"Arbetarna ska stå med mössan i handen"
Glasbranschföreningen och Byggnads har växlat krav för glasmästeriavtalet. Ett av arbetsgivarnas viktigaste krav är ökad flexibilitet i förläggningen av arbetstiden.
‒ Kunderna kräver i dag arbete på helt andra tider än vad man gjorde förr. Om våra företag tvingas tacka nej för att de inte kan erbjuda arbete på de tiderna så tas de jobben istället av företag utan kollektivavtal som har mycket sämre löner och villkor, säger Ingrid Clementson, förhandlingschef på Glasbranschföreningen.
Ett annat krav gäller möjligheten till individuell lönesättning.
‒ Vi har väldigt få företag som tillämpar ackord, det innebär att det är samma lön varje månad utan möjlighet för arbetstagare att påverka lönen. Den modellen tror inte våra företag på för att attrahera personal till glasbranschen, säger Ingrid Clementson.
LÄS MER: Allt om #Avtal2017
Glasbranschföreningen vill också att arbetstagare ska kunna bli ersättningsskyldiga om arbetsgivaren får böter eller sanktionsavgifter. Om arbetstagaren fler än två gånger brutit mot det krav på att bära identitetskort som följde på lagen om personalliggare i byggbranschen, eller om arbetstagaren orsakat en sanktionsavgift genom att inte följa arbetsmiljöreglerna, så ska hen alltså få vara med att betala.
‒ Om arbetstagaren konsekvent bryter mot föreskrifterna är det rimligt att den får vara med och bära en viss del av den här kostnaden, säger Ingrid Clementson.
LÄS MER: ”Självklart helt orimligt”
Ett näst intill identiskt krav lades tidigare fram av VVS-företagen på teknikinstallationsavtalets område.
‒ Det är ju ingen hemlighet att vi i Svenskt Näringsliv har en samverkan, säger Ingrid Clementson. Det är klart att vi hämtar inspiration från varandra. Sedan är det inte så att vi sitter och kopierar exakta formuleringar men det är en diskussion som man för.
LÄS MER: VVS-företagen: ”Låt arbetare böta”
Från Byggnads sida är svaret på arbetsgivarnas krav på ersättningsskyldighet ett bestämt nej.
‒ Vi är tydliga med det, säger avtalssekreterare Torbjörn Hagelin. Sedan vet jag inte heller om det här är ett så stort problem som de gör gällande. Det handlar om en arbetsledningsfråga. Där brukar de alltid vara snabba att påpeka att de har rätt att leda och fördela arbetet, så då får de väl göra det här också.
Inte heller kraven om flexibla arbetstider och individuell lönesättning imponerar på Torbjörn Hagelin.
‒ Hela Glasbranschföreningens yrkanden genomsyras av försämringar. Lägre löner, sämre arbetstider, mindre inflytande. Jag tolkar deras yrkanden som att de vill vrida klockan 150 år bakåt i tiden och att arbetarna ska stå med mössan i handen, säger han.
Glasbranschföreningen hävdar att företag utan kollektivavtal kommer att ta jobben om inte arbetstiderna blir mer flexibla?
‒ Det ser jag som ett hot, och jag tror inte att vi ska förhandla under hot.
Detta kräver Byggnads:
• Löneökningar med 2,8 procent, med ett minsta kronpåslag på 672 kronor, i enlighet med vad som tidigare överenskommits i LO-samordningen.
• Tidsbegränsningen vid rätten till havandeskapslön tas bort.
• Ökade pensionsavsättningar.
• Höjda lärlingslönerna.
Detta kräver Glasbranschföreningen:
• Flexiblare arbetstider. Ordinarie arbetstid ska kunna förläggas fram till klockan 19 och arbete på lördagar, fram till klockan 17, ska kunna vara möjligt inom avtalets alla verksamhetsgrenar. Reglerna ska också tillåta mer nattarbete och minska företagens förhandlingsskyldighet gentemot facket.
• Individuell lönesättning införs och kopplas till företagens förutsättningar och arbetstagarnas utbildning och kompetens.
• Arbetstagare ska kunna bli ersättningsskyldiga för böter eller sanktionsavgifter som orsakats arbetsgivaren genom att den anställde brutit mot kravet på att bära identitetskort eller inte följt chefens instruktioner rörande arbetsmiljöregler.
Glasmästeriavtalet omfattar omkring 1 500‒2 000 arbetstagare på runt 550 företag inom glas- och metallentreprenad, glasmästeri och bilglas.