn bland kollegorna: ”De kallade mig offshore-terroristen”.
Johanna och frityroljan
En kyltekniker – vi kan kalla henne Johanna – berättar om när hon skulle läcksöka en förångare i ett fettavskiljarrum. För att komma upp en bit klev hon på ett 200-litersfat och ställde sig på locket. Men där blev hon inte kvar så länge. Locket höll inte och plötsligt stod Johanna i frityrolja upp till knäna. Hon förklarar: ”Bara så att folk inte tror att jag är helt förståndshandikappad kan jag tillägga att jag har stått på sådana fat förr och klarat mig utan fettdop.”
Vi behöver knappast tillägga att det var sista gången Johanna klev upp på ett fat.
Conny och kaffet
Som alla vet är Karlstad ett grundmurat Färjestad-fäste i hockey. Det tänkte inte Conny på när det blev hans tur att köpa in kaffe på nya jobbet. Han åkte och inhandlade ett flak med Gevalia. Till sin förvåning möttes han av lynchstämning. Vad kollegorna var förbannade över framgick snabbt: ”Brynäskaffe, svor de”.
Göran och vispen
Ärlighet varar längst – åtminstone ibland. Göran skulle flytspackla ett badrum som låg i anslutning till ett sovrum. Han ställde ifrån sig vispen mot en garderob och tömde ut hinken på golvet. Sedan började allt köra ihop sig. Vispen kanar mot garderoben, Göran får tag i den i sista stund, men råkar samtidigt komma åt på-knappen. Maskinen går igång med full fart och snor in sig i täcket och lakanen. Som Göran säger: ”Jag har aldrig fått av sängkläder så fort som då.” I stället för att försöka sopa igen spåren lyfte Göran luren och ringde kunden. Han var nervös och kände sig dum när han förklarade allt, men möttes av stor förståelse: ”Kunden vek sig av skratt så allt slutade bra.”