Cenneth Niklassons löneanalys

Ny lönestatistik för golvläggare visar att medellönen när det gäller tidlön ligger klart över 200 kronor i timmen. Siffrorna den här gången gäller för årets andra kvartal.

Tidlönen har ökat med sex kronor det senaste året. Det motsvarar en uppgång med 3,05 procent.

Läs också TBM: 7 regioner över 220 kronor

Genomsnittet för hela landet hamnade under perioden på 203:22 kronor i timmen. I sex av de elva regionerna ligger snitet nu över 200 kronor. I topp region Väst och Västerbotten med en förtjänst över 210 kronor.

Antalet timmar som ingår i underlaget denna gång var 703 000.

När det gäller ackordet så hamnade snittet på 256 kronor i timmen. Det är en uppgång med 4,59 procent jämfört med andra kvartalet 2018.

I topp region Öst med en lön på 333 kronor i timmen fördelat på 4 600 timmar. Totala antalet ackordstimmar för hela landet stannade på 47 000.

Här kommer färsk statistik när det gäller lönen för den stora TBM-gruppen. Alltså snickare/träarbetare, betongarbetare och murare. Siffrorna gäller för andra kvartalet i år.
Genomsnittet för de som har prestationslön blev 223:10 kronor i timmen. Det innebär att lönen ökat med drygt 5 kronor i timmen det senaste året, vilket motsvarar en uppgång med 2,33 procent.
I topp region Stockholm-Gotland med 233:40 kronor. Ytterligare sex av Byggnads elva regioner har ett snitt över 220 kronor.
En region som sticker ut denna gång är Småland-Blekinge. Där har man tagit ett rejält skutt uppåt och uppgången det senaste året ligger på knappt 10 kronor i timmen. Alltså dubbelt upp mot vad hela riket orkat med.

Antal timmar som ingår i underlaget denna gång stannade på 3,8 miljoner.

Läs också Konkurserna ökar bland byggföretag

Genomsnittet för de med tidlön blev 196:79 kronor i timmen. Det innebär att lönen ökat med 4,88 kronor i timmen det senaste året, vilket motsvarar 2,54 procent.
Två av regionerna har ett snitt över 200 kronor. Det gäller Stockholm-Gotland och Västerbotten.
Statistiken för tidlönen bygger på 10 miljoner arbetstimmar.

I huvudsak är det tre saker som avgör hur hög bygglön du har.

• För det första – yrkesvalet. En plattsättare tjänar normalt mer än en glasarbetare och en rörmokare drar in mer stålar än en maskinförare.
• För det andra – löneform. De flesta som arbetar på någon form av prestationslön har en högre lön än de som har tidlön.
• Och för det tredje – din hemort. En punkt som betyder mer än vad många tror.

För de flesta yrken oavsett bransch gäller följande: bäst betalt har stockholmarna och sedan är det en fallande lönenivå via tillväxtorter, bruksorter och landsbygd. Exempelvis Stockholm – Linköping – Grängesberg – Gotland. Men den principen stämmer inte alls för byggbranschen. Där kan du vara en lönevinnare även om du bor i Höör eller i Holmsund.

Visst, TBM-gruppen är klart löneledande i Stockholm. Där tjänar en snickare på ackord i runda slängar minst 10 kronor mer i timmen i genomsnitt än i övriga landet. Men för många andra byggyrken finns vinnarna på helt andra platser i landet. I Skåne har rörmokare och ställningsbyggare under många år haft en bra lön. Och i Västerbotten har golvläggarna under lång tid tjänat bra med pengar.

Varför finns då dessa öar av högre löner just inom byggbranschen? Förklaringen är att byggandet är utspritt över hela landet. Sektorn kan vara överhettad även på minsta lilla ort. Plötsligt ska det byggas både en bro och bostäder samtidigt. Något som kan lyfta lönen till nya höjder. Men det är bara första steget till ett högt löneläge i området. Den stora utmaningen kommer när hammarslagen tystnat. Då gäller det för lagbasar/ledande montörer/förhandlare eller om ni så vill – eldsjälar –  att hålla i den nya lönenivån. Och där finns det helt klart stora skillnader runt om i landet. Vissa lyckas bättre än andra. De som varit framgångsrika det senaste decenniet är de som säger –  ”av tradition tjänar vi bra här”.

Som så många gånger förr är det ställningsbyggarna i region Skåne som har högst lön av alla ställningsbyggare i landet. Denna gång med ett snitt på drygt 201 kronor. Och möjligen har det högre löneläget börjat sprida sig i grannskapet. Näst bäst tjänar nämligen ställningsbyggarna i region Småland-Blekinge.

Antalet arbetstimmar som ingår i underlaget denna gång var 459 200.

Läs också Utbytta av Svartjobbsfabriken: "Jobbade och försvann"

Är du med i Facebookgruppen ”Din lön på bygget”? Om inte så kan du gå med här. I gruppen får du allt om din lön och andra förmåner på bygget.

När väl snittet når den nivån kommer alla som ligger under den nivån vilja tjäna lika mycket. Det kommer leda till ett tryck uppåt. Något som kommer putta upp medellönen ett par kronor till. Ska vi gissa på 203 kronor under det sista kvartalet i år?

Statistiken denna gång gäller för perioden februari till och med april. Medellönen för alla med tidlön blev 197:31 kronor, vilket innebär att lönen ökat med 2,62 procent det senaste året. I kronor räknat handlar det om 5:03.

I topp hittar vi region Stockholm-Gotland med 201 kronor. Flera regioner ligger tätt samlade något under 200 kronor, men fyra släpar efter något. Det handlar om Skåne, Örebro-Värmland, MellanNorrland och GävleDala.

Antal timmar som ingår i underlaget för tidlönen denna gång stannade på 11,5 miljoner.

Prestationslönen har stigit lika mycket som tidlönen under det senaste året. Uppgången är 2,6 procent vilket i snitt innebär att ackordet ökat med 5:67 kronor i timme.

Genomsnittet för hela riket hamnade på 223:67. I topp som vanlig Stockholm-Gotland där förtjänsten låg på 233 kronor under februari till och med april.

I sex regioner ligger nu prestationslönesnittet över 220 kronor i timmen.

I ackordsunderlaget ingår det denna gång 3,8 miljoner timmar.

Klicka här för att hitta din bygglön!

Det innebär att lönen ökat med 2,42 procent det senaste året, vilket motsvarar en löneuppgång på 4:53 kronor i timmen. Högst tidlön betalades ut i Västerbotten med drygt 200 kronor. Lägst i Skåne med 187 konor. Antalet timmar som ingår i underlaget för de tre månaderna stannade på 140 000.

Antalet timmar på ackord fortsätter att vara lågt för takläggarna. Alltså de timmar som mäts mot en prislista. Visserligen rapporterar fler regioner än vanligt in tid denna gång men det handlar alltså om få timmar. Totalt endast 25 000 under årets första kvartal. Region Skåne står för nära hälften av dessa timmar. Där låg förtjänsten på 220 kronor i timmen

Läs också Byggbikten: Här är våra värsta misstag

Ackordslönen då? Jo, snittet hamnade på 223 kronor vilket är en uppgång med 5:73 procent jämfört med kvartal 1 2018.  Bäst gick det för takläggarna i region GävleDala där ackordet gav 244:24 kronor. Men notera det låga antalet timmar, endast 1 250.

Medellönen för plattsättare som har tidlön blev 197:93 kronor i timmen under årets första kvartal. Det är en ökning med 3,03 procent jämfört med motsvarande period förra året. I kronor och ören handlar det om en uppgång med 5:82 i timmen.

Högst var tidlönen i region Mälardalen följt av region Öst. Där låg förtjänsten på 207 respektive 205 kronor.

Läs också Här är timlönen i Bygg-Europa – land för land

Antalet timmar med tidlön som ingår i statistiken denna gång var 208 000.

Mängden arbetstimmar på ackord var som vanligt betydligt lägre. Endast 42 000 timmar för hela riket under hela kvartalet. Högst blev snittet i region Mälardalen med 284 kronor. Antalet timmar där var 9 000.

Snittet i hela landet var 253 kronor, vilket innebär att förtjänsten på ackord ökat med 3,46 procent det senaste året.

Missa inte facebookgruppen ”Din lön på bygget” där du får allt som rör din lön.

Med 190:77 kronor i timmen hade ställningsbyggarna det högsta genomsnitten någonsin för ett enskilt kvartal. Uppgången innebär att tidlönen ökat med 6:36 kronor i timmen jämfört med första kvartalet 2018, vilket motsvarar 3,45 procent.

I topp denna gång Skåne där medellönen ligger över 200 kronor. I en region, Örebro-Värmland, ligger tidlönen under 180 kronor i timmen.

Antalet arbetstimmar som ingår i underlaget denna gång var 481 180.

Är du med i Facebookgruppen ”Din lön på bygget”? Om inte så kan du gå med här. I gruppen får du allt om din lön och andra förmåner på bygget.

Andelen golvläggare som driver sina jobb på ackord är låg om man ser till hela branschen. Under årets första kvartal ingår 700 000 arbetstimmar i lönestatistiken för tidlön. Samtidigt är underlaget för ackordslön bara 32 000 timmar. Det innebär att i vissa regioner är antalet timmar så få att lönenivån kan variera kraftigt mellan perioderna.

Men vi börjar med tidlönen. Snittet för årets första tre månader blev 199:42 kronor. Vilket innebär att lönen ökat med 3:78 kronor eller 1,93 procent jämfört med motsvarande period 2018.

Läs också Högsta och lägsta bygglönerna 2018 – kolla ditt yrke

Bäst betalt har golvläggarna i region Västerbotten med 207:41 kronor i timmen. Det var några ören mer än vad kollegorna i region Väst orkade med. Där låg förtjänsten på 207:32. I botten hittar vi Gävle-Dala och Örebro-Värmland.

Ackordet då? Jo, bäst gick det för region Öst med ett snitt över 300 kronor. Antalet timmar där var 4 600. Snittet för samtliga över hela riket blev 250:03. En uppgång med 5,91 procent jämfört med första kvartalet förra året.

Medellönen för snickare, betongarbetare och murare på prestations- och tidlön fortsätter att klättra.

Vi börjar med ackordet. Det nya rekordsnittet för TBM:are över hela landet ligger på 223:81 kronor i timmen. Uppgången innebär att förtjänsten ökat med 2,36 procent eller 5:16 kronor i timmen jämfört med första kvartalet 2018.

Läs också Lönelyft i sikte – så mycket ska lönen upp 1 maj

I topp som vanligt huvudstadsregionen där en normallön nu ligger på 234:14 kronor. Raketen denna vecka var region Örebro-Värmland som klättrade från tolfte till sjunde plats på topplistan. Sämre gick det för GävleDala som rasade från sjätte till tolfte.

Antal ackordstimmar som ingår i underlaget stannade denna gång på 3,64 miljoner.

Den nya rekordnivån för tidlönen är 196:19 kronor, vilket innebär att lönen ökat med 2,09 procent på ett år. I faktiska tal handlar det om 4,01 kronor. Notera att siffrorna gäller för årets första kvartal. Det innebär att årets avtalsökning från 1 maj inte hunnit få genomslag i statistiken.

Högst tidlön under perioden hade Västerbotten med 200:58 kronor. Lägst var den i GävleDala med 189:30. Underlaget denna gång – 12,6 miljoner timmar.

Lönehöjningen i år är den sista från treårsavtalet som tecknades vid avtalsrörelsen 2017. Det totala värdet för de tre åren var 6,5 procent. I rena lönehöjningar handlar det om drygt 2 procent om året. Inte mycket med tanke på att byggandet flera år före 2017 var inne i en intensiv period samtidigt som framtidsutsikterna när avtalen förhandlades fram var mycket goda. Historiskt hade ett sådant läge gett byggnadsarbetarna guld på kontot. Nu blev det inte så.

Nästa vår är det dags för en ny holmgång mellan facken och arbetsgivarna. De flesta LO-förbunden ska upp i ringen och förhandla.

Frågan är hur det går den här gången? Förutsättningarna för er på bygget är ungefär som för tre år sedan. Ni är extremt efterfrågade. Något som borde tala för starka avtal med högre löneökningar än de senaste åren. Men risken är stor för att historien upprepar sig. Orsak? Jo, det så kallade märket som innebär att industrin sätter ett tak för lönehöjningen. Traditionen att industrin höjer rösten och säger ”hit men inte längre” lär fortsätta.

Visst, det börjar mullra lite hos de andra facken. Att de inte vill rätta in sig i ledet. Byggnads håller tillsammans med de andra byggfacken på att utvärdera den svenska modellen – den som normaliserat att industrin är allsmäktig över alla arbetarlöner. En svag motståndsrörelse fanns redan under avtalsrörelsen 2017. Frågan är vad som händer denna gång?

Vad som redan kommit fram, så här ett år innan det är dags att gå i clinch, är att industrin fortsätter att gå på den upptrampade stigen. De har satt ner foten inför förhandlingarna genom att gå ut med att ”löneökningstakten måste växla ned” så att industrin kan öka sin internationella konkurrenskraft. I klartext – räkna med löneökningar våren 2020 som är ännu lägre än de senaste tre åren – om industrin får bestämma.

Årets lönelyft är det bästa i treårsavtalet.

 Traktamentet – räcker det ens till blodpudding?