Besvikelse i lettiskt byggfack över konflikt

I det lettiska byggfacket, Latvijas Celetnieku Arodbiedriba (LCA), är man besviken över att Byggnads vidtagit stridsåtgärder mot det lettiska företaget Laval un Partneri.
– Jag är en vän av samtal och jag tror att konflikten hade kunnat undvikas genom bättre information, säger ordföranden, Mara Tomsone, under ett sedan länge planerat besök hos Byggnads i Stockholm.

Mara Tomsone konstaterar att EU:s regler ska gälla. Hon tror att Byggnads och Laval un Partneri, som har kollektivavtal med LCA, hade kunnat komma fram till en avtalslösning inom EU:s regelverk om de hade ägnat mer tid åt samtal innan stridsåtgärderna vidtogs.
– Vi har förståelse för att svenska avtal ska gälla i Sverige. Det är bara synd att svenska företag som är verksamma i Lettland, som till exempel NCC och Peab, vägrar att samtala med oss om avtal i Lettland, fortsätter ordföranden för det lettiska byggfacket.

LCA är ett ungt fackförbund, bildat efter det att Lettland blev självständigt. Förbundet har flera medlemmar bland dem som nu arbetar på de arbetsplatser som blockerats av Byggnads. Mara Tomsone berättar att minimilönen i Laval un Partneris kollektivavtal för anställda som arbetar i Lettland är 1 lats per timme, cirka 13 kronor.
– Det är dubbelt så mycket som den lagstadgade minimilönen, säger hon.
LCA har haft möjlighet att kontrollera lönerna för de letter som nu arbetar i Sverige.
– Jag har sett lönelistor där det framgår att de fått 1 055 lati per månad. Mer kan jag inte göra eftersom jag inte fått några signaler från medlemmar som säger att de fått lägre lön än så, fortsätter Mara Tomsone.

Avtalstvisten har väckt starka reaktioner i Lettland. Mara Tomsone förstår reaktionerna. I och med Lettlands EU-inträde, den 1 maj i år, hoppades många på att kunna röra sig mer fritt över Östersjön och på chansen att kunna konkurrera på den svenska arbetsmarknaden.
– Många vill åka hit. Men jag tror att de flesta accepterar de regler som gäller bara reglerna är kända i förväg, säger hon.