Branschen som skapar olika villkor för arbetarna

Sommaren 2006 tog Byggnads kongress beslut om att verka för att bemanningsföretagen försvinner från byggbranschen. Men utvecklingen går i motsatt riktning. Sedan 2008 har de 35 största bemanningsföretagen mer än fördubblat sin omsättning i byggsektorn. Samtidigt är bemanningsbranschen i stort omdebatterad.

Karol Zukowski fick sin första bemanningsanställning, på företaget Adecco, året efter Byggnads kongressbeslut. Han blev förvånad när det stod i kontraktet att han var anställd som konsult, inte snickare.
– Jag fick svaret att om vi behöver snickare skickar vi dig dit, om vi behöver ventmontörer, städare eller lagerarbetare så skickar vi dig dit.

Själv hyrdes han bara ut som snickare. Men som anställd på ett bemanningsföretag får man räkna med att uppdragen kan skifta i perioder. Bemanningsföretaget kan hyra ut sin personal dit där det för tillfället behövs. Henrik Bäckström, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, betonar dock att det knappast är i varken kundens eller bemanningsföretagets intresse att hyra ut folk till andra jobb än dem som de är bäst kvalificerade för.

Men Karol Zukowski säger sig ha sett personer som inte vet hur en skruvdragare fungerar hyras ut till byggen. För honom personligen var det ett problem att bemanningsföretagen inte kunde hjälpa till med timmar till yrkesbeviset.

Numera jobbar han direkt för ett byggföretag i stället. När Byggnadsarbetaren träffar honom sätter han och arbetskamraten Jonas Karlsson upp lister i en renoveringslägenhet i Malmö. Jonas Karlsson lämnade bemanningsbranschen för över fyra år sedan. Han längtar inte tillbaka.
– Är inte personkemin hundraprocentig med den som man är uthyrd till så ringer de bara chefen och så får man byta uppdrag, säger han.

Han säger att han har egen erfarenhet av att skickas runt på det sättet. Karol Zukowski beskriver en ryckighet som en gång ledde till att han fick lämna en fullpackad flyttbuss med sina möbler i för att ge sig i väg på ett oväntat uppdrag. Flera bemanningsanställda som Byggnadsarbetaren pratat med vittnar också om en ständig jakt på kostnader, bland annat en ovilja mot att betala för rejäla arbetskläder.

De här erfarenheterna passar bra in i den bild som bemanningsbranschens kritiker brukar måla upp. En bild av en otrygg bransch där människor mister inflytande över arbetsvillkor och vardagsliv. Tonläget är högt, i januari tog Vänsterpartiet rent av beslut om att arbeta för ett förbud mot uthyrning av personal.

Arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen lanserar en annan beskrivning av branschen. Här lyfts den fram som en trygg och välreglerad sektor som ökar exempelvis ungas och invandrares chanser att komma in på arbetsmarknaden.

– Jag kan inte hålla med om att det skulle vara mer otryggt i bemanningsföretag. Vi följer de regler och kollektivavtal som gäller. Vi har personal som varit anställd sedan 2006. Är det otryggt? säger Miroslaw Staniszewski, affärsområdeschef på Adecco.

Leif Möller äger företaget Pema Arbetskraft Öresund i Malmö. Han menar att anställningstryggheten snarare kan beskrivas som extra stark i bemanningsföretagen. Vid arbetsbrist på ett företag som man är uthyrd till behöver man inte bli uppsagd, man kan i stället flyttas till uppdrag hos andra företag.

Snickaren Joakim Hallberg har nyligen blivit uppsagd från just Pema Arbetskraft Öresund på grund av arbetsbrist. Han har inget emot att jobba som uthyrd igen, om det finns avtal.
– Jag har absolut inte vantrivts på något sätt med uthyrning. Konceptet är bra men det funkar inte alltid riktigt så i verkligheten. Lite mer kontroll vore nog bra, säger han.

Han är missnöjd med lönen från ett av sina sista uppdrag för Pema Öresund och missnöjet delas av Joakim Frank, ombudsman på Byggnads i Malmö. Enligt Joakim Hallberg låg hans timlön mer än 20 kronor under ackordet hos huvudentreprenören JM.

Bemanningsanställda ska tjäna lika mycket som det inhyrande företagets anställda. Men Joakim Hallberg hyrdes inte in direkt av JM. Han hyrdes in av en liten egenföretagare som har kopplingar till bemanningsföretaget och som hade tagit sig an en del av JM-bygget på entreprenad. Byggnads ser agerandet som ett sätt att runda principen om lika lön.

Företagaren Leif Möller är oförstående inför kritiken. Han konstaterar att det förstås är tillåtet att hyra ut personal till en underentreprenör. Och han hävdar att Byggnads var informerat från dag ett.

Tvister om exakt hur lönesättningen ska gå till är återkommande på bemanningsområdet. Ombudsmän på Byggnads vittnar bland annat om att företag hyr ut personal men vill kalla uthyrningen för entreprenad för att slippa principen om lika lön.

Utöver lön är anställningsvillkor ett område där Byggnads ombudsmän säger sig ha haft upprepade tvister. Facket menar att företag försöker tänja på bemanningsavtalets begränsade utrymme för visstidsanställningar. Tvister om reseersättning och traktamente är också vanliga. Alla regeltolkningar är inte givna i den relativt unga branschen, som nu tar stora steg framåt i byggbranschen.

Men den kraftigt ökande byggsektorn är fortfarande en relativt liten sektor för bemanningsbranschen. Under förra året var till exempel de 35 största bemanningsföretagens omsättning inom industri och tillverkning mer än tolv gånger så hög som omsättningen på byggsidan.