Utländska arbetare har blivit som våra ”hubotar”
Nån vecka kvar att jobba, sen semester. Röris som skarvar på sista rörstumpen innan snickaren sätter gips, har sin son med sig som hantlangare:
”Jaha, ska du bli röris som pappa när du blir stor eller ska du jobba med data som alla andra ungdomar?” frågar jag lite skämtsamt.
Han svarar att ”han ska i alla fall inte bli röris … det blir nåt med data”.
Röris och jag ser på varandra och skakar på huvudet. ”Men vem ska ta hand om oss när vi blir gamla om alla ungdomar ska jobba med data. Och vem ska bygga hus?”
Svaret från barnet kommer snabbt: ”Robotar!”
Och där fick han tyst på kärringen. Jag blev mållös. Men ungen är ju smart. Varför ska vi slita ut oss när robotar kan göra vårt jobb?
Det tunga och trista
Detta får mig att tänka på serien ”Äkta människor” som gick på SVT för en del år sedan. Den handlar om hur vi människor har väldigt naturtrogna robotar, så kallade ”hubotar”, för att göra tungt och trist arbete. Det finns olika programvara beroende på vilka önskemål man har. De kan utföra allt ifrån städning till lagerarbete. De finns inom sexindustrin och i byggbranschen. En vårdhubot kan med en sensor i fingret direkt avgöra om du har högt blodtryck, feber eller nån annan fis på tvären. De går knappt att skilja från äkta människor, men det märks att de är robotar när man pratar med dem. Man får tokiga svar om de inte är programmerade för att förstå frågan. Du kan be en bygghubot om mer spik men om du ber om en kram, får du en kran.
I takt med att hubotarna blir vanligare, blir allt fler äkta människor arbetslösa och överflödiga. Naturligtvis protesterar de som blir ersatta av dessa naturtrogna slavar (ordet robot betyder slav) och till slut gör de uppror, slår sig samman och startar krig mot hubotarna, dess användare och tillverkare.
De gör samma jobb som vi till en bråkdel av vår lön och de förstår inte alltid vad vi menar …
Som ett pyramidspel
Igenkänningsfaktorn är stor. Det är inte långt ifrån vår verklighet med oro för våra byggjobb som säljs till lägstbjudande. Billig utländsk arbetskraft har blivit som våra hubotar.
De gör samma jobb som vi till en bråkdel av vår lön och de förstår inte alltid vad vi menar … En hubot behöver laddas regelbundet och få sin programvara uppdaterad. That’s it.
Den begär varken lön eller fredagsgrogg. Går den sönder, kan den oftast lagas eller så kasseras den. Men en utländsk arbetare måste sätta mat på bordet och skadar han sig, skickas han i värsta fall tillbaka hem i tysthet. Sakta men säkert har byggbranschen blivit ett cyniskt pyramidspel.
Nej, nu spårade det ur. Det som började med en glad rörläggarson, slutade med … dags för fikapaus. Eller om det är en omprogrammering jag behöver?
Vårt välfärdssystem funkar ju. Man kan vara sjuk utan att bli ruinerad.
Snart två år med krig i Ukraina. Det finns bara förlorare.
Désirée Michelüter är plattsättare och bor i Malmö med maken, också plattsättare, yngste sonen och två katter. När hon inte jobbar spelar hon gärna brädspel, plockar svamp eller ägnar sig åt politisk aktivism.
