Tidlönen för landets golvläggare har ökat med nästan 5 kronor i timmen det senaste året. I flera regioner ligger nivån nu över 200 kronor. I tre regioner över 210 kronor.
Antalet timmar som ingår i underlaget för tidlönen var 670 000.
Genomsnittet för prestationslönen blev 257 kronor. Det innebär att ackordet ökat med drygt 9 kronor det senaste året. I topp region Öst. Ackordstimmar som ingår denna gång var 47 000.
Nu är det dags! Ridån ska upp och strategier blottas. För förhandlingsdelegationerna är det tre år sedan sist. Möjligen har de varit på träningsläger på någon basar, ty skillnaden är inte speciell stor.
I början av februari ska fack och arbetsgivare växla avtalskrav för de fem kollektivavtalen i byggsektorn. Först då vet vi vad som konkret finns på bordet och först då börjar förhandlingarna på allvar.
Men vad krävs då för att vinna framgång i denna tvekamp? Egentligen inte mycket. Handlar mest om att vara lagom fräck, ha ett bra sittfläsk och om det behövs – visa att man menar allvar. I mångt och mycket är skillnaden mellan avtalsdiskussioner och förfarandet när det ska prutas på en basar inte speciell stor. Det handlar om samma slags spel mellan två parter som i grund och botten vill eller måste komma överens.
De flesta av oss har någon gång prutat. Det gäller att vara fräck men absolut inte oförskämd. Då blir det ingen uppgörelse. Samma sak gäller avtalskraven. Det är viktigt att lägga sig på en bra nivå. Det får gärna svida lite för motparten när avtalskraven presenteras, men sedan ska den första reaktionen ersättas med en känsla av att ”det kanske är möjligt att komma överens”. Att däremot salta kraven för mycket ger enbart motpartens förhandlingsdelegation extra energi. En kraft som sedan kan användas för att elda upp de egna leden. Så lite svenskt lagom är en bra strategi till en början.
Sedan infaller fas nummer två – sittfläsksperioden. En förhandlare som kan sitta länge på rumpan och vara lagom ointresserad når troligen störst framgång. Samma sak på marknaden. Den av köparen och säljaren som verkar minst engagerad kommer sannolikt segrande ur spelet.
Och till slut, när marknaden stänger för dagen eller avtalet löper ut, funkar det inte att vänta. Nu når skådespelet sitt crescendo. Sura miner på marknaden, ilskna avtalsförhandlare, skoförsäljare som gestikulerar vilt och varsel om strejk. Här gäller det att vara övertygande och inte vika sig. Och att vara en slipad strateg när vapen ska väljas. Som sagt – den som vågar visa att man menar allvar tar hem spelet.
En region dubblerar genom att ligga högst både när det gäller ackord och tidlön för landets snickare, betongarbetare och murare. Och det handlar inte överraskade om Stockholm-Gotland.
Vi börjar med ackordet. Snittet i landet är nu 223 kronor i timmen och den siffran bygger på totalt 5,8 miljoner ackordstimmar under perioden september till och med november 2019. Under det senaste året har ackordsförtjänsten ökat med 0,97 procent. Stockholm-Gotland ligger i topp med 236 kronor.
Medellönen för tidlönen blev 199:39 kronor vilket innebär att tidlönen ökat med 2,77 procent jämfört med sep-nov 2018. Antalet timmar på tidlön under perioden var 10,2 miljoner.
Högst medellön bland landets golvläggare med tidlön har man nu i region Väst. De hade under tredje kvartalet en snittlön på 212:37 kronor. Tidlönesnittet för hela landet hamnade på 207 kronor i timmen, vilket motsvarar en ökning med nästan fyra procent. Antal timmar som ingår i underlaget var 492 000.
Antal timmar på ackordet var betydligt lägre. Bara 29 640 finns redovisade för kvartal tre. Högsts lön hade man i region Öst med 346 kr/tim fördelat på 3 750 arbetstimmar. Medellönen över hela landet blev 263 kronor, vilket innebär att ackordet ökat med 5,52 procent senaste året.
Denna gång gäller siffrorna för årets tredje kvartal. Vi börjar med tidlönen och där blev det denna gång delad seger mellan två regioner, Mälardalen och Öst. I båda regionerna tjänade plattsättarna i snitt 210:89 kronor under perioden. Medellönen för hela riket blev 200:59 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget var 143 850.
När det gäller ackordet så är det tätt värre i tabellen. Det skiljer endast några kronor mellan de fyra regioner som ligger i topp. Bäst gick det för Gävle-Dala där plattsättarna fixade ihop 276:84 kronor. Genomsnittet över hela riket landade på 258 kronor. Det innebär att ackordslönen ökat med 3,11 procent senaste året. Underlaget bygger på 33 670 ackordstimmar.
Skrev i en tidigare analys om att löneläget ofta ligger fast i förhållande till andra på bygget beroende på var i landet man bor. Som att det fanns en naturlag som ger snickarna i Stockholm, rörmokarna i Skåne och golvläggarna i Västerbotten högst lön. År efter år efter år. Att öka lönen i en region eller för en yrkesgrupp relativt andra på bygget är svårt. Men naturligtvis – det går.
Region Småland-Blekinge har under lång tid varit ett låglöneområde. Byggnadsarbetarna där, oavsett yrke, har genom åren sannolikt suckat djupt när de jämfört sin lön med kollegor i resten av landet. De verkade för evigt fångade i naturlagens lönefälla. Då är det lätt att ge upp. Men i stället påbörjades ett metodiskt arbete för att förändra situationen, som nu visar resultat.
2014 låg ställningsbyggarna i regionen långt ner i löneligan. Nu har de näst högst lön i landet. Regionens TBM-lag hade 2014 lägst ackordslön i hela landet, men har segat sig upp till en femte plats. Förtjänsten i dag är nästan tio kronor högre i timmen jämfört med dem som nu ligger i botten. För att inte prata om regionens takläggare som nu tjänar bäst i landet. Samma utveckling har skett för flera andra yrkesgrupper.
Frågan är – vad ligger bakom denna anmärkningsvärda förändring? Tidningen ringde upp Morgan Nyberg, ordförande och avtalsansvarig för Småland-Blekinge.
– Vi har haft en långsiktig plan där fokus inte legat på att maximera lönen, utan på att lära lagbasar och arbetslag hur lönesystemet fungerar. Vi har även arbetat med företagen som använder tidlön och märker att allt nu börjar ge resultat.
Regionen har även klarat sig hyggligt ifrån segdragna lönekonflikter mellan arbetsgivare och facket. Relationen mellan regionens och företagens lönehanterare fungerar bra.
– Det spelar naturligtvis in, säger Morgan Nyberg.
Så hur förändrar man då en naturlag? Svaret verkar vara långsiktighet, engagemang, kunskap och bra relationer med arbetsgivaren.
Lönen för ställningsbyggare har ökat med 3,08 procent det senaste året. Uppgången innebär att lönen gått upp med 5:70 kronor i timmen. Det gäller alltså tidlön, den absolut vanligaste löneformen för ställningsbyggare.
Bäst betalt har man i region Mälardalen med nästan 203 spänn i timmen. Lägst är lönen i Örebro-Värmland med 177 kronor.
Antal arbetstimmar som ingår i löneunderlaget för perioden, juli till och med september, var 380 000.
Endast region Örebro-Värmland redovisar ackordstimmar. De fick ihop 222 kronor i timmen som var fördelade på 340 timmar.
Det innebär att medellönen för de som har en fast timlön nu ligger på 199:76 kronor i timmen. En uppgång med 4,66 kronor sedan kvartal 3 2018. Gissar att nivån 200 kronor kommer att passeras under pågående kvartal. Om det blir så får vi veta i början av nästa år.
Högst tidlön har man i region Stockholm-Gotland. Ytterligera fem regioner ligger över 200 spänn. Antal timmar som ingår denna gång var 8,4 miljoner.Prestationslönen för TBM-gruppen har ökat med 1,35 procent det senaste året. Snittlönen över hela riket ligger nu på 221:85 kronor.
I topp även här region Stockholm-Gotland, en position som de nu haft i flera år. I huvudstaden gav ackordet i snitt 235:59 kronor. Avståndet ner till näst bästa region, Mälardalen, ligger som tidigare på ungefär 8 kronor.
Antal timmar som ingår i underlaget för prestationslönen var denna gång 4,7 miljoner.
Högst var lönen i region Västerbotten med 210 kronor. I ytterligare två regioner ligger snittet över 200 kronor. Det handlar om regionerna Väst och Öst.
Antalet timmar som ingår i underlaget för perioden var 85 000.
Väldigt få undertaksmontörer kör på prestationslön. Det är i alla fall få timmar som redovisas i statistiken. Den här gången handlar det om totalt 5 730 timmar som gav ett snitt på 223:53 konor.
Lönerna för golvläggare har gått starkt det senaste halvåret. Det psykologiska motståndet mot en tidlön på över 200 kronor har nu definitivt rasat samman.
Tio av elva regioner har nu ett tidlönesnitt över 200 kronor. Det gäller för perioden juni till och med augusti. Under årets första kvartal hade endast fyra regioner en tidlön över den nivå. Att många, som tidigare låg under 200 kronor, lyckats förhandla till sig extrapengar i samband med lönehöjningen den 1 maj märks tydligt på att rikssnittet nu ligger en dryg femma över 200 kronor. Lönen har ökat med 7:30 kronor det senaste året, vilket är nästan 4 kronor mer än senaste avtalshöjningen.
I topp denna gång region Västerbotten med en lön på 212 kronor. Antalet timmar för hela riket stannade på 499 000.
Ackordet då? Ja, även det går starkt men antalet timmar som redovisas är få. Det är bra att ha i bakhuvudet när man tittar på förtjänsten. Medellönen för hela landet blev 267 kronor. Mest tjänade man i region Öst med 342 kronor fördelat på 4 350 timmar. Antalet timmar för hela landet var 29 000.
Under det senaste året har ackordslönen ökat med 3,26 procent, vilket motsvarar drygt 8 kronor. Bäst snitt hade i region Stockholm-Gotland med 290 kronor. Antal timmar där var 5 700. Det totala antalet ackordstimmar för hela landet var 37 000.
Medellönen för tidlönen blev 197:31 kronor. Det innebär att lönen ökat med 2,71 procent, 5:21 kr, det senaste året.
Precis som tidigare skiljer det mycket i tidlön mellan de olika regionerna. I topp hittar vi region Mälardalen med 210 kronor och i botten region MellanNorrland med 188 kronor. Lönegapet är alltså 22 kronor i timmen.
Avtalsrörelsen rycker allt närmare. En fråga som ofta väcker mångas intresse är hur stort lönelyftet blir. Så här ser lönetoppen ut bland några av yrkesgrupperna på Byggavtalet just nu.