Cenneth Niklassons löneanalys

Innan LO:s lönebud lades fram lindades det in i en kavalkad av argument för varför det inte går att kräva mer. Det pratades om att modellen där industrin sätter märket varit framgångsrik, att industrin måste fortsätta att vara konkurrenskraftig, att en för hög löneökning skulle kunna elda på inflationen ytterligare. En annan sak som lyftes fram var att det är viktigt att utgå från Riksbankens inflationsmål på två procent. Att bry sig om verkligheten, den att inflationen ligger på 10 procent, verkade inte vara lika viktigt i sammanhanget. Det här innebär att 2023, precis som 2022, kommer bli ett år då plånboken blir magrare.

Reallöneminskningen lär toppa omkring 10 procent vid slutet av nästa år. Redan i juni i år låg nedgången på 5,6 procent. Sedan dess har prisökningarna fortsatt.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer tappet hämtas tillbaka till 2026. Tillåt mig tvivla. Det kräver att LO från 2024 och framåt måste få igenom lönepåslag som vida överträffar inflationen. Faktiskt med flera procentenheter. Det kommer såklart inte att gå. Speciellt inte om LO fortsätter att tänka mest på industrins konkurrenskraft och utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Stora delar av arbetsmarknaden sitter fast i det här fattigmansskruvstädet, men för många som jobbar som byggnadsarbetare finns det en öppning. Ni kan utnyttja ert lönesystem. Arbeta på ackord och förhandla med er chef om lönen vart tolfte vecka. Här handlar det om att vara påläst, envis och ibland kanske en tjurig jävel. Missa inte den chansen för att göra plånboken lite tjockare.

Det är inga dramatiska förändringar när det gäller lönen på bygget för årets tredje kvartal. Siffrorna som redovisas är ett snitt för yrkesgruppen över hela landet på respektive löneform.

Som vanligt tjänar de som går på ackord betydligt mer än de som har tidlön. Golv och platt ligger som vanligt i toppen. Noterbart är att plåtslagarackordet gick ovanligt starkt under kvartalet. Men det handlar om få ackordstimmar, endast 10 971.

Lönegapet – skillnaden i förtjänst mellan de som går på tid och ackord – fortsätter att vara stort. Störst är skillnaden bland golvläggarna: 65 kronor i timmen mellan de två löneformerna. På en månad handlar det om drygt 10 000 kronor.

Även när det gäller tidlönen så ligger golvläggarna i topp.  Medellönen för yrkesgruppen är 212 kronor i timmen.

Här följer en lista på hur det såg ut – yrke för yrke – på ackord respektive tidlön under årets tredje kvartal:

1. Golvläggare prestationslön: 277:51
2. Plattsättare prestationslön: 269:92
3. Plåtslagarna prestationslön: 269:52
4. Takläggare prestationslön: 255:58
5. Undertaksmontörer prestationslön: 239:17
6. TBM prestation: 232:52
7. Golvläggare tidlön: 212:36
8. Plattsättare tidlön: 211:13
9. TBM tidlön: 209:32
10. Takläggare tidlön: 205:65
11. Ställningsbyggare tidlön: 201:03

För de yrkesgrupper som arbetar på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl, alltså rörmokare, kylmontörer med flera finns det ingen tillgänglig statistik. Samma sak gäller för de som jobbar på Glasmästeriavtalet.

Källa: Byggnads

I kronor handlar det om stora belopp – varje månad. Det här är naturligtvis slantar som kollektivet vill ha tillbaka.

Nästa vår är det dags för avtalsrörelse. Den lär bli, eller borde i alla fall bli, historiskt tuff när det gäller just kompensationen för prisutvecklingen.

Avtalsrörelserna de senaste tio åren har handlat om allt annat än lönen. Det har varit arbetsmiljö, pensioner och huvudentreprenörsansvaret som stått i fokus. Lönehöjningarna har varit låga. En orsak till det är att inflationen varit låg, vilket inneburit att även små påslag lett till högre reallöner. Det har liksom tuffat på. En annan förklaring är att Byggnads och många andra LO-förbund tvingats anpassa sig till industrins krav. Industrin vill ha låga lönehöjningar för att hålla nere priset på sina produkter som skeppas utomlands. De vill vara konkurrenskraftiga.

Så hur blir resultatet av avtalsrörelsen nästa år? Kommer löntagarna att kompenseras för hela reallönetappet direkt eller tvingas ta igen det stegvis?

Här spelar industrins roll in. Vill de fortsätta vara konkurrenskraftiga så vill de även framöver se ansvarsfulla löneökningar. Det talar för att det kommer ta tid att komma i kapp. Frågan är vad Byggnads gör då? Kommer de bli bångstyriga och kasta av sig tvångströjan? Helt enkelt köra sitt eget race för att maximera sina egna medlemmars lönehöjning. Eller kommer förbundet som tidigare acceptera en nivå som gynnar den svenska industrin?

En faktor att ta hänsyn till är att även löneökningar driver på inflationen. Ett för stort lönepåslag riskerar att elda på prisutvecklingen än mer. Här gäller det för Byggnads att hitta den gyllene medelvägen för att bidra till en inflation i schack samtidigt som medlemmarna blir nöjda. En synnerligen svårlöst för att inte säga olöslig ekvation.

En fördel med ackord – förhandling av lönen var 12:e vecka.

Hur länge ska priserna skena?

En av dem som inte följer mönstret slaviskt är bygg. Visserligen har Stockholm i ett decennium dominerat när det gäller ackordet för den stora TBM-gruppen. Men för andra yrken på bygget ligger huvudstaden ofta en bit från toppen.

När det gäller just TBM och ackord så har det växlat en hel del genom åren. Före stockholmarnas gyllene tid var det snickarna i Östergötland som glänste. Detta efter en rejäl satsning på ackordet. Men sedan fick arbetsgivarna nog, de tyckte att lönerna var för höga. Något som ledde till flera konflikter där bygglag på de stora byggjättarna under lång tid tvingades gå på stupstocken då parterna inte kom överens. Med tiden pressades lönen tillbaka.

Medan stockholmarna under ett par år stångat sig blodiga mot något slags tak kring 240 kronor i timmen, har region Norrbotten tagit sig förbi. De har bra vind i seglen då de arbetat med att få upp riktpunkten och att effektivisera byggandet än mer. I ryggen har de även en mängd jättebyggen i Norrbotten. En vattenkraftsutbyggnad 2.0, hundra år senare.

De här gigantiska industribyggena är en signal till hela regionen. Det väcks en framtidstro som innebär fler bostäder, skolor, butiker med mera. Och det är på de byggena som snickarna i norr nu skördar guld. Bland annat mätte ett bygglag på Nåjden Bygg ihop 290 kronor vid en avstämning på ett större bostadsbygge före semestern. På industriprojekten är det mest utländsk arbetskraft. Där jobbas det inte på ackord utan mestadels till en fast tidlön.

Läs mer om löneundret i Norrbotten här.

Höst – inga helger som sabbar gjutningschemat.

Kommer byggpriserna att fortsätta rusa?

Sannolikt har ni fått ett påslag som ligger i linje med avtalet, lite över två procent. Har du fått mer, lyckats avrunda uppåt med någon krona eller två – så grattis! Du har säkert gjort dig förtjänt av det.

Men perioden av lönesnack i byggbodar och verkstäder har lätt att långsamt försvinna in i midsommardimman och semesterplaner. För att sedan i höst, när slitet börjar igen, vara helt borta. Det kommer visserligen en ny stor avtalsrörelse nästa vår, men för den som vill upp i lön gäller det att hålla lågan brinnande och inte vänta.

Ni som jobbar i byggsvängen har större chanser än många andra att påverka er lön även utanför ordinarie lönehöjningar. Ni kan till exempel välja ackord. Då får ni chansen att omförhandla er lön var tredje månad.

Även ni på tidlön har möjligheter. Ni jobbar i en bransch där bristen på kunniga drivna hantverkare är stor och det finns just nu ingenting som tyder på att det kommer förändras. Ert värde på marknaden är säkert högre än vad ni själva tror. Visst, det kan innebära några hårda ord med chefen och i förlängningen hot om att ni tänker byta firma. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det är ju ingen annan än du själv som äger din yrkeskunskap. En yrkesskicklighet som är väl värd att få värderad på marknaden.

Självklart finns det många andra värden i en anställning än lönen. Trygghet, närhet till jobbet och inte minst arbetskamrater. Det ska såklart räknas in i hela ekvationen innan chefen får höra ”jag byter firma”.

Och även om du inte lyckas få till någon höjning mellan de ordinarie avtalshöjningarna så misströsta inte. Det är som sagt dags igen för förhandlingar nästa vår. Och då kommer lönefrågan att bli helt dominerande.

Ni på bygget, precis som alla andra löntagare, kommer då begära att få kompensation för de kraftiga prishöjningarna. Så på med hjälmen och kör hårt.

Trots allt som händer – byggandet går starkt.

Fäller prisuppgången ditt semesterbygge?

Jämfört med motsvarande kvartal 2021 så har golvackordet ökat med 4,69 procent, vilket alltså motsvarar 12 kronor i timmen. Allra bäst gick det i region Öst där avstämningarna landade på 326 kronor. Antalet ackordstimmar i Öst var 4 400 under kvartalet. För hela landet 59 000.

Genomsnittet för alla på tidlön blev 213 kronor. En ökning med 1:86 kronor jämfört med 2021. I topp region Västerbotten med 222 kronor. Och antalet arbetade tidlönetimmar under perioden var 86 200.

Läs också Galna prisutvecklingen i bygghandeln – det sticker ut mest

Missa inte Din lön på bygget – en Facebookgrupp om löner och ersättningar på bygget.