Arbetsmiljöbloggen

Bara försynen räddade arbetarna

När vi utsåg Trafikverkets tunnelbygge på Lovön till Årets sämsta bygge 2018 blev det protester. Trots en diger lista med problem sedan byggstarten och flera stopp från Arbetsmiljöverket. ”Den arbetsplats vi har i dag tycker jag är jättefin”, sa Johan Brantmark, projektchef för det gigantiska Förbifart Stockholm där Lovön är en del. Facket och Arbetsmiljöverket tyckte också att det blivit bättre. Men var bygget verkligen så bra?

Tre månader senare rämnade fasaden och allt havererade totalt. Trafikverket sa upp kontraktet och slängde ut entreprenören som gick i konkurs. Rättsliga processer är i full gång. Och främsta orsaken var arbetsmiljön, enligt Trafikverket. Upprepade gånger utsattes arbetarna för livsfara. Bara försynen gjorde att ingen dog, är verkets egen slutsats. Dessutom drogs bygget med stora förseningar.

Bättre blev sämre på bygget

Jag är varken särskilt lättskrämd eller naiv. Ändå blir jag mörkrädd när jag läser om bristerna på Lovön. Nu, i Trafikverkets stämningsansökan mot entreprenören LSAB, målas en kolsvart bild av arbetsplatsen och entreprenören, värre än det vi visste då. Och det pågick under hela byggtiden.

Brist på kompetens att sköta bygget, nonchalans inför säkerheten, bergbultar som förankrats fel, skyddsskrotning av berg som var så dåligt att stenar rasade vid jobb i tunneln. På Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna fanns inte ens en godkänd arbetsmiljöplan för det farliga arbetet i tunnlarna på Lovön. Den var inte klar förrän 2019.

Viktigt haveriet granskas

Ingen på ett svenskt skattebetalat infrastrukturprojekt ska löpa risk för sitt liv. Trafikverket och entreprenören träter om hur illa det egentligen var. Men faktum kvarstår. Det ska inte hänga på försynen eller tur om man överlever dagen på jobbet. Varningarna om ett alltför lågt bud för att bygga säkert, fanns. För arbetarnas skull är det viktigt att haveriet granskas och att alla parter, från politiker till Trafikverket och entreprenörer, drar lärdom av det som skett. Att de ser till att det här exemplet aldrig någonsin upprepas mer.

Det är de skyldiga arbetarna som bygger deras tunnlar.

Boken ”Vi, skuggorna” som skildrar byggnadsarbetare och andra arbetare som utnyttjas hänsynslöst.

Skuggsamhället, som vuxit fram,  där människor skadas, förbrukas och skräms till tystnad.

Stöttning

Skyddsombuden blir allt fler på byggena. Förra året tillkom rekordmånga nya i Byggnads, 415 stycken. Många är unga och en ökande andel kvinnor. Antagligen har risker och olyckor fått dem att vilja agera själva och det är bra med vartenda ögonpar mer som vakar över ställningar och damm. En stor del av de nya finns dessutom på mindre arbetsplatser.
Men för att de ska kunna verka och vara nyckelpersoner för säkerheten krävs stöttning och respekt. Både av arbetskamrater och arbetsgivare. Att kompisarna backar upp även när det blåser och att arbetsgivaren lyssnar och agerar även när det kostar pengar.

Mod

Skyddsombuden hyllas ofta med fina ord men ute på många arbetsplatser är det betydligt kärvare.
En LO-rapport om skyddsombud visade att det alltför ofta förekommer hot, trakasserier och hindrande av olika åtgärder för skyddet. Det är ingen ovanlighet att skyddsombud flyttas från arbetsplatser efter att ha ställt krav. Jag har träffat skyddsombud som råkat illa ut och sett vad det kostar.
Skyddsombudet står i hetluften där liv och hälsa ställs mot pengar och tid. ”Så fort jag öppnar munnen riskerar det att kosta pengar”, som ett skyddsombud uttryckte det. Att stoppa ett sönderstressat bygge eller kräva dyr skyddsutrustning kan kräva både mod och civilkurage, trots att skyddsombudet bara gör sitt jobb.

Påverkan

Skyddsombuden behärskar det mesta från kemikalier, till tunga lyft och psykisk ohälsa. De är en guldgruva för en arbetsgivare som vill ha koll och bättre skydd. Skyddsombuden behöver generellt komma in mer och tidigare i planeringen av byggena, tas med i riskbedömningar.
Det finns arbetsplatser där alla drar åt samma håll, från arbetsgivare till arbetskamrater. Där skyddsombudet får en chans att jobba som det är tänkt.
Att vara på sådana ställen önskar jag både nya och gamla skyddsombud, både för deras egen skull och skyddets.

För just arbetsplatser där man håller skyddet högt och samarbetar om det.

Alla takjobb utan skydd.

Dödsolyckorna

Dödsolyckorna ökar. De ska inte få hända, inga liv ska släckas i förtid på jobbet men de händer ändå. Det orsakar stort lidande för familj, anhöriga, vänner och arbetskamrater. Det är en tragedi på varje bygge där det sker. Orsakerna till dödsfallen är många. Det kan vara okunskap, dålig planering, fel på maskiner och material, en arbetsorder som går snett. Ibland orsakas olyckan av andra, ibland gör den som omkommer fel. Byggbranschen är farlig och ett litet misstag kan leda till våldsamma förlopp.

Arbetsskadorna

Skadorna är ett annat pris för jobbet som byggnadsarbetare. Vissa skadas för livet, andra drabbas av långa sjukskrivningar. Spännvidden är hur stor som helst. Från en vrickad fot till en totalförlamad människa.
Varje år anmäls cirka 3 800 olyckor med sjukfrånvaro i byggbranschen, enligt Arbetsmiljöverket. Många skadar sig med maskiner och verktyg, andra faller från låg eller ingen höjd och bryter armar och ben. Byggbranschen är den mest skadedrabbade, enligt försäkringsbolaget AFA:s statistik.

Sjukdom och överbelastning

Till allt det andra kommer arbetssjukdomarna i byggbranschen. Orsakade av överbelastning, kemikalier, utslitning, ensidiga arbetsställningar, stress, vibrationer, asbest och damm. Vi talar om allvarliga sjukdomar som cancer och lungbesvär, eller kroniska hörselnedsättningar, ständig värk, eller skadade nervbanor i armarna orsakade av jobbet. 2017 anmäldes preliminärt runt 550 arbetssjukdomar i byggbranschen.
För att se den verkliga kostnaden behöver man lägga ihop såväl dödsolyckorna, som arbetsolyckorna och arbetssjukdomarna. När det är klart och åtgärdat kan man få ett arbetsliv med hållbarhetsstämpel också för byggnadsarbetare.

Våren på väg. Och antalet anmälda arbetssjukdomar i byggbranschen sjunker, trots allt, enligt preliminära siffror.

Olyckstrenden som ser fortsatt dyster ut.

Orkar inte till pensionen i dag

Förslagen om höjd pensionsålder har väckt ett ramaskri bland byggnadsarbetare och deras oro är lätt att förstå. Lägsta ålder för pension ska höjas från 61 till 62 år nästa år och sedan successivt till 64 år 2026. Men många är så skadade och slitna att de inte ens orkar över dagens pensionsgräns. De hankar sig fram med sjukskrivningar, är arbetslösa eller går i förtida pension. ”Under 40 år har jag sett tio kollegor uppnå pensionsålder”, säger vvs-montören Göran Månsson, en av de upprörda.

I Byggnadsarbetarens tidigare undersökning trodde hälften av byggnadsarbetarna i 55–66-årsåldern att de inte skulle klara att jobba till 64 år. En stor majoritet hade förslitningsskador och värk.

Skulle börjat med arbetsmiljön

Det finns inget magiskt piller för att automatiskt bli starkare då pensionsåldern börjar höjas. Men man kunde börjat med satsningar på bättre arbetsmiljö. ”Det borde skett innan det ens är tal om någon höjning”, säger snickaren Jörgen Frödelius. I byggbranschen slits och skadas arbetare i dag och förändring tar tid. Dessutom är det stora skillnader i resurser på byggen.
Det finns också fakta inte ens pensionsuppgörelsen rår på. Äldre drabbas oftare av dödsolyckor i arbetslivet. Kroppen slits av arbete och du blir skörare med åren. Det gör att du både förvärrar gamla skador och lättare får nya.

Straffas om man inte orkar

Bland byggnadsarbetare finns en djup oro inför framtiden. De ser att de kanske inte kommer att orka, samtidigt som det krävs en frisk kropp för att jobba längre. Annars straffas man ekonomiskt.

”Vi kroppsarbetare är de stora förlorarna. Jag själv oroar mig för att tvingas sälja huset”, säger en av dem. Om skadade och utslitna byggnadsarbetare av ekonomiska skäl tvingas jobba vidare, är risken att de bara bryts ner och förvärrar skadorna. Det handlar om värdighet och hälsa, om att inte pressas över orimliga gränser.
Men många byggnadsarbetare riskerar att få betala för pensionen med ett sämre liv när sista dagen på bygget är slut.

Efter all halka. Vi går i alla fall mot vår.

Flera dödsfall i byggbranschen redan i år.

De som bygger den

Det är fruktansvärda krafter när en ställning faller. Som när den 40 meter breda byggställningen rasade i Göteborg och blev liggande som ett plockepinn. Det hände bara minuter efter att arbetslaget, som jobbade med renovering, gått ner.

Olyckor och tillbud med ställningar har avlöst varandra under 2018.

Så sent som i december skadades två byggnadsarbetare allvarligt då ställningsdelar rasade vid två olika olyckor i Ängelholm.

Byggnads och entreprenörernas branschorganisation, STIB, anser att för lite kunskap och utbildning är en viktig orsak till olyckor. Det finns folk som kastas in i jobbet utan förberedelse eller tillräcklig utbildning. Som inte kan bygga eller stressas att bygga fel.

De som tar emot ställningen

Även om en ställning är felbyggd ska det aldrig gå så långt som till en olycka. Alla, från byggherren till arbetsgivaren, ska se till att ingen utsätts för risker. Ett tungt ansvar faller på den beställare på arbetsplatsen som tar emot ställningen.

Men där brister det ofta i kompetens. Både om vilka papper man kan kräva på ställningen, vad den tål och när det krävs speciella beräkningar, som vid väderskydd. I värsta fall snålas det på pengarna, man får en ställning som inte är byggd av proffs och har själv ingen förmåga att bedöma vad den tål. Då är det bäddat för olyckor.

De som använder den

Ibland är ställningar felbyggda, som på Södra Cell Värö 2016, då ett flertal ställningar fick rivas och 15 personer sändes på utbildning. Också en rätt byggd ställning, som byggts av ställningsproffs, kan mycket väl förvandlas till en fara. När den belastas fel eller när yrkesgrupper som använder den flyttar på infästningar eller skyddsräcken för att komma åt att jobba. Brister i kommunikation är i sig en risk.

En ställning vid takfoten kan vara bra för sitt jobb, tills den belamras med massor av papp, utan att vara byggd för det.

För att få säkrare ställningsjobb handlar det om att alla led följer reglerna – och pratar med varandra.

Skyddsombuden som varje dag värnar om skyddet. De borde bli ännu fler.

Den grå och svarta sektorn i byggbranschen.

Slår mot säkerheten

Den insyn jag fått i hur brottslighet har fått fäste i byggbranschen gör mig livrädd. Rädd för hur den urholkar arbetsvillkoren och arbetsmiljön, rädd för hur den slår mot utsatta arbetare som utnyttjas.

När kriminell verksamhet slår rot på ett bygge gäller inga vanliga arbetsmiljöregler. Om företagets ägare är tungt kriminell bråkar man knappast om ett skyddsräcke.

Hot på flera byggen

Exemplen är flera. Ett av de senaste är Prime Living, vars byggen och verksamhet vi har uppmärksammat. En beställare som haft entreprenörer med klara kopplingar till kriminalitet och där det varit omvittnat farlig arbetsmiljö på arbetsplatsen i bland annat Spånga.

Efter att nitiskt bevakat bygget har facket dragit sig tillbaka, på grund av hotbilden på arbetsplatsen. Och det är risken. Svart verksamhet och hot äventyrar det normala arbetsmiljöarbetet. Det ökar risken att farliga arbetsplatser inte granskas och nagelfars i den omfattning som behövs, varken av fack eller myndigheter. Då är vi illa ute.

Bryt kontrakten

Kriminalitet kan ta sig många skepnader och omfatta allt från penningtvätt och falska löner, till hänsynslöst utnyttjande av utsatta arbetare.

”Det finns de som bor i garage och blir slagna av arbetsgivaren”, sa Bengt Sandberg, från Fackligt center för papperslösa.

Med sådana villkor är det lätt att lämna lägsta budet och slå undan all konkurrens. Därför är varenda skattekrona som satsas på att motverka kriminalitet i byggbranschen viktig. Men även byggherrar och byggföretag måste dra sitt strå till stacken genom att kolla underentreprenörer och bryta kontrakt med företag som har tveksamma kopplingar. Bara så kan byggena bli säkra för alla.

Önskar en fin julledighet till dem som kan. Och säkerhet vid eventuella hemmabyggen.

Asbestlarmet. Asbest dödar fler än tidigare känt.

Bättre kontroll

Byggen ändras varje dag. Plötsligt finns en ny grej att snubbla över som inte fanns där i går, någon har tagit bort ett skydd för ett schakt som fanns där för en timma sedan. Yrkesgrupper kommer och går, det är fler underentreprenörer, fler språk, ett högre tempo än någonsin.

För att hålla ihop allt krävs en minutiös kontroll, från beställare till entreprenörer och ut till alla byggnadsarbetare. Att bygga säkert kräver resurser för skydd och tillsyn. Men det räcker inte. Arbetsmiljöverket behöver göra fler kontroller på arbetsplatserna. I dag går det att konkurrera med dålig arbetsmiljö. Så länge det är möjligt, blir arbetsmiljön inte bättre.

Planering

I flera år har olyckorna ökat i byggbranschen, förra året var anmälningarna runt 3 700. I somras skedde en tioprocentig ökning jämfört med året innan, enligt Ekot. Flera dödsolyckor har skett i år. Bakom varje siffra finns människor, döda och skadade byggnadsarbetare och deras anhöriga. Jag har träffat några av dem, jag har sett lidandet hos anhöriga. Som mamman som förlorade sin ende son när en vägg rasade i Helsingborg.

Och jag slås av att fortfarande, år 2018, kan priset för att bygga vara död och skador. Det finns kunskap om hur olyckor kan hindras men det kräver tid och pengar. Tidspressen måste minska men det går att samtidigt bygga både ganska fort och säkert. Om bygget är bra planerat, om säkerheten är prioriterad och förberedd. Om byggnadsarbetare och skyddsombud verkligen får vara med och planera hela vägen.

Samarbete

Ett bygge är ingen enmansshow. Här ska flera arbetslag, ibland med delvis olika intressen samsas och dra åt samma håll. Det kräver samarbete och att alla jobbar med skyddet, från huvudentreprenör till yttersta underentreprenörens senast anställde.

Språkbarriärer behöver överbryggas där de finns. Och i praktiken, på byggena, finns ingen genväg om man vill komma åt olyckorna. Det handlar om att alla led tar sitt ansvar – och gör det samtidigt.

Tummen upp: För alla som vill hindra olyckor och arbetssjukdomar, som branschsamarbetet Håll Nollan och  skyddsombudens kamp mot damm under Arbetsmiljöveckan.

Tummen ner: Höst, halka och kyla på ingång. Det innebär i sig lite högre risker.

Läs tidigare Arbetsmiljöbloggar:

Den kampen kräver styrka på riktigt

De kan sätta ditt liv på spel – helt ostraffat

Den som mår dåligt

I ett tidigare nummer skrev vi om anläggningsarbetaren Jens Rundlöf som under lång tid lidit av psykisk ohälsa: ångest, tvångstankar och depression. Han ville berätta för att få bort skammen, lyfta på locket och få folk att börja prata, oavsett om det gäller psykisk sjukdom eller om man tagit stryk psykiskt av jobbet eller privat.

Allt fler, idrottsstjärnor och kändisar, har börjat berätta om hur de mår. Det är bra men fler röster behövs. Jens är inte ensam i byggbranschen men det kan kännas svårt att säga hur man mår i en miljö som är så tuff. Med ett öppnare klimat kan den som vågar lätta den egna bördan, få stöttning och söka hjälp. En rutten dag blir lättare om man möts av förståelse.

Arbetskamrater

Alla vi kollegor kan bli bättre på att se varandra, att se när en arbetskamrat plötsligt drar sig undan, inte är med i snacket. Om den som mår dåligt orkar berätta, får arbetskamraterna en chans att stötta, att ställa frågan: finns det något jag kan göra? I arbetslivet kan det räcka med att veta att någon tar mediciner eller behöver ta det lugnt en dag. ”Och jag begär inte att någon ska lösa mina problem, det måste jag göra själv”, sa Jens när vi träffades.

Vågar en person börja berätta, så vågar kanske fler. Problemen finns där, människor i byggbranschen är inte annorlunda än andra. I vissa fall är jobbet problemet. Att tala om hur man påverkas psykiskt kan leda till förbättringar för alla.

Arbetsgivaren

Det finns flera vinster för den arbetsgivare som tar sitt ansvar och stöttar anställda med psykiska problem. Den som möts av öppenhet jobbar sannolikt bättre. Vinsten med att erbjuda och sätta in hjälp och stöd i ett tidigt skede kan göra att folk orkar fortsätta jobba i stället för att bli sjukskrivna. Att mötas av förståelse kan rädda liv.

Många som har psykisk ohälsa är rädda för att berätta för att de ska ses som svaga. Men det är tvärtom. Att tvingas kämpa med sig själv kräver styrka på riktigt.

Här kan du få hjälp om du mår dåligt

Sök hjälp via företagshälsan eller vårdcentralen. Du kan också få mer vägledning via 1177 Vårdguiden.

En snabb tupplur på rasten. Bra för att ta igen dålig sömn, enligt sömnforskaren John Axelsson.

En ny dödsolycka. Ett väggelement rasade. En man avled efter olyckan i Funäsdalen.

Skador är inga bevis

Allt de har gjort är att gå till jobbet, sedan har de hamnat i ett kaos med skador och skräck. Arbetarna i Ludvikaraset låg på spåret, rädda för att tåget skulle komma. De förväntade sig att rättssamhället sedan skulle utkräva ett ansvar. Men så blev det inte. Brottsutredningen är nedlagd i brist på bevis. Om du blir skadad i en olycka kan du inte räkna med att någon krävs på ansvar för det som hänt. Skadornas omfattning, olyckans storlek leder inte till att det automatiskt blir en rättegång.

Ansvar faller mellan stolarna

Efter Ludvikaraset vet man en sak säkert, fel har begåtts i flera led. Men den direkta orsaken, och därmed ansvaret, är inte klarlagd enligt Arbetsmiljöverket. Huvudentreprenören Skanska, som byggde formens träkonstruktion, lägger ansvaret på konstruktören Britek som ansvarade för stålställningen. Britek förnekar ansvar. Där slutar utredningen i ett stort frågetecken.

Men det hade gått att gå till botten och sannolikt tydligt slå fast var felet begåtts,  anser den inspektör som utrett. Genom att begära in en oberoende beräkning av form och ställning. Men verket har inget lagligt stöd att kräva det av Skanska, eller att låta göra det själv.

Man lär inte av olyckorna

Åklagarens uppfattning är att det var något fel på ställningen men att ytterligare utredning inte gjort det lättare att slå fast ett straffansvar. Ett ansvar som utkrävts både efter Kistaraset och formraset i Älandsfjärden. Resultatet blir ett vakuum. Ingen oberoende part slår fast vad som orsakade olyckan eller vem som har felat.

I dag blir myndigheterna ofta utlämnade till företagens egna utredningar. Det räcker inte. Om man inte lär av olyckorna finns risken för nya.

Inga straff blir utdömda för dem som utsatt andra för risker. Myndigheterna måste både få en skyldighet och resurser att gå till botten med brister efter olyckorna. Antingen i ordinarie, oberoende utredningar eller i haverikommissioner. Det är man skyldig dem som riskerar sina liv.

Nu vågar byggnadsarbetare berätta om psykisk ohälsa.

Ytterligare ett ställningsras har skett. Nu senast i Vetlanda.

Ni är ögon och öron

Ni ser vad som händer, när nya faror och företeelser dyker upp. Ni har hört snacket på arbetsplatsen före en olycka, kanske sett en ohållbar arbetssituation, som asbestrivning utan skydd, dåliga ställningar eller farlig grävning.

I den bästa av världar kan ett telefonsamtal, mejl eller sms leda till att vi skriver om missförhållanden och kan hindra olyckor. När en olycka väl skett är det viktigt för oss att få veta vad som hände och vad som låg bakom.

Tack vare tips om missförhållanden har vi kunnat skriva om bakgrunden till flera svåra och dödliga byggolyckor och om olycksoffren efter formraset i Ludvika som inte fått hjälp.

Berätta om sanningen

Det låter cyniskt men är sant. Alla är inte lika intresserade av att ta fram den verkliga sanningen efter en olycka. Det är vanligt att alla parterna skyller ifrån sig på varandra efter en olycka.

Inget byggföretag vill hamna i domstol eller dra på sig stora böter. Alla företag säger naturligtvis att man ska utreda olyckan men deras utredningar är till en del en partsinlaga.

Efter en allvarlig händelse har myndigheterna oftast sekretess kring utredningen. Vi som tidning vill så snabbt som möjligt gå ut med fakta för att alla i branschen ska få veta vad som hänt.

Kan hindra fler olyckor

Det som händer på din arbetsplats, kan drabba andra. Kanske kan just ditt tips förändra.

Visst kan det vara kaos efter en olycka och svårt att ge en fullständig bild. Men om du bara tipsar och ger en pusselbit är det vårt jobb att lägga hela pusslet. Vi jobbar efter etiska spelregler och du har möjlighet att vara anonym.

Jag har sett att uppmärksamhet kan förändra. Det är till exempel inget företag som vill utses till Årets sämsta bygge. Däremot finns flera exempel på Årets sämsta bygge där det blivit en klar uppryckning året efter när vi följt upp.

Uppmärksamheten kan vara en del av det. Den kan påverka och rädda liv.

Till dem som med en dåres envishet fortsätter att kämpa mot asbest, olyckor och andra farligheter på bygget.

Ytterligare en byggnadsarbetare har förlorat livet. Han dog i en fallolycka i Branäs.

Männen är i majoritet

1,4 procent av Byggnads medlemmar är kvinnor. Jämställdhet och att alla ska behandlas lika, är inte en fråga kvinnorna ska behöva driva själva. Det är lika mycket männens fråga. Orsaken?

Några få kan inte göra allt och det behövs den stora massans stöd för att attityder ska ändras och bygget bli en bra arbetsplats för alla.

För att genomföra det behövs det policys, regler, kurser och arbetskamrater som säger ifrån.

Kränkningar förstör för hela laget

En arbetsplats där vissa arbetare tillåts bli hånade och kränkta förstör för alla. Det slår sönder sammanhållning och skapar otrygghet. Kränkningar och dålig stämning sprider sig snabbt på en arbetsplats. På ett bygge där kvinnliga yrkesarbetare inte respekteras kan ingen annan räkna med att få respekt.

Efter #metoo har också män berättat att de känner obehag inför att kvinnor utsätts. En av dem är Lars Jonsson, rörmokare, som startade #Iwill för att stötta byggkvinnorna.
”Mycket passar inte i tryck”, sa han om det som sägs om kvinnor på byggen.
Flera byggkvinnor har vittnat om att jämställdhet diskuteras mer i dag, att de värsta bråkmakarna aktar sig och att fler män som tidigare var tysta säger ifrån. Det är ett första steg. Men många behöver göra mycket mer.

Kränkningar hindrar rekrytering

Byggbranschen skriker efter arbetskraft. Kvinnor i byggyrken vittnar om att allt de vill är att få jobba och bli en i laget. I stället har många tvingats gå till jobbet med en stor klump i magen, inte vetat om de skulle bli hånade, ifrågasatta eller sexuellt trakasserade.

Kvinnorna har inte valt byggyrket för att vara taskiga mot vissa män. De har följt sin egen yrkesdröm, hittat ett roligt, utmanande och bra betalt jobb som de utbildat sig för. De har visat mod och satsat på en bransch, där de vet att risken för motstånd är stort.

Trakasserier måste stoppas, för att ingen har rätt att kränka någon annan. Kvinnorna behövs på byggena och har samma rätt som män att jobba, utvecklas i yrket och tjäna pengar.

Nu är det upp till de manliga byggnadsarbetarna, cheferna, arbetsgivarna och skyddsombuden att backa kvinnorna så att de får chansen.

För företag, arbetskamrater och myndigheter som inte låter #metoo falla i glömska.

Allergiproblemen ökar bland byggnadsarbetare. Rörmontörer och golvläggare utsätts för epoxi. Nickel och kobolt i byggverktyg och andra material kan skada för livet.