Cenneth Niklassons löneanalys

Nyår och nyårsraketer är nu passé. Som tur är börjar även januari, årets fattigaste månad, lida mot sitt slut. Det betyder påfyllning på ett sannolikt ganska magert lönekonto. Återigen går det att vara kung i baren.

Känslan av cash is king förstärks den 1 maj. Då kommer lönehöjningen från avtalet som skrevs 2020. Något som förhandlades fram i god anda mellan parterna i byggbranschen, enligt den svenska modellen. För er som går på byggavtalet ska den utgående lönen då upp med 4:19 kronor i timmen. Och det ser ungefär likadant ut på samtliga avtals-områden.

Men samtidigt, just nu, pågår det förhandlingar inom EU som kan ge den svenska modellen en riktig stjärnsmäll. Det handlar om minimilöner. I dag har 21 länder i EU lagstadgade minimilöner. I sex länder, bland annat Sverige, regleras lönen i stället via kollektivavtal.

Förslaget presenterades i höstas och då betonades det att inget land kommer tvingas in i ett system med minimilöner. Men det finns en rädsla över att EU-domstolen ändå kommer slå fast att minimilönerna ska gälla alla. Därför rasar nu facket som menar att lönerna skulle bli lägre om de sätts av politiker. Och ilskan förvärrades när den svenska riksdagens EU-nämnd före jul beslutade att regeringen skulle förhandla vidare om förslaget om minimilöner i EU. Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) menar att ett ja kan ge större möjligheter att påverka processen.

Facken vill ogärna att politiker ska nagga i kanten på ett system som de anser fungerat bra i över 100 år. Och där har de naturligtvis rätt – den svenska modellen har gett arbetare allt från mer semester och bättre arbetsmiljö till möjlighet att köpa sommarstuga eller husvagn.

Vad tycker du om den svenska modellen? Är den förlegad och inte anpassad till en alltmer internationell arbetsmarknad eller värd att slåss för i ytterligare ett sekel?

Hör gärna av dig till mig!

Byggboomen i norr bara växer!

Blir det reallönesänkning i år?

Inom bygg är lönegapet både stort och stabilt. Att något yrke i det nedre löneskiktet plötsligt skulle göra en resa mot bygglönetoppen kommer inte att hända. Samtidigt är det något som skapat lönegapen. Frågan är vad?

Yrket brukar anges som den enskilda faktor som bäst förklarar löneskillnaden. Alla vet att en läkare tjänar mer än en lokalvårdare. Utbildning, produktivitet, stigande lön med ålder, kön och omvärlden är andra saker som påverkar.

Bara en sak av de här förklarar skillnaderna på bygget och det är själva yrkestiteln. Är du glasarbetare får du vara glad för 185 spänn. En golvläggare fäller helst inte ut knivbladet för mindre än 215 kronor.

De övriga punkterna har ingen relevans. De flesta på bygget har liknande utbildning och lika lång tid fram till yrkesbeviset. Sannolikt har alla yrken en likartad åldersstruktur och är lika produktiva. Samtidigt påverkas alla lika mycket av konjunkturen. Ett uppsving i byggandet gynnar alla, såväl dem som bygger grunden som dem som fixar finliret. Och när det gäller kön får det knappast något genomslag. Kvinnorna är för få.

Trots detta finns lönestämpeln där. Snickare 202 kronor rätt i pannan. Smack!

Lönegapen har växt fram under lång tid men det är svårt att hitta någon tydlig förklaring. Efterfrågan på ett yrke kan påverka men det är sannolikt något som jämnar ut sig över tiden. Vissa yrken har ett större inslag av ackord som möjligen driver upp lönen. Samtidigt har de bäst betalda på bygget en relativt liten andel ackordsarbetare.

Några av de yrkesgrupper som tjänar minst är ofta anställda på små företag. Men samma sak gäller för dem som tjänar mest. Vissa yrken kräver certifikat och licenser vilket gör att tröskeln in i yrket blir högre. Det går inte att ”plocka in vem som helst”. Men samtidigt, i hur många byggyrken är det möjligt i dag?

Tidlön över 200 kronor – det nya normala!

Varför tjänar en rörmokare mer än en glasarbetare?

Några tior hit eller dit spelar inte någon större roll när restaurangnotan ska betalas. Samma sak gäller för glasspinnen till fikat. Småpengar som knappast raserar din ekonomi. Men om man ser på lönen så kan samma lilla slant lyfta ditt konto till nya höjder.

På nästa sida kan du läsa om ackords- och tidlöner för några yrkesgrupper som går på Byggavtalet. Och det finns skillnader. De på ackord tjänar mer och det handlar precis som vid restaurangbesöket och glassen om småpengar. Fast timme efter timme efter timme … ja, då händer grejer.

För snickarna är gapet mellan ackord och tidlön ungefär en Magnum, 24:50 i timmen. Under en månad blir det 4 165 kronor* och under ett år 50 000 kronor. För plattsättarna är skillnaden mellan löneformerna 10 557 kronor i månaden. På ett år blir det 126 000 kronor.

Löneskillnaden mellan ackord och tidlön har legat relativt stabilt under lång tid. För snickarna har gapet pendlat mellan 20 och 30 kronor i timmen sedan millennieskiftet. Det innebär att en snickare som arbetat på ackord under hela den perioden dragit in cirka en miljon kronor mer i lön än kollegorna på tidlön.

Fast pengar är inte allt, såklart. Att gå på tid har andra fördelar. Möjligen är stressen mindre och skrapet av byggbodens stolar följer inte slaviskt rasternas klockslag.

Men ändå. Löneskillnaden är stor. Och ännu tydligare blir det för golvläggare och plattsättare. För plattsättare på ackord har det åtminstone trillat in ett par miljoner mer på kontot under de senaste 20 åren jämfört med kollegorna som går på tid.

Tänk på det nästa gång du köper glass.

*Beräknat på en arbetstid på 170 tim/mån.

Skönt med höst – inga helger som stör byggrytmen.

Vad hände med det fina byggvädret?