Cenneth Niklassons löneanalys

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 580 kB)

Det kan bli hett i byggbranschen, men det gäller ju bara om deras ord blir verklighet. Regeringen har ett mål på 250 000 nya bostäder fram till 2020. Enligt Boverket krävs det mer än så – 70 000 varje år– för att behovet ska täckas.
Förra året byggdes det 38 500 lägenheter. Att därifrån näst intill dubblera bostadsbyggandet för att täcka efterfrågan är inte helt lätt. Inte minst med tanke på att siffran för förra året var den högsta sedan 1994.
Bostadsbyggandet ligger alltså redan på en hög nivå jämfört med de senaste 20 åren. Det innebär att många av de resurser som krävs vid bostadsbyggande redan används.
Fler än regeringens mål på 50 000 lägenheter har det inte byggts sedan början av 1970-talet. För att nå dit kommer det krävas mycket då aktiviteten i byggsektorn redan är hög. För att nå Boverkets siffra på 70 000 bostäder kommer det krävas ännu mer – vi snackar extra allt av allt.
Extra allt gäller inte minst byggnadsarbetarna själva. Att bygga bostäder är personalintensivt. Så frågan är vilka som ska bygga de nya lägenheterna. Det kan knappast hämtas mängder av folk från anläggningssidan. Visserligen går anläggningsbyggandet lite svagare just nu men samtidigt är flera stora projekt på gång och inte minst – politikerna har annonserat om satsningar även här. En del kan täckas av dem som är arbetslösa och en del av arbetskraft från andra länder. Men ändå – det luktar brist på byggnadsarbetare lång väg. Redan i dag hävdar 40 procent av byggbolagen att problem med att få tag på personal är det största hindret för att öka byggandet. Så med stor sannolikhet – för byggnadsarbetarna väntar några goda år och deras krav vid löneuppgörelser på bygget bli enkelt:
– Extra allt!

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter för det senaste om bygglönerna @CnNiklasson

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 343 kB)

TBM-gruppen som arbetar på ackord noterar en uppgång med 2,43 procent. De med tidlön en ökning med 3,21 procent. Men åter till ackordet där samtliga regioner förutom fyra nu har ett snitt på över 200 kronor i timmen – en lönenivå som inte får någon i branschen att lyfta på ögonbrynet. Fronttrupperna – ofta vvs:are, golvläggare eller murare – ligger betydligt högre – i många fall mellan 250 och 300 kronor i timmen. Vissa högre än så.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om toppen är hög så är den väldigt smal. Endast 20 procent av byggjobben utförs på ackord och bara en liten del av dem ligger på nivåer över 250 kronor i timmen.

Den stora massan på bygget arbetar på tidlön. Och där snackar vi helt andra nivåer. För den stora TBM-gruppen ligger tidlönesnittet på 180 kronor i timmen. Och för flera mindre yrkesgrupper är nivån lägre än så. Visserligen har avtalshöjningen gett några kronor i lönepåslag i april i år, men avståndet upp till de med prestationslön är oändligt lång. Ett exempel: mellan glasmästeriarbetarnas tidlön – 163:44 kronor i timmen under årets första tre månader – och snittet för TBM-gruppen på ackord skiljer det över 40 kronor i timmen. Och en jämförelse med fronttrupperna är hisnande. Då ligger skillnaden på över 100 kronor i timmen eller mer. Och här pratar vi alltså om yrkesmän som ofta arbetar sida vid sida ute på bygget.

De stora löneskillnaderna riskerar att växa. Helt naturligt så vill ju alla vara en vinnare och de som tjänar på att köra sitt eget lönerace kommer att göra det även i framtiden. Byggena styckas upp där varje yrkesgrupp gör ett nedslag och sköter sig själva för att maximera förtjänsten. Det finns då risk för att det byggs vattentäta skott mellan låg- och höginkomsttagare i byggsvängen. De arbetar på samma bygge, sitter möjligen i samma matbod, men har för övrigt inte så mycket gemensamt.­­

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter för det senaste om bygglönerna @CnNiklasson

Mannen bakom orden är ordföranden i regionen Thomas Rolén. Han berättar att det under hösten varit svårt att få tag på flera olika typer av yrkesgrupper och då bland annat träarbetare. Det har även varit en del byggnadsarbetare som bytt förtag då de inte varit nöjda med vad den tidigare arbetsgivaren erbjudit. Verkar således vara arbetarnas marknad i Västerbotten för tillfället.
Löneåret 2014 för hela landet slutade i dur. Och det finns ingen anledning att tro att det inte fortsätter i samma spår framöver. De närmsta åren ser ut att bjuda byggnadsarbetarna på en möjlighet att förbättra sin realekonomi mer än många andra. Inflationen förväntas ligga lågt och samtidigt lär byggandetoch då framför allt bostadsbyggandet öka framöver. Medan andra fackförbund i avtalsrörelsen kommer få fightas hårt för varje krona att addera till månadslönen då inflationen är obefintlig kommer byggnadsarbetarna kunna utnyttja fördelen med en ökad byggaktivitet. Detta är ett klassiskt upplägg för byggnadsarbetarna. I goda tider försöker de få lönen att glida iväg och sedan när marknaden viker gäller det att hålla emot en nedgång av förtjänsten med alla tillgängliga medel.
I sju av Byggnads elva regioner tjänar nu TBM-gruppen som arbetar på ackord över 200 kronor i timmen. I flera fall handlar det om lönelyft på mellan fyra och fem procent det senaste året. Ytterligare tre regioner ligger strax under 200 kr. Det har även börjat röra sig när det gäller TBM-gruppen och tidlön där den snabba uppgången på ackordssidan nu kommer trycka upp tidlönen mot i första hand 190 kr i timmen. Precis som för ackordsarbetarna kommer sedan 200 kronor i timmen bli ett psykologiskt motstånd för dem som arbetar på tid.

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter @CnNiklasson

KLICKA HÄR OCH KOLLA BYGGLÖNESTATISTIK FÖR HELA LANDET (PDF-dokument, 306 kB)

Och nu lovas det brett från höger till vänster om att bostadsbyggandet ska öka väsentligt. Hur ska detta sluta?

Att bygga bostäder kräver personal – mycket personal. Det doftar het byggmarknad och lönerally lång väg. Men det kan bli annorlunda denna gång. Marknaden är redan het – bostadsmarknaden. Orsaken är bristen på lägenheter.

Visst, det har byggts bostäder även de senaste åren, men det har som av en händelse varit på en ”lagom” nivå för att hålla priserna på en hög nivå. Det har gett de få bygg- bolag som dominerar bostadsmarknaden möjlighet till höga marginaler och stora vinster på bostadsprojekten. De höga vinsterna har sedan underlättat för ackordslagen när det varit dags för uppgörelser. Med andra ord – bostadsköparna har gödslat såväl aktieägare som byggnads- arbetare.

Om nu bostadsbyggandet genom politiska initiativ ökar kommer marginalerna och vinsterna på bostadsprojekten sannolikt att sjunka. Det är en naturlig följd av att det på lång sikt blir bättre balans på bostadsmarknaden. Kakan som aktieägare och byggnadsarbetare ska dela på blir då mindre, vilket skulle leda till en press nedåt på lönen. Det kommer till viss del kompenseras av större efterfrågan på byggnadsarbetare vilket leder till lönepress uppåt. Men de dämpade vinsterna vid projekten riskerar att förgöra drömmen om bygglöner på all time high. I stället riskerar det att bli bråk om kakan. Frågan är vem som tar den största tuggan eller kanske ännu viktigare – första tuggan …

När det gäller lönestatistiken denna gång är det bara att konstatera att allt fler ackordsarbetare tar sig in i 200-klubben. Och för alla er plåtslagare och vvs-are som undrar var era siffror är så är svaret – det dröjer.

CENNETH NIKLASSON, lönereporter

Den psykologiska spärren 
vid 200 kronor har nu släppt helt och hållet och snittlönen har rusat upp i 216 kronor i timmen för ackordsarbetarna. Det innebär att det helt säkert finns bygglag som i vissa mätningar nu börjar lukta på 250 kronor i timmen allt oftare. För dem som arbetar på tidlön är detta ljuv 
musik. Kopplingen mellan de olika löneformerna är tydlig och tidlönarna 
i Stockholm tar denna gång ett hopp upp till 182:66 kronor per timme – en ökning med över 3 procent jämfört med förra året.

KLICKA HÄR OCH LÄS HELA DEN SENASTE LÖNESTATISTIKEN (PDF-dokument, 286 kB)


Annat var det för några år sedan. Då var Stockholm inte löneledande, utan det fanns ett par andra större lok ute i landet – inte minst region Öst. Men efter diverse lönekonflikter i områden där loken varit som starkast har de fått en dämpad utveckling. I stället har Stockholm alltså seglat förbi och nu även ifrån. Till viss del för att de inte haft samma infekterade stämning och lika många bråk mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Möjligen kan det bero på att maktbalansen ser annorlunda ut där eller så handlar det bara om bättre personkemi mellan parterna.

Hur som kommer löneracet i Stockholm nu att flyta ut som 
ringar på vattnet över hela landet. Men för det krävs det att arbetslösheten kryper nedåt där det i dag ligger högt och att det finns bygglag som orkar sätta sig i loket och dra vagnarna.

CENNETH NIKLASSON, lönereporter


Nytt denna gång är att vi även redovisar hur många timmar det handlar om när det gäller prestationslönen. En tumregel där är att en person på heltid gör ungefär 500 timmar på tre månader.