Det är hög tid att minska arbetstiden

I dag talar vi om uppmärksamhet på sociala medier i en sekund för att fånga någons intresse. Allt går så oändligt mycket fortare nu, både på gott och ont. Det vi förut hann på ett vanligt jobb på kanske en vecka bockar vi av på, låt säga, mindre än en dag.

Och kanske är det också därför det varit så märkligt tyst om den lagstadgade arbetstiden i flera decennier – ja, fram till nu – när det börjat mullra i leden.

Äntligen har facken, däribland Byggnads, börjat driva frågan om 35 timmars arbetsvecka. De enorma vinster som gjorts via effektivisering har ju hittills gått rakt ned i arbetsgivarnas ficka men kostat dem som jobbar stress, utmattningsdepressioner och svåra arbetsskador som följd. Och svenska reallöner har dessutom inte växt alls i samma takt som produktionen.

Människor kan arbeta hårt och snabbt en kortare period (speciellt om vi blir belönade) men vardagen kan inte se ut så vecka in, månad ut, år efter år, för då går vi sönder. Det gäller byggnadsarbetare, sjuksköterskor och faktiskt de flesta andra yrken. Våra kroppar och hjärnor har helt enkelt en gräns för vad de klarar av oavsett alla moderna hjälpmedel. Och allt har då sannerligen inte blivit lättare. Mycket vi förut fick hjälp med ska vi hinna med själva nu, på nätet.

Sådant kan man inte räkna med att göra på arbetstid. Speciellt inte för den som dagligen befinner sig uppe på ett tak eller till exempel på en byggnadsställning. Och efter jobbet finns inte orken kvar. Ändå förväntas vi hinna med.

Det är med andra ord hög tid att minska arbetstiden. För de senaste femtio årens effektivitetsvinster måste tillfalla alla och inte bara dem i toppen.

Att ta bort flygskatten mitt i en pågående klimatkris är riktigt, riktigt dumt! Det är de unga som får betala priset.

Hur har Svenskt Näringsliv mage att vara emot förkortad arbetstid när de själva knotar på i endast 32 timmar/vecka, avslöjade DN häromveckan.