Arbetsskadade blir utan skydd - Örjan förlorade 200 000
Arbetsskadeförsäkringen ska skydda dig ekonomiskt om du skadas. Men försäkringen håller på att självdö. Vår granskning visar att prövningarna minskat med 85 procent på tio år.
Det var en mulen dag, våren 2013, som olyckan inträffade. Örjan Larsson hade precis fått en ny anställning. Han var glad över sitt nya jobb, firman hade fått i uppdrag att bygga en ny restaurang på Djurgården i Stockholm. Precis när han som bäst höll på att snickra råspont på taket på den blivande restaurangen, hopade sig molnen på himlen och det började regna. Snabbt rullade de ut presenningar över taket. Örjan gick för att rätta till en av flikarna på presenningen. Då hände det. Han trampade fel och föll rakt ner genom ett ventilationshål. Det tog bara ett par sekunder att falla fem meter, sen blev allt svart.
Fallolyckan förändrade hans liv. Nu handlade vardagen om sjukhusvistelser, otaliga operationer på båda armarna, dagliga omläggningar av operationssår på vårdcentralen. Vänstra armbågen krossades i fallet, högra handleden var bruten och en skena opererades in.
– Läkaren säger att jag inte ska belasta mina armar och jobba inom bygg. Skadan har gjort att jag inte kan lyfta tungt och jag är fumlig och har svårt att gripa tag kring tunga saker, säger Örjan.
Allt färre får stöd
Marcela Salazar är försäkringsansvarig på Byggnads regionkontor i Stockholm. Just nu sitter hon i ett minimalt rum, som mest liknar en liten skrubb, på andra våningen i ett kontorshus i Solna. Marcela har hundratals ärenden på gång i sin dator, ärenden där arbetsskadade byggnadsarbetare får hjälp att göra en ansökan om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan. Örjans ärende hamnade på hennes bord i december 2015.
– Redan ett halvår efter olyckan, borde Försäkringskassan ha insett att Örjan inte kunde komma tillbaka till byggbranschen. Då borde de ha informerat Örjan om arbetsskadeförsäkringen, säger Marcela Salazar.
Hon pekar ut ett viktigt problem.
Allt färre personer får ekonomiskt stöd när de blir arbetsskadade och ofta dröjer det många år innan deras ärenden utreds. Trots att arbetsskadeförsäkringen är en grundbult i välfärdsstaten.
Förlorat närmare 200 000
Arbetsskadeförsäkringen är Sveriges äldsta socialförsäkring. Liknande system finns i de flesta EU-länder med välfärdssystem.
Grundtanken är att den som skadas eller har blivit sjuk av sitt arbete inte ska drabbas ekonomiskt.
Försäkringen ska täcka upp för den inkomstförlust som personen gör om han eller hon tvingas ta ett annat jobb med lägre lön på grund av skadan. Denna ersättning kallas livränta.
De flesta byggnadsarbetare som skadats och byter bransch får sänkt inkomst. Det innebär att de har rätt till livränta. Den kan betalas ut även om man är arbetslös och aktivt söker jobb och ännu inte fått napp. En enkel överslagsberäkning ger vid handen, att Örjan förmodligen förlorat närmare 200000 kronor på att arbetsskadeutredningen dras i gång först nu, tre år efter olyckan.
85 procents minskning
Örjan Larsson är inte den enda som gått miste om ersättning under senare år. Försäkringskassans egen statistik visar att antalet prövade arbetsskadeärenden på den svenska arbetsmarknaden minskat drastiskt. Från cirka 19000 ärenden år 2006, till 2425 ärenden år 2014.
Det betyder att antalet ärenden har krympt med över 85 procent. Man kan fråga sig vart pengarna som blev över har tagit vägen. Svaret är: de har frusit inne.
2005 var budgetanslaget till arbetsskadeförsäkringen 6,4 miljarder. 2015 hade anslaget sjunkit till hälften, 3,1 miljarder. För nio år sedan fick över 7000 personer ut på försäkringen. 2014 var den siffran strax över 1000.
Skadorna minskar inte
Nu undrar säkert någon om minskningen kan bero på att färre personer drabbas av arbetsskador. Tyvärr. Svaret är nej. Antalet anmälda arbetsskador har inte minskat.
Något verkar alltså ha hänt. Försäkringskassan, som är satt att sköta arbetsskadeförsäkringen, lyckas inte administrera försäkringen så att skadade får den hjälp de behöver.
Läs mer
Försäkringskassan: ”Vi behöver vidta åtgärder”
Kräv din rätt – tips att tänka på
Prövning föll mellan stolar
Om man granskar statistiken kan man se att antalet arbetsskadeutredningar sjönk brant efter att de nya reglerna i sjukförsäkringen infördes 2008. De nya reglerna förde bland annat med sig att det blev mycket svårare att få så kallad tillfällig sjukersättning. Tidigare prövades ofta arbetsskadan i samband med att man prövade om en person skulle få just tillfällig sjukersättning.
Det som hände 2008 var att den så kallade rehabiliteringskedjan infördes. Läkarna började sjukskriva några månader åt gången, vilket gjorde att den framtida inkomstförmågan inte bedömdes. Inkomstförmågan måste vara ”bestående nedsatt under det kommande året”, för att Försäkringskassan ska dra i gång en arbetsskadeutredning.
Lite förenklat kan man säga att tidigare låg fokus på att utreda den enskildas medicinska tillstånd, numer handlar det om att rehabilitera för att få ut folk i arbete igen. Något som i grunden är positivt för många. Men resultatet blev också att frågan om ersättning till arbetsskadade föll mellan stolarna.
”Knappt försäkring värd namnet”
Juristen Claes Jansson, chef på enheten för försäkringsfrågor på LO-TCO Rättsskydd, är en av landets främsta experter på försäkringen. Hans röst är mjuk när han pratar, samtidigt är han hård i sin analys:
– Ingen vet när det är dags att ansöka om ersättning. Okunskapen är lika stor hos Försäkringskassan, som hos facket, som hos skyddsombuden. Sjukpenninghandläggarna på Försäkringskassan vet inget om försäkringen och detta gör att även solklara arbetsskador faller mellan stolarna. Det är därför vi tycker att reglerna måste bli enklare. Vi har knappt en arbetsskadeförsäkring värd namnet i dag. Det finns ett enormt mörkertal, massor av människor får inte den ersättning de har rätt till, säger han.
Brister hos Försäkringskassan
Inspektionen för socialförsäkringen har nyligen granskat Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen.
Enligt granskningen händer det att handläggare avstår från att utreda skadan på grund av att det saknas intyg. Trots att den skadade oftast inte har koll på vilka intyg som behövs.
Granskningen visar också att Försäkringskassan struntar i att begära in underlag som kan visa huruvida personen kommer att ha sänkt inkomstförmåga det närmaste året. Detta trots att kassan är skyldig att göra det.
Enligt inspektionen finns det även flera andra brister i hanteringen av arbetsskadade.
Till exempel informerar Försäkringskassans handläggare sällan om att man själv, personligen, måste göra en särskild ansökan om ersättning, för att arbetsskadan ska prövas (även om skadan tidigare är anmäld).
Granskningen visar också, att trots att arbetsskadade enligt regelverket kan beviljas livränta redan under pågående rehabilitering, väntar man oftast till dess att rehabiliteringen är färdig. Det betyder att det kan ta flera år innan försäkringen kommer på tal.
– Det här är ett krångligt system. Man kan inte begära att den enskilda ska klara detta själv. Man behöver råd och stöd i olika avseenden och Försäkringskassan måste hjälpa till, säger juristen Claes Jansson.
Hoppas få ersättning
Örjan Larsson sitter i ett konferensrum tillsammans med Marcela Salazar och går igenom vilka papper som ska skickas in till Försäkringskassan.
Örjan ser till det yttre helt oskadad ut. Men under jeansskjortan döljer sig flera långa ärr som löper längs armarna. Han kavlar upp skjortärmarna och visar. I den ena armen har han en armbågsprotes inopererad. I den andra armen har kirurgen tagit bort skenan i handleden, berättar han, ”eftersom den skavde och gjorde ont”.
– Bara jag kan undvika att belasta armarna, så tar jag gärna vilket jobb som helst, säger Örjan. Han reser sig från stolen, tar på sig jackan och stoppar ner mobilen i fickan.
– Jag tjänade cirka 30 000 i månaden som snickare före olyckan. Nu kommer jag få mycket lägre lön. Jag hoppas att jag kan få ut på försäkringen, säger han.
Arbetsskadeersättning – så funkar det
- Livränta är en ersättning du kan få om du skadats av ditt jobb.
- Regler om livränta finns i socialförsäkringsbalken. (Äldre skador regleras av äldre lagar.)
- Om din läkare anser att du bör genomgå en lång rehabilitering, eller byta arbetsuppgifter, på grund av skadan, och om detta innebär att din inkomstförmåga blir nedsatt under minst ett år framåt, kan du ha rätt till arbetsskadeersättning.
- Om din skada blir godkänd av Försäkringskassan, kan du få kompletterande ersättning upp till 7,5 prisbasbelopp per år (332 250 kronor). Ersättningen är tänkt att täcka upp för den inkomstförlust som uppstår, om du lever på sjukersättning, bytt jobb, om-
- skolas, omplacerats eller blivit arbetslös (om du är arbetslös kompletterar man upp till 7,5 basbelopp utifrån ett fiktivt jobb).
- OBS! Afa Försäkring är en helt annan försäkring, som ingår i kollektivavtalet, och som kan komplettera inkomstförlust över 7,5 prisbasbelopp om du tjänade mer än detta innan du blev skadad.