Ännu ett lönefundament med allt större sprickor
Det kom en gång i tiden till som ett extra försäkring mot lönedumpning innanför kollektivavtalets skalskydd. Men likt ett handeldvapen där säkringsmekanismen satts ur spel, har nu yrkesbeviset avfyrats rätt i foten på dem som bär det. Det blir tydligt för den som läser vår lönereporter Cenneth Niklassons senaste granskning.
Att yrkesbevisets framtid nu är hotad är ingen isolerad händelse. Snarare är det en logisk följd av en räcka tidigare slag som Byggnads förlorat under snart ett årtionde. Och den visar hur svårt det är för ett fackförbund att ställa om till nya omständigheter, hur stort och välorganiserat det än är.
Byggnads skilde sig, för inte allt för länge sedan, från de flesta andra fackförbund på en avgörande punkt: Antalet anställda lokalombudsmän. Där andra fack främst jobbade med arbetsplatsombud, kunde Byggnads ofta skicka någon terrier från lokalavdelningen för att lösa tvister. Fördelen var uppenbar: En ombudsman hyllas alltid som en hjälte om hen lyckas vinna en lokal tvist, oavsett fråga. Ett arbetsplatsombud är beroende av sin försörjning från motparten. Det finns gott om metoder att tillgå för den arbetsgivare som vill hämnas ett ombud efter en prestigeförlust.
Klart att styrkeförhållandena påverkas av det ena eller det andra systemet.
Ombudsmannaorganisationen såg början till slutet i februari 2007. Och precis som i fallet med yrkesbevisen så var det i domstol det mesta avgjordes:
Efter en mångårig process i olika instanser kritiserar till slut Europadomstolen den så kallade granskningsavgiften så häftigt att Byggnads ser sig tvungna att ge upp den. I ett slag förlorar de intäkter på 220 miljoner och 95 lokalombudsmän försvinner på några få år.
Samtidigt pågår internationaliseringen av svensk byggbransch för fullt. Men Byggnads saknar nu sitt viktigaste instrument för organisering: lokala ombudsmän som kan göra skillnad. Istället blir organisationen allt mer centraliserad och de tillresta arbetarna får bara i undantagsfall en relation till Byggnads. Fram växer en ny arbetskraft, som ofta jobbar utan kollektivavtal och så gott som alltid utan yrkesbevis.
LÄS MER: Luckan i avtalet sänker löner
Omkring 18 000 utstationerade löntagare från andra länder jobbade i svensk byggbransch förra året enligt Arbetsmiljöverket. Ytterst få av arbetarna hade yrkesbevis eller liknande. Hur Byggnads ska vinna deras förtroende är en problemnöt som är minst lika svår att knäcka som den om hur de 95 lokalombudsmännen skulle ersättas. (Ett problem som Byggnads nio år senare fortfarande brottas med.) Det var talande att Byggnads inte hade en enda enskild arbetare att företräda i det så kallade 88%-målet i Arbetsdomstolen.
Att vrida klockan tillbaka till tiden när yrkesbeviset verkligen var ett personligt fallskydd mot låglöneavgrunden kan bli svårt. För att inte säga omöjligt. Frågan är också vilket av Byggnads traditionella fundament som de tvingas försvara nästa gång.
Den heliga graalen kanske. Det vill säga ackordet.
JOHAN SJÖHOLM, redaktionschef
