Borren som kan gräva på bredden
Operatörerna Fredric Persson och Hans Karlsson på BAB Rörtryckning AB, plockar ner utrustningen på borriggen i Älvsjö, ett villaområde strax söder om Stockholm.
Några meter längre bort, nere i gropen, ligger den elva meter långa vattenledningen under berget. Arbetet har tagit en dag. Det har inte behövts några grävmaskiner som schaktar upp jord, inte någon sprängning av berget eller fällning av träd.
Introducerades på 1980-talet
Metoden kallas styrd borrning eller HDD (horizontal directional drilling). Tekniken utvecklades av den amerikanska oljeborrningsindustrin och introducerades i Sverige på 1980-talet och började användas i en större omfattning runt millenniumskiftet. Orsaken var satsningen på utbyggnaden av bredbandsnätet.
– Nu är det dags för en andra rusch när man ska dra in fiber i stadsdelar och mindre kommuner, säger Magnus Tingstrand, arbetschef på BAB Rörtryckning AB i Göteborg.
Företaget har arbetat med styrd borrning sedan 1999 och deras ryggrad är VA-industrin, men företaget borrar också för kablar, gas, fjärrkyla och fjärrvärme.
Operatören styr enligt instruktioner
Så här går styrd borrning till. Först borrar man ett pilothål som hela tiden styrs fram via en elektrisk sond som ligger längst fram i borrhuvudet.
Med hjälp av sonden får man information om borrhuvudets läge och vilket håll man skall styra åt.
En operatör går hela tiden över borrhuvudet med en sökare och får all information sänd till sig. Samtidigt kommunicerar hen med operatören som sköter borriggen. Operatören styr enligt instruktioner och manövrerar allt på riggen genom att styra, rotera och byta stänger. Efter att man borrat hela sträckan genom jorden, berget eller annat material så monteras en så kallad rymmare (eller fräs) på. När den dras tillbaka förstoras hålet samtidigt som den drar med sig röret, ledningen eller kabeln som ska ner i jorden.
Användningsområden:
1. Styrd borrning kan användas under vägar, järnvägar, spårbanor, vattendrag och befintliga ledningar eller på ställen där det är besvärligt för grävmaskiner att komma åt.
2. Likaså kan den användas i bebyggda områden där man inte vill störa grönytor och där det är trångt.
Fördelar:
1. Det går snabbt – 500 meter ledning kan läggas ner på två arbetsdagar.
2. Små mängder jord som grävs upp och transporteras
3. Ingen markåterställning, litet ingrepp i naturen
4. Liten störning i trafiken
5. Miljövänligt
6. Kostnadseffektivt
Nackdelar:
1. Noggrann och förberedande geoteknisk undersökning
2. Stora investeringar
3. Mycket sprängsten kan ge problem
4. Vid självfallsledningar som har liten lutning kan det vara svårt att hålla precisionen
5. Borren kan störas av starka kraftfält
”Ser den inte som en hotbild”
I dag finns ett 20-tal företag som är specialiserade på styrd borrning i Sverige och enligt bransch- och arbetsgivarförbundet Maskinentreprenörerna växer borrtekniken och blir allt vanligare.
Kommer maskinförare att bli arbetslösa med den nya tekniken?
– Det är nog marginellt. Det går inte att hänföra till den här tekniken, så snabbt växer den inte, säger branschrådgivare Mats Otterborn på Maskinentreprenörerna.
Hur ser det ut 20 år framåt i tiden?
– Jag ser den inte som någon hotbild, utan snarast som ett komplement beroende i vilken miljö man ska fram i. Om man ska ha liten påverkan på miljö och anläggning, så är detta lämpligt. I andra sammanhang kommer man att fortsätta att gräva ett dike, säger Mats Otterborn.
Så här går styrd borrning till:
1. Operatörerna arbetar från markytan med en borrigg som ställs upp
2. En mindre startgrop grävs framför riggen, samt en draggrop i andra änden där borrningen ska avslutas
3. Först borrar man ett pilothål med en tunnare borr i själva borrhuvudet sitter en sond som visar riktning, djup och lutning. Borrningen styrs av en operatör på marknivå och av en operatör inne i borriggen. Efter borrningen skruvas en roterande rymmare på samtidigt som ledningen, kabeln eller röret följer med.
4. På den förstorade bilden ser man sondhuset (borrhuvudet) som används för at styra fram borrsträngen genom marken.