Bod - bara för vissa

– Vårt fikarum är bilarna, säger golvläggaren Mattias Adolfsson och tittar ner på muggen i servicebilens dörr med gammalt kaffe från Statoil.

I väskan bredvid ligger en toapappersrulle. Mattias, för dagen på ett bygge i Södertälje, är en av de många byggjobbare som varje vecka saknar vettiga personalutrymmen. Trots att det senaste byggavtalet kräver högre standard än någonsin. Numera ska, enligt avtalet, endast sex personer sitta i en bod som tidigare var avsedd för åtta.

– Vårt stora dilemma är toaletterna. Om vi åker på småjobb eller är i lägenheter och jobbar får vi inte utnyttja kundernas toaletter. Man får försöka hitta en toa på annat håll i fastigheten eller dra iväg till en offentlig toalett. Det är ett helvete.

Det är svårt att planera med maten.

– Det har hänt att jag kastat matlådor för att jag inte kunnat värma upp dem, säger Mattias Adolfsson.

Byggnadsarbetare, fack och Arbetsmiljöverket vittnar om ökade klyftor i byggbranschen. Om skilda världar där vissa har stora, fina bodar som uppfyller alla regler, medan andra har ett personalutrymme i huset de bygger om, utan duschmöjligheter. Många sitter också i kyffen eller saknar personalutrymmen helt. De får gå ut och äta och gå på toaletten på bensinmackar.

– Det har blivit betydligt sämre med bodar och andra personalutrymmen. Vi har uppfattningen att man använder sig mindre av bodar och ofta ser mellan fingrarna när det gäller reglerna, säger Jan Swedberg, ansvarig för byggtillsyn på Arbetsmiljöverket.

Han säger att det skett en successiv försämring de senaste två, tre åren. Problem med detta har rapporterats från flera håll i landet.

– I dag måste vi ställa krav för att det saknas bodar. Förut var det en självklarhet, helt elementärt att det fanns, säger han.

Störst är problemen på mindre företag och arbetsplatser, medan de stora ofta sköter detta med bodar på sina etableringar.

Men både byggnadsarbetare och fackliga företrädare berättar att det även finns svårigheter med personalutrymmen på större byggen. Där kan finnas bodar och platser till huvudentreprenörens anställda, men långtifrån alltid till underentreprenörerna. Och med allt mer splittrade entreprenader blir underentreprenörerna allt fler.

– På storbyggen har alla sina platser och då vill man inte gå dit och ta någons plats. Då går man ut i stället, säger betonghåltagaren Leif Norberg, vars arbetsgivare ofta är underentreprenör.

Han säger att de har omklädningsrum på firmans förråd, men ute på byggen har han oftast knappt tillgång till några personalutrymmen alls.

– Jag byter om hemma och har ett speciellt skåp hemma i huset där jag har mina arbetskläder. Men man får dammsuga efter sig när man kommer hem, för kläderna är så dammiga berättar Leif Norberg.

Just den här dagen är Leif Norberg på samma byggarbetsplats som golvläggaren Mattias Adolfsson. Ofta reser Mattias på servicejobb eller jobbar hos privatkunder, men här är uppdraget flera veckor. Det rör sig om ombyggnad av en stor affärslokal vid ett affärscentra i Södertälje.

För en gångs skull kan han lämna bilen och sätta sig i ett matrum.

– Här finns både fikarum och toaletter. Jag tycker det är guld, säger han.

Men Tomas Kullberg, regionalt skyddsombud för Byggnads, som är på besök är kritisk och ställer krav på förbättringar. För lokalerna lever inte upp till kraven i kollektivavtalet, eftersom man bland annat saknar omklädningsrum, tillräckligt med duschmöjligheter och utrymme.

– Här skulle stått tre bodar. Det ska finnas flera duschar, och omklädningsutrymmen med skåp så att man kan låsa in sina privata kläder, säger han.

Björn Hellström, arbetschef på ADIB Industribyggen som driver bygget, tar åt sig av kritiken.

– Vi kunde kanske varit mer framsynta och övervägt bodar från början. Men det är problem med utrymmet här. Vi tog väl detta alternativet för att det fanns en omedelbar och bekväm lösning med bland annat pentry, toaletter och en dusch i befintliga lokaler. Men vi ska naturligtvis åtgärda detta, säger han.*

Kraven på personalutrymmen skärptes i kollektivavtalet för byggnadsarbetare för ett par år sedan. Överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare säger, förutom att man i en vanlig åttamannabod numera bara får vara sex, att det ska finnas klädskåp, torkskåp, omklädningsrum, dusch och att boden ska städas varje dag. Men också de som inte omfattas av kollektivavtalet har rätt till bra personalutrymmen eftersom det finns en lagstiftning som gäller alla.

Trots det är verkligheten ofta en annan.

Några kilometer bort från affärscentrat i Södertälje ligger det nya villaområdet Glasberga Sjöstad. Där syns kontrasterna tydligt. Bredvid Skanskas och NCC:s bodetableringar är personalutrymmena helt andra. Grazvydas Kirkstunas och hans fyra kollegor bygger två villor. Det saknas fallskydd utanför och det enda personalutrymme som finns inomhus är matplatsens bord med två bockar och en skiva över. Det finns ingenstans att värma maten eller hänga kläder och toaletter har de i en färdigbyggd villa längre bort. När Tomas Kullberg berättar om deras rättigheter, bland annat till personalrum avskilda från bygget, så svarar Grazvydas Kirkstunas.

– Hur ofta ser du det uppfyllt på sådana här byggen? Det är samma sak här som hemma i Litauen. Det finns en teoretisk och en praktisk sida.

De har varit på arbetsplatsen sedan i maj, men kan jämföra med helt andra arbetsförhållanden.

De satt i vanliga bodar då de jobbade på nya nationalarenan för fotboll i Solna.

– När ni ser vad de har där, varför finner man sig då i att sitta här? undrar Tomas Kullberg.

Självklart är det bättre att sitta i en bod och ha bättre villkor, resonerar männen runt bordet. Men de accepterar läget och vill inte klaga på något de inte tror går att förändra.

– På stora byggarbetsplatser funkar det, men inte på små, oavsett om du arbetar på Irland, i USA, Polen eller Tyskland, säger en av byggnadsarbetarna som vill vara anonym.

För att skärpa tonen mot dåliga personalutrymmen driver Byggnads på flera håll fall till förhandlingar om kollektivavtalsbrott. I Byggnads region Väst görs det numera systematiskt och har bland annat resulterat i ett skadestånd på 30 000 kronor efter att byggnadsarbetarna tvingats sitta i en usel källarlokal. I höst ska ytterligare två lokala och tre centrala förhandlingar om dåliga personalutrymmen tas upp.

– Byggnadsarbetarna ska få vad de har rätt till. Alla ska ha ett ställe där de kan sitta och äta i lugn och ro på sin rast och ingen ska behöva åka hem i dammiga arbetskläder, säger Hans Stevander, regionalt skyddsombud i Göteborg.

Han befarar att många är okunniga om sina rättigheter eller rädda för att ställa krav, eftersom det är en tuff arbetsmarknad, med hårda villkor och osäkra anställningar. Samtidigt vittnar boduthyrarna om en ökad efterfrågan på bodar och dessutom på bodar av högre standard. Det kan bland annat förklaras av att fler bodar går åt när färre ska vara i varje bod. Det är förbättringar som märks mest på de största företagen, medan problemen fortsätter för andra grupper.

Problem med personalutrymmen finns i hela landet. Många byggnadsarbetare reser dagligen till och från arbetet i sina arbetskläder; på pendeltåg, bussar och i privata bilar. Vissa gör det för att spara tid, men det är också ett tecken på att det saknas personalutrymmen, tror till exempel Anders Morin, regionalt skyddsombud på Byggnads i Västerbotten.

– Ett problem är att de företag som inte använder bodar slår ut dem som har bodar till sin personal. I dag finns många enmansföretag som ensamma eller tillsammans tar jobb. De har inga lagkrav på personalutrymmen och kan lägga mycket lägre priser.

*Efter Byggnadsarbetarens besök har ADIB Industribyggen gjort olika åtgärder för att tillgodose Byggnads krav.

Din arbetsgivare är ytterst ansvarig för att du har personalutrymmen som uppfyller villkoren. På större byggen ordnar ofta huvudentreprenören bodar, men det är varje enskild arbetsgivares sak att se till att den egna personalen får de utrymmen den ska ha.

Läsarnas kommentarer:
Reportaget om bristande tillgång på bodar kom till tack vare en debatt på byggnadsarbetaren.wonderboys.se. Tyck till du också!

Lennart Ståhl:
Hej, nu ser man så mycket byggnadsarbetare som åker kommunalt med arbetskläderna på sig. Finns det inga bodar kvar? Undrar en pensionerad timmris från sthlm.

Andreas:
Har man bod så är den oftast vattenlös och överbefolkad. Tolv personer i en fyramanna bod är idag inget ovanligt i Stockholms innerstad.

Stefan Slottensjö:
Folk har inte bodar, därför att våra kollektiva avtal, där det faktiskt står vad som gäller och vilka rättigheter vi har, inte längre följs. En god gammal kamrat inom ventilation sa till mig för ett tag sen när vi skiljdes åt på ett jobb att det var tråkigt att sluta här, nu vet vi inte ens om vi har bodar att byta om i. På skuttbyggena har vi oftast inte det längre.

Gert:
Visst har vi problem med de företag som struntar i personalutrymmen. Men om man nu som jag arbetar på ett stort välinrättat bygge med bra möjligheter för alla att duscha och byta om och många av oss inte utnyttjar detta utan väljer att åka hem i arbetskläder. Hur ska vi då få våra arb

3 frågor till Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert Sveriges Byggindustrier:

Varför struntar så många företag i att ge de anställda vettiga personalutrymmen?
– Det går inte att säga generellt. Men det är ingen tvekan om att lag och avtal ska följas. Sedan ska man ju komma ihåg att inte alla i byggbranschen omfattas av våra avtal, utan det är våra medlemsföretag och de som har hängavtal med facket. Men det ligger i vårt intresse att alla sköter sig och inte konkurrerar på ojämlika villkor.
Vilket ansvar tar ni?
– Vi informerar våra medlemsföretag om vilka villkor som gäller.
Men många vittnar om dåliga eller inga personalutrymmen, hur ser du på det?
– Generellt sett har vi en hög bodstandard och den har höjts. Det finns bodar på de flesta arbetsplatser. Men en ökande andel av byggena i dag är rot-jobb och då har man ofta personalutrymmen i befintliga lokaler, med provisoriska lösningar. Då händer det att man inte lever upp till kraven.