Cenneth Niklassons löneanalys

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 312 kB)

Uppgången det senaste året motsvarar en ökning på 2,8 procent. Med andra ord något över vad löneavtalen gett de senaste åren. I topp ligger region Stockholm-Gotland där medellönen nu är uppe i 219:53 kronor i timmen. I botten region Väst med 200:95 kronor i timmen. Därmed måste en lönenivå på över 200 kronor anses vara helt accepterad i branschen vilket innebär att de som fort-farande ligger under den gränsen snabbt kommer ta klivet över.
När det gäller tidlönen så stiger den i nästan samma takt som prestationslönerna. Och fortsätter den goda byggkonjunkturen så lär snittlönen för vissa regioner när det gäller TBM:are på tidlön passera 200 kronor lagom till kräftorna 2017. Kan nog sätta en flaska Skåne på den prognosen.
Även för övriga yrkesgrupper är löneutvecklingen god. Golvläggarna på prestation närmar sig snabbt ett snitt över hela landet på 250 kronor i timmen. Deras lön har stigit med 4,52 procent det senaste året. Golvläggare på tidlön har haft en betydligt sämre utveckling och krongapet upp till dem på ackord är nu en dryg femtiolapp i timmen.
En annan yrkesgrupp som står för ett rejält lönelyft är plåtslagarna på ackord. Yrkesgruppen har visat dåligt intresse för att arbeta på prestationslön. Byggnads har därför åkt riket runt under det senaste halvåret och kört en utbildning för att få upp intresset. Och möjligen kan ackordssiffrorna för perioden juli–september förra året ge extra draghjälp. De landade på 223:25 kronor i timmen. En nivå som borde få plåtslagare på tidlön att börja drägla rejält. I procent så motsvarar uppgången en ökning med 8,51 procent jämfört med samma period 2014. Plåtslagare på tidlön ligger ofta kring 50 kronor lägre.
Snart är det dags för avtalsrörelse. En förhandling som kan bli mer dramatisk än på länge. Bland annat beroende på att det inte finns någon samordning inom LO.

För att få koll på din lön – gå med i ”Din lön på bygget”

Telefon: 070-607 56 92.
Mejl: cn@byggarb.se
Twitter: @CeNiklasson

Olle insåg att det var ett jävla slöseri med att inte tänka på ”pocenten”. Sammantaget skulle deras gemensamma semesterresa bli sämre om de inte tog denna hänsyn.
Samma sak gäller för LO-förbunden och den havererade samordningen. Resan mot nya löneavtal 2016 har precis börjat. Och resan har redan gått i stå. Från en ljuvlig paradisöresa med samordning om en låglönesatsning på bland annat undersköterskor till en enkel biljett till Säffle där varje LO-förbund ska gå fram individuellt. Tveklöst har vissa förbund i det läget en starkare position än andra.
När det gäller just lönepåslagen i kommande avtalsrörelse finns det nu två spår. Det ena handlar om att lönen höjs lika mycket för alla – i procent räknat. Sannolikt, efter lite käbbel, kommer industrin även denna gång gå först och sätta det så kallade märket trots att det inte blir någon samordning. Allt annat skulle vara överraskande. Sedan blir det som vanligt för de andra förbunden. De får bara hänga på. Det är då Helge och procenten kommer in i bilden. Istället för en låglönesatsning som jämnar ut lönerna kommer de som redan idag tjänar mest i kronor – företrädelsevis mansdominerade yrken – att dra ifrån ytterligare. Jag tror inte att den utvecklingen är någon stämningshöjare för AB Sveriges gemensamma resa.
Vi växlar över på spår två. Det går till en värld där inte alla fackförbund anpassar sig till industrins märke. För vissa förbund ser det bättre ut än för andra. Ett av dem är Byggnads, ett förbund med många män och där lönen ligger i topp inom LO-kollektivet. Byggkonjunkturen är stark redan i dag och en dagsfärsk prognos från Sveriges Byggindustrier visar att bygginvesteringarna fortsätter uppåt nästa år. Lägg sedan till att regeringens satsning i budgeten för 2016 på 5,5 miljarder kronor på bostäder följs av ett belopp som stiger till 6,1 miljarder åren därpå. Målet är 250 000 nya bostäder fram till 2020. Sedan finns det flera stora infrastruktursatsningar på ingång. Det innebär att efterfrågan på byggnadsarbetare kommer att fortsätta att vara hög framöver. Frågan är om Byggnads, som var för en låglönesatsning, då tar chansen och pressar på lite extra när det gäller lönen – nu när de inte behöver bry sig om någon samordning inom LO. Traditionellt så har ju tillgång och efterfrågan på arbetskraft en starkt påverkan på lönen i branschen. För byggnadsarbetarna är detta utmärkta nyheter – en hög LO-lön blir högre och byggnadsarbetarna kan beställa en biljett till varmare vatten. För undersköterskorna, som får sin lön av skattekakan som naggats allt mer i kanten de senaste åren, gäller följande:
”En enkel till Säffle, tack”.

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 339 kB)

Riksbanken släppte nya sedlar den första oktober. Byggnadsarbetare som tillhör TBM-gruppen och arbetar på prestationslön bör lära sig att känna igen regissören Ingmar Bergman. Han är nämligen avbildad på den nya tvåhundrasedeln. En nivå som nu nio av Byggnads elva regioner passerat i genomsnitt. De två som inte når upp till Ingmar Bergman-nivå är Örebro-Värmland och Småland-Blekinge. De får tills vidare hålla tillgodo med en Greta Garbo (100 kronor), en Evert Taube (50 kronor), två Astrid Lindgren (20 kronor) och till det ett gäng småmynt. Men det är bara tillfälligt – inom kort kommer de med största sannolikhet kunna växla in hela klabbet mot en ny fräsch Bergman.
I topp ligger Stockholmarna. Deras prestationslönesnitt är nu uppe på 217:51 kronor och det motsvarar en månadslön på 36 759 kronor. Beräknat på 169 arbetstimmar i månaden.
En region som utvecklats bra den senaste tiden är Gävle-Dala. Där är förtjänsten nu 207:32 kronor i timmen för TBM:are på prestationslön. Uppgången beror enligt regionens avtalsansvarige Fredrik Jansson på att de hade en dipp tidigare som de nu tagit igen och att byggmarknaden blivit bättre i Gävle. Möjligen har det även blivit fler projekt som lämpar sig för ackord.
Bland de på tidlön så ligger golvläggarna högst med ett snitt över hela landet på 186:72 kronor i timmen. Tätt följt av plattsättarna med 184:32 kronor och TBM-gruppen med 181:69.I botten som vanligt glasmästeriarbetarna på 164:78 kronor och byggstädarna med 129:34 kronor i timmen.
Avtalsrörelsen börjar så sakta dra i gång och någon gång under våren landar ett nytt färskt Byggavtal på matbordet i landets byggbodar. Vilka frågor om lön och andra ersättningar tycker du borde tas upp i avtalsförhandlingarna? Vad är du inte nöjd med? Vilka lönefrågor ska Byggnads driva? Hör av dig med dina synpunkter.

Telefon: 070-607 56 92.

Mejl: cn@byggarb.se
Twitter: @CeNiklasson

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 304 kB)

Lönegapet beroende på löneform skiljer sig nämligen markant mellan olika yrkesgrupper. För den största, TBM-gruppen, där snickare, betongarbetare och murare ingår var skillnaden mellan prestationslön och tidlön 24:55 kronor i timmen under de senaste tre månaderna. En blygsam skillnad jämfört med en del andra yrkesgrupper. Exempelvis så är lönegapet 51:55 kr i timmen för golvläggarna och 41:86 kronor för plattsättarna. Och även om det ännu inte finns några tillförlitliga uppgifter om hur det ser ut för rörmokarna (siffror kommer från början av nästa år) så skvallrar de lönenivåer det pratas om på ackordssidan att även de har ett betydligt större gap mellan prestationslön och tidlön än TBM-gruppen.
Frågan är vad detta beror på.
När det gäller TBM-gruppen så har de en tidlönenivå som ligger i nivå med flera andra yrkesgrupper. Snittet i dag ligger på 181:81 kronor i timmen. Golvläggare och plattsättare ligger bara några kronor högre. Alltså är det TBM:arnas ackordsförtjänst som inte når samma höjder som för flera andra yrkesgrupper. Det blir helt enkelt inget större gap ner till tidlönarna.
Varför inte är då en relevant fråga. Svaren går att hitta i förra numret av Byggnadsarbetaren. Enligt arbetsgivarnas förhandlingschef Mats Åkerlind så är den ”generella byggnadsarbetaren i dag inte lika viktig, inte tillräckligt produktiv och tappar därmed i värde”.
I övrigt värt att notera. En klar majoritet av dem som i dag arbetar på ackord ligger nu över 200 kronor i timmen. Omvänt är det för dem med tidlön där de allra flesta ligger under. Den stora massan, oavsett yrke, ligger kring eller några kronor över 180 kronor i timmen. Men det finns eftersläntrare och det handlar om de gamla vanliga yrkesgrupperna. Främst glasmästeriarbetare och byggstädare.

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter för det senaste om bygglönerna @CeNiklasson

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 580 kB)

Det kan bli hett i byggbranschen, men det gäller ju bara om deras ord blir verklighet. Regeringen har ett mål på 250 000 nya bostäder fram till 2020. Enligt Boverket krävs det mer än så – 70 000 varje år– för att behovet ska täckas.
Förra året byggdes det 38 500 lägenheter. Att därifrån näst intill dubblera bostadsbyggandet för att täcka efterfrågan är inte helt lätt. Inte minst med tanke på att siffran för förra året var den högsta sedan 1994.
Bostadsbyggandet ligger alltså redan på en hög nivå jämfört med de senaste 20 åren. Det innebär att många av de resurser som krävs vid bostadsbyggande redan används.
Fler än regeringens mål på 50 000 lägenheter har det inte byggts sedan början av 1970-talet. För att nå dit kommer det krävas mycket då aktiviteten i byggsektorn redan är hög. För att nå Boverkets siffra på 70 000 bostäder kommer det krävas ännu mer – vi snackar extra allt av allt.
Extra allt gäller inte minst byggnadsarbetarna själva. Att bygga bostäder är personalintensivt. Så frågan är vilka som ska bygga de nya lägenheterna. Det kan knappast hämtas mängder av folk från anläggningssidan. Visserligen går anläggningsbyggandet lite svagare just nu men samtidigt är flera stora projekt på gång och inte minst – politikerna har annonserat om satsningar även här. En del kan täckas av dem som är arbetslösa och en del av arbetskraft från andra länder. Men ändå – det luktar brist på byggnadsarbetare lång väg. Redan i dag hävdar 40 procent av byggbolagen att problem med att få tag på personal är det största hindret för att öka byggandet. Så med stor sannolikhet – för byggnadsarbetarna väntar några goda år och deras krav vid löneuppgörelser på bygget bli enkelt:
– Extra allt!

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter för det senaste om bygglönerna @CnNiklasson

LÄS HELA LÖNESTATISTIKEN HÄR (PDF-dokument, 343 kB)

TBM-gruppen som arbetar på ackord noterar en uppgång med 2,43 procent. De med tidlön en ökning med 3,21 procent. Men åter till ackordet där samtliga regioner förutom fyra nu har ett snitt på över 200 kronor i timmen – en lönenivå som inte får någon i branschen att lyfta på ögonbrynet. Fronttrupperna – ofta vvs:are, golvläggare eller murare – ligger betydligt högre – i många fall mellan 250 och 300 kronor i timmen. Vissa högre än så.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om toppen är hög så är den väldigt smal. Endast 20 procent av byggjobben utförs på ackord och bara en liten del av dem ligger på nivåer över 250 kronor i timmen.

Den stora massan på bygget arbetar på tidlön. Och där snackar vi helt andra nivåer. För den stora TBM-gruppen ligger tidlönesnittet på 180 kronor i timmen. Och för flera mindre yrkesgrupper är nivån lägre än så. Visserligen har avtalshöjningen gett några kronor i lönepåslag i april i år, men avståndet upp till de med prestationslön är oändligt lång. Ett exempel: mellan glasmästeriarbetarnas tidlön – 163:44 kronor i timmen under årets första tre månader – och snittet för TBM-gruppen på ackord skiljer det över 40 kronor i timmen. Och en jämförelse med fronttrupperna är hisnande. Då ligger skillnaden på över 100 kronor i timmen eller mer. Och här pratar vi alltså om yrkesmän som ofta arbetar sida vid sida ute på bygget.

De stora löneskillnaderna riskerar att växa. Helt naturligt så vill ju alla vara en vinnare och de som tjänar på att köra sitt eget lönerace kommer att göra det även i framtiden. Byggena styckas upp där varje yrkesgrupp gör ett nedslag och sköter sig själva för att maximera förtjänsten. Det finns då risk för att det byggs vattentäta skott mellan låg- och höginkomsttagare i byggsvängen. De arbetar på samma bygge, sitter möjligen i samma matbod, men har för övrigt inte så mycket gemensamt.­­

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter för det senaste om bygglönerna @CnNiklasson

Mannen bakom orden är ordföranden i regionen Thomas Rolén. Han berättar att det under hösten varit svårt att få tag på flera olika typer av yrkesgrupper och då bland annat träarbetare. Det har även varit en del byggnadsarbetare som bytt förtag då de inte varit nöjda med vad den tidigare arbetsgivaren erbjudit. Verkar således vara arbetarnas marknad i Västerbotten för tillfället.
Löneåret 2014 för hela landet slutade i dur. Och det finns ingen anledning att tro att det inte fortsätter i samma spår framöver. De närmsta åren ser ut att bjuda byggnadsarbetarna på en möjlighet att förbättra sin realekonomi mer än många andra. Inflationen förväntas ligga lågt och samtidigt lär byggandetoch då framför allt bostadsbyggandet öka framöver. Medan andra fackförbund i avtalsrörelsen kommer få fightas hårt för varje krona att addera till månadslönen då inflationen är obefintlig kommer byggnadsarbetarna kunna utnyttja fördelen med en ökad byggaktivitet. Detta är ett klassiskt upplägg för byggnadsarbetarna. I goda tider försöker de få lönen att glida iväg och sedan när marknaden viker gäller det att hålla emot en nedgång av förtjänsten med alla tillgängliga medel.
I sju av Byggnads elva regioner tjänar nu TBM-gruppen som arbetar på ackord över 200 kronor i timmen. I flera fall handlar det om lönelyft på mellan fyra och fem procent det senaste året. Ytterligare tre regioner ligger strax under 200 kr. Det har även börjat röra sig när det gäller TBM-gruppen och tidlön där den snabba uppgången på ackordssidan nu kommer trycka upp tidlönen mot i första hand 190 kr i timmen. Precis som för ackordsarbetarna kommer sedan 200 kronor i timmen bli ett psykologiskt motstånd för dem som arbetar på tid.

Cenneth Niklasson, lönereporter
Följ mig på twitter @CnNiklasson

KLICKA HÄR OCH KOLLA BYGGLÖNESTATISTIK FÖR HELA LANDET (PDF-dokument, 306 kB)

Och nu lovas det brett från höger till vänster om att bostadsbyggandet ska öka väsentligt. Hur ska detta sluta?

Att bygga bostäder kräver personal – mycket personal. Det doftar het byggmarknad och lönerally lång väg. Men det kan bli annorlunda denna gång. Marknaden är redan het – bostadsmarknaden. Orsaken är bristen på lägenheter.

Visst, det har byggts bostäder även de senaste åren, men det har som av en händelse varit på en ”lagom” nivå för att hålla priserna på en hög nivå. Det har gett de få bygg- bolag som dominerar bostadsmarknaden möjlighet till höga marginaler och stora vinster på bostadsprojekten. De höga vinsterna har sedan underlättat för ackordslagen när det varit dags för uppgörelser. Med andra ord – bostadsköparna har gödslat såväl aktieägare som byggnads- arbetare.

Om nu bostadsbyggandet genom politiska initiativ ökar kommer marginalerna och vinsterna på bostadsprojekten sannolikt att sjunka. Det är en naturlig följd av att det på lång sikt blir bättre balans på bostadsmarknaden. Kakan som aktieägare och byggnadsarbetare ska dela på blir då mindre, vilket skulle leda till en press nedåt på lönen. Det kommer till viss del kompenseras av större efterfrågan på byggnadsarbetare vilket leder till lönepress uppåt. Men de dämpade vinsterna vid projekten riskerar att förgöra drömmen om bygglöner på all time high. I stället riskerar det att bli bråk om kakan. Frågan är vem som tar den största tuggan eller kanske ännu viktigare – första tuggan …

När det gäller lönestatistiken denna gång är det bara att konstatera att allt fler ackordsarbetare tar sig in i 200-klubben. Och för alla er plåtslagare och vvs-are som undrar var era siffror är så är svaret – det dröjer.

CENNETH NIKLASSON, lönereporter

Den psykologiska spärren 
vid 200 kronor har nu släppt helt och hållet och snittlönen har rusat upp i 216 kronor i timmen för ackordsarbetarna. Det innebär att det helt säkert finns bygglag som i vissa mätningar nu börjar lukta på 250 kronor i timmen allt oftare. För dem som arbetar på tidlön är detta ljuv 
musik. Kopplingen mellan de olika löneformerna är tydlig och tidlönarna 
i Stockholm tar denna gång ett hopp upp till 182:66 kronor per timme – en ökning med över 3 procent jämfört med förra året.

KLICKA HÄR OCH LÄS HELA DEN SENASTE LÖNESTATISTIKEN (PDF-dokument, 286 kB)


Annat var det för några år sedan. Då var Stockholm inte löneledande, utan det fanns ett par andra större lok ute i landet – inte minst region Öst. Men efter diverse lönekonflikter i områden där loken varit som starkast har de fått en dämpad utveckling. I stället har Stockholm alltså seglat förbi och nu även ifrån. Till viss del för att de inte haft samma infekterade stämning och lika många bråk mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Möjligen kan det bero på att maktbalansen ser annorlunda ut där eller så handlar det bara om bättre personkemi mellan parterna.

Hur som kommer löneracet i Stockholm nu att flyta ut som 
ringar på vattnet över hela landet. Men för det krävs det att arbetslösheten kryper nedåt där det i dag ligger högt och att det finns bygglag som orkar sätta sig i loket och dra vagnarna.

CENNETH NIKLASSON, lönereporter


Nytt denna gång är att vi även redovisar hur många timmar det handlar om när det gäller prestationslönen. En tumregel där är att en person på heltid gör ungefär 500 timmar på tre månader.