Under det sista kvartalet förra året blev snittet några kronor högre än så. Nämligen 258 kronor. Bäst denna gång gick det för plattsättarna i region Väst som fick ihop 277 kronor i timmen. Notera dock att det var få timmar – 1 280. Totala antalet timmar för hela landet var 59 000.
När det gäller tidlönen ligger region Öst i topp med nära 209 kronor i timmen. Fem regioner har ett snitt under 200 kronor. Antalet arbetstimmar under tremånadersperioden var 316 000.
Det börjar hetta till när det gäller toppen av ackordsligan för bygglagen. Region Stockholm–Gotland har under många år haft den klart högsta förtjänsten. Ofta har det handlat om ett gap på mellan fem och tio kronor ner till närmaste region. Men under det senaste året har region Västerbotten kommit allt närmare. Mycket beroende på att ackordslönen i region Stockholm-Gotland ”fastnat” på en nivå kring 237 kronor i timmen. Samtidigt har den fortsatt att öka i Västerbotten. Nu skiljer det 1:58 kronor mellan de två regionerna. Kommer det bli ett tronskifte under 2021?
Snittet för ackordet över hela landet blev 227 kronor och antalet timmar som ingår i underlaget landade på 5,6 miljoner.
"Det går att vända utvecklingen så att ni på bygget även framöver kan vara kung i baren. Frågan är hur det ska gå till?" Foto: Mostphotos
Förr knöt arbetarna nävarna, strejkade i veckor – för några ören till. Arbetsgivarna försökte hålla emot. Ofta slutade det med kaos och upplopp. Men det var då. Sedan dess har det vuxit fram städade rutiner, både arbetsgivare och fack vet i dag vad som gäller för att vagga in hela arbetsmarknaden i en Bullerbykänsla.
Men skenet bedrar. Lönefrågan i dag är inte hängmatta och små vita moln. Tvärtom. Det pågår ett krig därute och frontlinjen just nu är byggbranschen. Ni på bygget sitter på första parkett. Är övertygad om att ni de senaste tio åren sett hur byggen styckas sönder, hur byggmoment säljs ut, hur arbetskraft hyrs in. Och ja – det är tyvärr ofta till ett så lågt pris som möjligt.
Ni byggnadsarbetare har genom generationer lyckats arbeta er upp till en hög lönenivå jämfört med arbetare i många andra branscher. Att ha ett högt löneläge är naturligtvis bra och helt avgörande för hur mycket som trillar in på kontot när det smäller till den 25:e varje månad. Risken nu är att det kommer att förändras. Fortsätter trenden med att allt fler byggbolag plockar in billigare arbetskraft så kommer det sätta press på bygglönerna. Ännu mer än i dag och alla kommer på sikt mer eller mindre tvingas att anpassa sig till att det finns andra som gör jobbet billigare. Kanske genom att de blir uppsagda, anställda på ett bemanningsföretag, och sedan får gå tillbaka till samma firma fast med lägre lön. Det spelar ingen roll att vissa ackordslag fortfarande pumpar på och plockar 250 kronor i timmen. Det finns en risk för att även de måste kapitulera i framtiden.
Men än är det inte för sent, det går att vända utvecklingen så att ni på bygget även framöver kan vara kung i baren. Frågan är hur det ska gå till? Kanske handlar det om en enda sak, knyt nävarna – för några ören till.
Det finns en möjlighet att slinka ut ur detta ekonomiska fängelsestraff... Foto: Mostphotos
Lönepåslagen i kronor räknat kan nog inbilla en och annan att själva löneuppgörelsen i avtalet var bättre än de senaste avtalsperioderna. Inget kan vara mer fel.Det beror på att i tidigare långa avtal har det varit tre lönelyft, denna gång är det bara två. I själva verket ligger lönehöjningarna denna gång lägre än tidigare. Och räknar man med att det inte blev någon retroaktiv ersättning för sommarhalvåret 2020 så blir utfallet ännu sämre.
Det nya avtalet innebar att en första lönehöjning genomfördes i december förra året. Då höjdes den utgående lönen på byggavtalet med 5:49 kronor i timmen. Nästa höjning kommer först om 14 månader, den 1 maj 2022. Då ska utgående lön upp med ytterligare 4:19 kronor.
Så en ökenvandring – med evigheter mellan lönepåslagen – väntar. Något som måste kännas extra surt för er på bygget som jobbat i en bransch som rullat på i princip som vanligt, trots covid-19. Det kommer onekligen bli intressant att skåda byggbolagens resultat för 2020 när årsrapporterna släpps.
Men det finns ändå en möjlighet att slinka ut ur detta ekonomiska fängelsestraff på 29 månader. En väg som kan innebära att ni kan mucka tidigare. Lämna tidlönen och börja arbeta på prestationslön. Vet att det inte är möjligt för alla. Det finns motstånd på vägen i form av arbetsgivare som sätter sig på tvären, att projekten inte passar för ackord, att kroppen är sliten, att alla på firman inte vill med mera. Men ni som kan, gör ett försök, det finns trots allt en hel del som arbetar på ackord. Ofta tjänar de både 20 och 30 kronor mer i timmen än de som går på tidlön. Men det kanske inte är det viktigaste – det som betyder mest är nog att de kommer kunna påverka sin lön varje timme, varje dag och varje vecka fram till 2023. Först då är det dags för nya förhandlingar.
Att skyddsombuden får komma ut på fler arbetsplatser.
Det är region Gävle-Dala som inte orkar upp till en tvåhundralapp. Tidlönesnittet där var under perioden augusti till och med oktober 198 kronor i timmen. Högst lön hade golvläggarna i region Västerbotten med 216 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget för tidlönen var denna gång 843 000.
När det gäller ackordet så ligger region Öst i topp med 312 kronor fördelat på 3 700 timmar. Snitt förtjänsten för hela landet landade på 258 kronor och antalet timmar på 42 000.
Under perioden augusti till och med oktober i år låg medellönen för ställningsbyggare med tidlön på 191:44 kronor i timmen. De flesta av Byggnads regioner ligger kring 190 kronor.
Två regioner, Skåne med en förtjänst på 200 och Småland-Blekinge med 198 kronor, sticker ut på uppsidan. Nedåt är det region Örebro-Värmland och Öst med 185 respektive 183 kronor i timmen som avviker. Övriga alltså väl samlade kring 190 spänn.
Antal timmar som ingår i underlaget denna gång var 570 000.
Medellönen för landets plattsättare som går på prestationslön ligger nu på 263 kronor. Siffran gäller för perioden augusti till och med oktober i år. Ackordet har ökat med 1,87 procent jämfört med motsvarande period 2019. Antal timmar som ingår i underlaget denna gång var 47 700. Antal timmar i region Stockholm-Gotland var 9 000.
Region Stockholm-Gotland har nu en snittlön på 242 kronor i timmen när det gäller prestationslön. Det innebär att skillnaden är rejäl ner till botten av ackordsligan. Där ligger region MellanNorrland som har en medelförtjänst på 214 kronor. Det innebär ett lönegap på nästan 30 kronor i timmen.
Skillnaden mellan toppen av ackordet och regionen med lägst tidlön blir naturligtvis ännu större. Lägst tidlön hade man i GävleDala med 195 kronor. Här är avståndet upp till stockholmarnas ackordsnitt 47 kronor i timmen.
Statistiken den här gången gäller för augusti till och med oktober. Medellönen för TBM:are med prestationslön hamnade på 224 kronor. 4,6 miljoner timmar ingår i underlaget.
Genomsnittet för tidlönen var 200:85 kronor. Där var antalet arbetstimmar 14 miljoner.
Region Skåne har under många år legat högt upp på lönelistan när det gäller ställningsbyggare. Så även denna gång. Med ett snitt på 200:61 kronor hamnade de högst upp även under detta kvartal.
I fyra regioner ligger medellönen under 190 kronor. Allra lägst var den i region Öst med 184 kronor.
Högst tidlön under det tredje kvartalet hade golvläggarna i Västerbotten med 216 kronor. I 10 av Byggnads 11 regioner ligger tidlönen nu på minst 200 kronor. Enda regionen som ligger under den nivån är Gävle-Dala. Totala antalet tidlönetimmar som ingår i statistiken var denna gång 710 000.
I topp när det gäller ackordet ligger region Öst med en förtjänst på 306 kronor i timmen. För deras del handlar det om 2 950 ackordstimmar. Antalet timmar för hela landet var 31 000 och snittet där blev 257 kronor.
Man brukar säga att utbud och efterfrågan styr priset på en vara. Vid stort utbud och liten efterfrågan faller priset. Är förhållandena omvända stiger priset.
För de flesta varor råder en slags marknadsjämvikt där tillverkare av exempelvis tandkräm säljer tuben till ett pris som kunderna är villiga att betala samtidigt som de själva gör en vinst så att produktionen kan fortsätta. För de flesta varor är den här marknadsjämvikten hyfsat stabil. Men ibland händer det saker som ruskar om. Till exempel kan en ny aktör gå in som leder till att priset pressas.
Gäller då samma princip för arbetskraft? Svaret är både ja och nej. I grunden är det samma mekanismer men arbetsmarknaden fungerar inte riktigt som vid försäljning av varor. En orsak är att det finns kollektivavtal som skyddar de anställda. Även om det finns ett stort överutbud av arbetskraft i en bransch får de som redan har ett jobb behålla samma lön. Men trots det – lönen och anställningen påverkas ändå – på sikt. Ett sätt är att plocka in nya arbetare till ett lägre pris via en underentreprenör utan kollektivavtal och säga upp de gamla med motiveringen att det råder arbetsbrist på firman.
Byggbranschen i Sverige har ruskats om de senaste 15 åren. Och det är den fria rörligheten inom EU som agerat prispressare. Utbudet av byggföretag och byggnadsarbetare har ökat. Priset trycks neråt, vilket i sin tur fått efterfrågan att öka då fler vill bygga till den nya lägre kostnaden. Det hela blir ett självspelande piano där de som inte anpassar sig till den nya prisbilden riskerar att slås ut.
Ingen vet hur länge den här obalansen i byggbranschen kommer att fortsätta och jag vet inte om det är någon tröst att det till slut ändå kommer att uppstå en marknadsjämvikt när det gäller tillgång och efterfrågan på byggnadsarbetare. Den stora frågan då är – till vilket pris?
Plattsättare som har prestationslön tjänade under årets tredje kvartal i genomsnitt 266 kronor i timmen. Det innebär att ackordslönen ökat med nästan tre procent det senaste året.
Bäst betalt hade plattsättarna i Region Stockholm-Gotland med ett ackordssnitt på 287 kronor.
Antal timmar som ingår i underlaget för hela riket var denna gång 33 000.
Genomsnittslönen för de med tidlön hamnade på 201 kronor. Högst tidlön hade region Öst med 207 kronor. I fyra av de 11 regionerna låg snittet under 200 kronor.
