Kommunicera – det betyder mycket i det lilla

Varje upphandling och varje bygge har sina gäng – och sina språk.
Allt är sig med andra ord ganska likt när det nya decenniet, 2020, tar sin början. Människor fortsätter att flyttas omkring som brickor i ett spel där bara lönsamheten räknas och de är helt i händerna på sina arbetsgivare.

Det här var nog inte vad många tänkte med globalisering (som snarare såg framför sig en värld där välståndet spred sig till dem som behövde) men blev det som marknadskrafterna gjorde det till.

För en gästarbetare som bara fraktats hit för att fortast möjligt gjuta en stomme i betong eller spränga en tunnel tillsammans med andra landsmän, blir utmaningen enorm.
De talar inte språket och har ingen koll på sina rättigheter. Kan inte ens varna om något går fel.
Samtidigt släpar samhällssystemen efter. Både kontroll av företagen och information till arbetarna har svårt att nå fram.

Vad kan då du och jag göra? Ofta känns det som ingenting. Men det är inte sant. Vi kan alla se och agera utifrån att människor i grunden är lika och behöver samma omsorg och förståelse oavsett ursprung. Ta ett initiativ till att kommunicera.

Att fråga om någon ska med och käka pyttipanna kanske inte skapar en ny världsordning. Men betyder otroligt mycket i det lilla. Det är svårt att misstro någon vars måltid du delat även om det mest blir gester och bilder i stället för ord runt bordet.

Jag hoppas att det nya decenniet ska återupprätta människovärdet. Att kampen om schysta villkor och ett klimatsmart sätt att leva lockar mer än lyx och konsumtion och att vi inser att det gäller alla. En utmaning för de flesta.

Det kallas visst för civilkurage.

Äntligen ljusare och längre dagar igen, januari ger hopp!

Årets klantigaste – vem är det? Hjälp oss att kora ”Årets värsta byggmiss” på byggnadsarbetaren.se