Därför ökar risken för en stor byggolycka

Tunga byggdelar

Det byggs som aldrig förr. Jättelika byggdelar lyfts över arbetsplatserna. Hus, broar och andra konstruktioner växer bit för bit på landets byggen. Gjutformar byggs och rivs. Inget får tappas eller rasa, allt måste fungera perfekt från beräkningar och tillverkning av byggdelar till jobbet ute på bygget. Men det alla olyckor och tillbud vittnar om, är att byggen sällan är perfekta.

Exemplen är otaliga, som formrasen i Ludvika och Älands-fjärden, liksom trappraset på ett kontorsbygge i Solna. Beräkningar och arbetsmetoder kan bli fel, byggdelar förankras inte alltid som de borde och det går ibland snett vid lyft av tunga element.

Kommunikationen

Byggena är ofta ett myller av arbetare från olika håll som inte är vana att jobba tillsammans. Arbetsplatserna är splittrade på många entreprenörer i långa kedjor och arbetare har en uppsjö av anställningsformer. De stora byggföretagen satsar mer på arbetsmiljö i dag men säljer samtidigt ut jobb, inte minst de farliga, till andra företag.

Byggenas stora risker ställer höga krav på samordning, risk-bedömning och kommunikation. Men det har visat sig svårt att få till i praktiken. Säkerhetskulturen varierar, både mellan svenska och utländska företag. Språksvårigheter är ofta en risk, som vid ombyggnaden av Metsä Board Husum, med minst 14 olika språk.

Stress

Byggena blir alltmer tidspressade. Konkurrensen mellan företagen ökar. Kombinationen stress och brister i planering kan bli förödande.

Ute på byggen tar folk till lösningar som kortsiktigt löser problem men som kan visa sig farliga. Ett element kommer i fel storlek eller ordning. I stället för att vänta, göra om, kanske man skarvar, gör något tillfälligt för att slippa sinka. Problemet är att det kan bli farligt. Det krävs minutiös planering och kontroll i alla led men också att arbetare får möjlighet att säga ifrån. När det inte funkar kan det leda till katastrof.